Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 1. 8 januari 1952 - Eldrift av tryckpressar, av Carl J E Kiessling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 januari 1952
9
latorn kopplas in på den motor, som skall startas och
reglerar dess hastighet till den önskade. För att kompensera
för olika rulldiametrar har lägesindikatorerna 8 och 9
införts. De är båda så avpassade att oberoende av diametern
föres stället så långt fram att avståndet mellan
pappersbanan och rullen är konstant.
Fotoelektriskt register
Register har inom tryckeritekniken fått en
dubbel betydelse. Dels förstår man därmed, att efter
tryckningen skall sidorna ordnas av falsverket så
att alla sidorna i ett exemplar exakt passar in på
varandra, dels att vid flerfärgstryck den
efterföljande färgen tryckes exakt på sin rätta plats
i förhållande till den föregående. Eftersom
papperet har två dimensioner talar man om
längs-register och sidregister. De normala metoderna
för handkontroll av registret anses kända. Här
skall därför endast den moderna
fotoregister-metoden närmare behandlas.
Vid flerfärgsdjuptryck har den fotoelektriska
registerkontrollen haft mycket stor betydelse.
Det på senare tid ökade intresset för färgtryck
vid tidningsrotation har gjort frågan om
registerkontrollen aktuell även där. Vilka fordringar som
bör ställas på ett gott färgtryck är ej klart
siffermässigt fastlagda. Utom konkreta längdfel
inverkar även färgnyanser, kontrastverkan och det
föremål som skall återges.
Vid färgtryck i djuptrycksrotation är ett raster
av 40—50 linjer per centimeter vanligt, varvid
registerfelet kan nedbringas till 0,2—0,3 mm
vid manuell drift. Detta förutsätter naturligtvis
att cylindrarna framställts enligt noggranna
metoder, som fullt ut motsvarar detta register. Vid
automatiskt register kan känslighet för 0,05 mm
avvikelse utan svårighet erhållas. Större
noggrannhet behövs ej, då man aldrig kan uppfatta
ett så litet fel med blotta ögat.
Det är möjligt att utföra ett gott flerfärgstryck
vid hög hastighet om papper med speciell liten
krympning användes, fuktigheten hålles under
kontroll, pappersspänningen hålles konstant,
pressen köres med konstant varvtal och rullbytet
utföres vid driftvarvtalet. Den hastighet man
lyckats komma upp till är 22 000 r/m på
cylindrarna.
Driften ställer dock stora fordringar på
press-skötaren, som ständigt måste vara på sin vakt
och ingripa så snart ett litet felregister
uppkommer. Vid uppkörning eller stopp kan man ej hålla
registret. För att avlasta presskötarens arbete och
hålla avfallsprocenten nere (denna uppgår ända
till 5 %) kan det vara lämpligt att insätta ett
automatiskt register.
För närvarande utgår man vid registrering från
märken, som trycks samtidigt med färgen. De
sätts i marginalen och görs 0,4 mm tjocka samt
10—12 mm höga vinkelrätt mot pappersbanan.
Vid manuellt register sätter man ett dylikt märke
per exemplar och trycker lika många som man
Fig. 16. Utrustning för automatiskt rullbyte; 1—3
pappersrullar, 4—6 a rullmotor, b manövermotor, 7 vridmotor, 8
lägesgivare för rullställ, 9 diametergivare, 10 balansrelä, 11
hastighetsgivare för periferi, 12 för pappersbanan, 13
varvtalsregulator, 14 återföringsdon, 15 klisterarm (a
manöver-motor, b avskärningsmagnet, c klisterorgan).
trycker färger. Efter dessa märkens inbördes
lägen bedömes tryckets kvalitet.
Vid automatiskt register räcker detta antal, men
vill man höja känsligheten och
registersnabbheten indelas cylinderomkretsen i ett jämnt antal
delar, exempelvis 16 på 1 100 mm omkrets (70
mm avstånd), och trycker ett märke på varje
delning. Så snart ett sådant märke avviker från
rätt läge sätter regleringen i gång. Ju fler
märken användes per längdenhet desto hastigare kan
regleringen starta efter ett uppstående
felregister — noggrannheten ökas i proportion.
I huvudsak har två principer för
registerindikeringen kommit till användning:
endast första cylindern trycker märken på
papperet, de efterföljande förses med märken utefter
periferien mot vilka de tryckta märkena
registreras;
av varje efterföljande cylinder tryckes märken,
som jämföres med de av den första cylindern
tryckta märkena.
Antas känsligheten hos
registreringsutrustningarna vara densamma och det tekniska utförandet
för övrigt likartat har de båda systemen följande
fördelar och nackdelar. Det första systemet har
det minsta antalet tryckta märken i marginalen.
En fri axeltapp måste emellertid vara tillgänglig
för cylinderindikatorn, vilket ibland kan vara
svårt att anordna. Användes växlar måste omsätt-
Fig. 17. Utrustning för automatisk fotoelektrisk
register-kontroll; 1 registermotor, 2 märkesindikator, 3
cylinder-indikator, A integrator, 5 tyratron, 6 tryckknapp för
manuell övervakning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
