Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 4. 29 januari 1952 - AB Atomenergi — organisation och verksamhet, av Harry Brynielsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
74
TEKNISK TIDSKRIFT v
Fig. 1. Jarrel-Ash gitter spektrograf (lamphusdelen); i
förgrunden två emittatorer av Bolidens tillverkning.
utbyte av erfarenheter är starkt begränsad. Det
är uppenbart, att bolagets arbetsuppgifter är på
en gång svåra och fascinerande.
Med de begränsade personella och materiella
resurser, som nu står till buds, är det givet, att
bolaget icke kan bedriva någon mer omfattande
verksamhet inom alla dessa olika områden. Man
har måst göra en avvägning och koncentrera
resurserna på vissa problem, men samtidigt söker
man att för de övriga områdena i
atomenergiprogrammet ha små grupper, ibland kanske bara
en man, som löpande följer utvecklingen och som
kan bilda den kärna, omkring vilken större
enheter kan utbyggas, om detta senare skulle visa
sig lämpligt.
För ett land som Sverige med sina begränsade
resurser är givetvis internationellt samarbete av
betydelse, och bolaget försöker också att i
möjligaste mån hålla kontakter med motsvarande
institutioner i andra länder. Deltagande i
kongresser, studieresor, inbjudningar till gästföreläsare
spelar en framträdande roll i verksamheten.
Av bolagets styrelse utser staten fyra ordinarie
ledamöter, däribland ordförande, samt två
suppleanter och industrin tre ordinarie ledamöter,
däribland vice ordförande, samt två suppleanter.
Styrelsens ordförande är tillika ordförande i
Atomkommittén, och av styrelsens medlemmar
och suppleanter i övrigt är för närvarande fem
medlemmar i Atomkommittén.
På bolagets huvudkontor sysselsätts 6 personer
som bl.a. sköter en rätt utförlig
kostnadsbokföring, varigenom man väl kan följa de två
avdelningarnas och de olika projektens medelsbehov.
Vid avdelningen för kemi är nu 37 personer
anställda av vilka 15 arbetar på analyslaboratoriet.
Vid avdelningen för fysik finns 67 personer. Båda
avdelningarna är i sin tur uppdelade i flera
sektioner. En betydande ökning av bolagets personal
blir nödvändig när uranframställning i teknisk
skala och den första reaktorn kommer i gång.
Biblioteksfrågan är av största betydelse och
mängden facklitteratur inom bolagets
arbetsområden växer stadigt. Det är glädjande att så
småningom flera av de tidigare hemliga
undersökningarna har börjat friges, men mycket
återstår ännu. Både den fysikaliska och den
kemiska avdelningen har därför ganska omfattande
bibliotek, och på den fysikaliska avdelningens
bibliotek finnes en stor samling "declassified
documents".
Framställning av uran
Sverige har en även ur internationell synpunkt
betydande tillgång på uran i de mellansvenska
skiffrarna ehuru dessas uranhalter är låga. Den
urankvantitet, som finns, t.ex. i
kvarntorpsfyndigheten, uppskattas till flera tiotusental ton.
Uttalanden från olika håll och de åtgärder, som
vidtas utomlands, visar klart den stora betydelse
tillgången på uranmetall kommer att få för det
fortsatta atomenergiarbetet. De svenska
uranfyn-digheterna är därför det fundament, som det
framtida atomenergiprogrammet har att bygga på.
Då geologerna icke var särskilt optimistiska
angående möjligheten att finna några andra större
uranfyndigheter, var det naturligt, att den
kemiska avdelningens första huvuduppgift blev att
ur dessa skiffrar söka utvinna uran. En viss
systematisk prospekteringsverksamhet bedrivs
dock alltjämt. Förefintligheten av
kvarntorpsfyndigheten gör, att denna prospektering ej behöver
forceras. Prospekteringsarbetena gäller för övrigt
ej bara uran utan även andra ämnen, som i
framtiden kan få användning inom verksamheten,
t.ex. beryllium.
Uran förekommer dels i själva skiffern, där
halten är av storleksordningen 175 g/t, dels i
kolmen, som i ren form håller ca 3 000 g/t.
Tidigare har fyndigheter med lägre halter än 1 %
ej ansetts brytvärda. Framställningskostnaderna
blir givetvis också förhållandevis höga. Världens
nu kända högprocentiga urantillgångar torde
dock relativt snart vara uttömda, varför även
andra länder måste räkna med mer låghaltiga
utgångsmaterial och därmed ökade
framställningskostnader.
Man kan vid uranutvinningen gå två vägar.
Antingen kan man först med fysikaliska metoder
skilja kolmen från skiffern och bearbeta det så
erhållna kolmkoncentratet eller direkt bearbeta
skiffern, varvid den däri befintliga kolmen spelar
en underordnad roll. Den första metoden är
kemiskt sett något enklare, och enligt denna är nu
en mindre produktion i gång. Vid en eventuell
storproduktion av uran torde emellertid endast
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
