Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 1. 8 januari 1952 - Nya metoder - Doseringsapparat för konstant tillflöde, av SHl - Kylning av frässkär med kolsyra, av SHl - Jonhögtalare, av sah - Lödning av glas vid metall, av SHl - Nybyggen - Betongarbeten vid Elgeseter-bron i Trondheim, av Evert Gustafsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 1. Apparat för konstant
tillflöde; A glascylinder, B
utloppsrör, C krän, D glasstav,
E och F glasrör.
ett kvicksilverlås och ett sidorör F. En stav D räcker
genom E ned i utloppsröret B. Den har ett klockformat
huvud, som doppar ned i kvicksilverlåset, och den kan
därför röras upp och ned, medan rör E förblir tillslutet.
Cylindern A är vidare förbunden med en tratt, genom
vilken den kan fyllas, och med en vattenstrålpump genom
ett rör med krän. Pumpen behövs vid fyllning, och om
mottrycket minskas.
Vätskans strömningshastighet regleras genom ändring av
längden hos det kapillära rum, som bildas mellan D och
B. Trycket p vid nedre ändan av E blir alltid detsamma
som i rör F. Om vätskans specifika vikt är d, och
avståndet mellan E:s nedre ända och kapillärens övre är h, blir
tryckdifferensen mellan dennas ändar p + dh — p = dh,
dvs. oberoende av trycket p i apparaten. Då den alltså är
konstant, blir också tillflödet konstant. Man måste
emellertid se till att gas hela tiden bubblar in genom E (I
Michaeli i Chemistry & Industry 17 febr. 1951). SHl
Kylning av frässkär med kolsyra. Vid fräsning i
svår-bearbetade stållegeringar kan verktygets livslängd ökas
betydligt genom att man blåser kolsyra mot verktygseggen
på det arbetande frässkäret.
Kolsyraströmmen riktas av ett munstycke, vars mynning
är 0,2 mm i diameter. Utrustningen för framställning av
kolsyra ur torris kostar bara 1 200 $ och betalar sig enligt
uppgift på mycket kort tid. En annan tänkbar användning
av metoden är vid borrning i pansarplåt (Steel 26 febr.
1951). SHl
Jonhögtalare. Även om vikten hos de rörliga delarna i
nuvarande högtalarkonstruktioner har nedbragts till
mycket låga värden, är den fortfarande av sådan
storleksordning att den starkt begränsar högtalarens känslighet och
frekvensomfång. I Frankrike har nu framkommit en
högtalare, där de svängande mekaniska delarna ersätts av
elektroner, och ljudvågorna med andra ord direkt
omvandlas till elektriska signaler.
Den nya anordningen, som kallas Ionophone, består av
ett kvartsrör i vars ena ända finns en beläggning av fina
platinapartiklar. Då metallen elektriskt uppvärmes till ca
1 000°C avger den joner, vilka fyller ett hornformigt rum
under slumpmässig rörelse. Tonsignalerna ledes till en
spole som omger kvartsröret, och det resulterande
ton-frekventa fältet åstadkommer i jonmolnet
sammandragningar och utvidgningar, vilka ger upphov till ljudvågor.
Ljudreproduktionen sägs vara praktiskt taget
distorsionsfri för frekvenser upp till 400 000 p/s. Det mänskliga örat
har visserligen en gräns vid 16 000 p/s (en vanlig
radiohögtalare återger i regel högst ca 10 000 p/s), men det höga
frekvensomfånget antyder användningar som
ultraljudkälla, t.ex. för ubåtsspaning. Brusnivån lär emellertid icke
vara helt tillfredsställande (Time 19 nov. 1951). sah
Lödning av glas vid metall. I USA har utarbetats en
metod, enligt vilken man kan utföra fogar mellan glas och
metall, som är starkare än det förra. Samma metod kan
tillämpas för att fästa metall vid keramik eller kol.
Glas- och metallytorna bestryks med ett tunt lager av
titanhydrid, och lod placeras på båda ytorna. Dessa läggs
ihop och upphettas i vakuum. Vid ca 480°C sönderfaller
titanhydriden, varvid det redan smälta lodet fäster vid
det metalliska titan, som fällts ut på glaset och metallen.
Vid kylning fås en stark, tät fog. Genom att använda ett
mjukt metallod får man skarvar, som tål snabba
temperaturväxlingar, därför att skillnaden i materialens
dimensionsändringar utjämnas av lodet.
Den nya tekniken lär användas för tändsystem i
flygplansmotorer och vid sammansättning av
laboratorieapparater, och man har föreslagit att utnyttja den vid
tillverkning av transformatorer, kondensatorer och elmotorer
(Chemical & Engineering News 30 apr. 1951). SHl
Nybyggen
Betongarbeten vid Elgeseter-bron i Trondheim. Bron,
som går över Nidälven i Trondheim är en kontinuerlig
balkbro i nio spann på runda pelare och har en total längd
av 220 m med 23,4 m bredd, varav 18 m upptas av
körbana och dubbla spårvägsspår.
Betongfordringarna för brobanan var 290 kp/cm2 för 20
cm kuber efter 28 dygns lagring och för pelarna 360 kp/cm2.
Då det ansågs svårt att uppfylla hållfasthetskraven med
det vanliga norska standardcementet, tillverkades ett
specialcement. Detta gjordes mera finmalet (0,7 °/o på 4 950
maskor per cm2) med ett något ökat gipsinnehåll (ca 3 %>).
Vid provning av betong med material från brobygget och
en del olika cementsorter erhölls följande relativa håll-
fasthet:
norsk standardcement ................... 100
specialcement ............................ 117
dansk vitcement .......................... 126
svensk standardcement .................. 150
Tre lufttillförande tillsatsmedel provades, nämligen
Vinsol Resin, Darex och tallolja. Lufthalten uppgick totalt till
3—4 «/o, vilket i samtliga fall uppnåddes med 4 g
tillsatsmedel per säck cement. Såväl laboratorieprov som prov på
betongen vid bygget visade, att alla tre medlen ger
ungefär samma hållfasthetsreduktion, ca 6 % per procent
luftinnehåll. Betongtillverkning med tillsättning av
porbildande medel kräver därför viktproportionering och sträng
kontroll. Luftinnehållet bör mätas 2—5 gånger per skift.
Som krav på betongkropparna fastställdes, att 90 % av
antalet prov skulle uppfylla hållfasthetsfordringarna.
Då variationer i konsistens och vattencementtal oftast
beror på ändringar i sandfuktigheten, är det värdefullt att
kunna bestämma dessa snabbt. Speedy fuktighetsmätare
har befunnits vara mycket praktisk och pålitlig. Principen
för mätaren innebär, att några få gram sand skakas
tillsammans med en bestämd mängd pulveriserad karbid i en
sluten behållare. Det gastryck, som bildas, översättes med
en manometer direkt till fuktighetsprocent. Mätningen tar
2—3 min i anspråk.
Med hänsyn till att flertalet betongarbeten i Norge
utgöres av små och medelstora anläggningar, finns stora
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
