Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 48. 29 december 1951 - Svensk flygindustri 1951 - Flygplantillverkning, av Lars Brising
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1122
TEKNIS K TIDSKRIFT
Fig. 1. Den svenska flygindustrins organisation och verksamhetsgrenar.
ser sträcker sig oftast över längre tid än själva
produktionen, fig. 2. Flygplantyper åldras snabbt
i den internationella konkurrensen, och Sverige
kan härvidlag icke hoppas på att utgöra något
undantag. (Det skulle i så fall vara om våra
konstruktioner vid serieproduktionens början låg
före utlandets i modernitet, men hittills har vi
fått vara innerligen glada, om vi med våra
mindre resurser kunnat något så när följa efter i
kapplöpningen.)
Serieproduktionen av en och samma typ kan
därför i regel icke pågå längre tid än 3—4 år
förrän man måste leverera något modernare.
Gäller det en helt ny tvp, har då förarbetena pågått
i ca 5—6 år, men även om inan endast avser att
få fram en måttligt moderniserad typversion
måste detta i regel förberedas i flera år i förväg
på grund av den obevekligt logiska
ordningsföljden i processen.
Liknande förhållanden gäller om
flygindustrins tillverkningskapacitet skall ökas, vilket
kanske varit det största problemet i
stormakternas krigsansträngningar.
Det var främst av denna anledning som
Storbritannien vid det senaste världskrigets utbrott
upprättade ett särskilt ministerium för
flygplanproduktionen, soin tack vare tämligen
oinskränkta fullmakter till slut åstadkom "det
omöjliga" i tid före de stora tyska flyganfallen.
(Något att begrunda i anslutning till vår senaste
försvarsdebatt i riksdagen!)
Vi skall emellertid lämna dessa internationella
och mellankoliska aspekter för att närmare
skärskåda den svenska flygindustrins olika delars
flygplanindustrin, flygmotorindustrin och den
stora skaran av leverantörer till dessa.
Flygplantillverkning
Överingenjör Lars Brising, Linköping
Den svenska flygplanindustrin är nu för tiden
liktydig med Svenska Aeroplan AB, Saab, med
avdelningar i Linköping och Trollhättan. (Så
sent som 1948 fanns dock andra tillverkare, t.ex.
AB Hägglund & Söner, som licensbyggde
skol-flygplan.) Saab har nu ungefär tolv år på
nacken och torde vara landets största företag med
så späd ålder. Internationellt sett är det en liten
flygindustri i förhållande till sina ambitioner,
dvs. att producera militära och helst även civila
flygplan i högsta klass till konkurrenskraftiga
priser och leveranstider.
En del välkända, exempelvis engelska,
flygindustrier är visserligen ungefär lika stora, men de
har då i regel en mer specialiserad tillverkning
och kan i fråga om utvecklingsarbetet stödja sig
på statliga organ för forskning och utprovning av
imponerande omfattning, vilka är gemensamma
för alla flygindustrier där. Saab och dess
hittillsvarande marknad är därför i minsta laget för att
bära upp de tekniska resurser som erfordras för
internationell konkurrens.
Huvudlinjerna för Saabs verksamhet har antytts
i diagrammen, fig. 1 och 2. Verksamhetens mål
är flygplanproduktion, och härtill fordras
följande ingredienser:
konstruktionsritningar, anpassade för
serietillverkning,
material, halvfabrikat och "apparater",
serieverktyg, mallar och serieplanering,
arbetskraft, skolad, i stor mängd.
Konstruktionsverksamheten, som i sin helhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
