Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 1. 8 januari 1952 - Eldrift av tryckpressar, av Carl J E Kiessling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2
TEKNISK TIDSKRIFT
80 90 %
Varvtal
Fig. 2. Effektförbrukning vid olika driftsystem som
funktion av varvtalet;–-till pressaxeln avgiven effekt; -
från nätet upptagen effekt för 1 släpringad asynkronmotor,
2 asynkronmotor med reglerbar växel, 3 rörstyrd
likströmsmotor, A likströmsmotor med 40 °lo serie- och 100 °/o
shuntreglering, 5 kommutatormotor med reglering 1 : 10.
Den normala drivmotorn för arkpressar här i
landet är kommutatormotorn. Vid små effekter
har den en svår konkurrent i den släpringade
asynkronmotorn, som dock icke besitter samma
reglerbarhet och goda verkningsgrad. Man hör
dock ofta uttalanden om det högre priset för
kom-mutatormotorutrustningar jämfört med
släpringade motorer som en orsak till att de senare väljes.
Den som emellertid en gång vant sig vid
kommutatormotorns behagliga drift har svårt att senare
finna sig till rätta med asynkronmotorerna.
Dessutom har kommutatormotorn en avgjord
fördel i sin lägre energiförbrukning, fig. 2. Vid
normala elpriser kan minskningen i
strömkostnaderna betala merpriset för anskaffningar på
ett par år. Apparatutrustningen för
kommutator-motordrift, är vidare mycket enkel, om man nöjer
Fig. 3. Kopplings schema för kommutator utrustning; 1
kon-taktor, 2 överströmsskydd, 3 motor (a primärlindning, b
kommutatorlindning, c sekundärlindning), 4 mellanrelä.
sig med anordningar för framryckning, krypande
gång och stopp. Hela varvtalsregleringen utföres
med en handratt.
Kommutatormotorns arbetsprincip, fig. 3, är i huvudsak
lika med den som gäller för en asynkronmotor.
Hastigheten regleras genom att en variabel spänning av
eftersläpningsfrekvens tillföres sekundärlindningen c. Denna
spänning erhålles från motorn själv genom
reglerlindning-en b, vilken är en vanlig likströmslindning ansluten till en
kommutator. Borstarna och Ba sitter på var sin
borstbrygga. Genom samtidig vridning av dessa bryggor i lika
vinklar i motsatt riktning kan avståndet mellan borstarna
ändras och således även den mot sekundärlindningen med
eller motkopplade reglerspänningen. Det roterande fältet
alstras i primärlindningen a som ligger i rotorspåren.
Tidigare har även Ward Leonard-utrustningar
använts. En sådan består av en
växelströmsasyn-kronmotor hopbyggd med en likströmsgenerator
till en omformare. Likströmsgeneratorn alstrar
den reglerbara spänningen, som användes att
reglera hastigheten hos pressmotorn. Denna utgöres
av en likströmsshuntmotor.
I USA har man tagit elektroniken till hjälp vid
skapandet av en ny typ reglerbara
pressutrustningar. Dessa kallas "electronic drives" eller
"Emotrol", ("Electronic motor control"). Det
svenska språkbruket svänger ännu mellan
elektronikdrift och elektronrörsdrift. Man kan
uppfatta elektronrörsdriften som en ersättning för en
Ward Leonard-utrustning, men med mycket stort
regleringsområde. Här kan regleringar på 1 : 20,
ja 1 : 100 erhållas.
Pressen drives med en normal
likströmsshuntmotor eller kompoundmotor, och hastigheten hos
denna ändras genom att polspänningen regleras
med elektronrör. Vid låg spänning, när varvtalet
måste regleras långt ned, är likströmsmotorns
hastighet mycket känslig för varvtalsändringar.
Därför måste i detta fall spännings- och
ström-kompensering anordnas. Detta kan med fördel
åstadkommas med gallerreglering av
elektronrören.
Två former av dessa har huvudsakligen kommit
till användning, nämligen tyratronröret och
igno-tronröret. Tyratronen är ett gasfyllt rör med
varmkatod. Det är svårtänt, men när det väl är
tänt kan det hållas i drift genom ett
växelströms-matat galler men kan ej släckas annat än genom
strömtillförselns brytande. De inre förlusterna är
små, varför självkylning är tillräcklig.
Tyratronen kan användas upp till 40 kW och ca 400 V
likström.
Vid större effekter och högre spänningar
användes ignotronen, som är ett i regel med
kvicksilvergas fyllt elektronrör med järnmantel. Katoden
är då en kvicksilverkatod. Röret kan lätt tändas
genom att spänning tillföres en särskild
tänd-elektrod och kan släckas genom att denna
av-spännes. Ända till 10 000 A momentanlast kan
tillåtas. Den måste förses med forcerad
luftkylning eller vattenkylning. Ignotronen kan natur-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
