Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 4. 29 januari 1952 - Hänt inom tekniken - Instrumentutställning - Internationell kongress i hälsovårdsteknik - Konferens om pålbärighet - Åttonde Internationella Kongressen för Teoretisk och Tillämpad Mekanik - Internationell verktygsmaskinutställning - TNC: 2. Materialnamns genus, forts., av J W
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
96
TEKNISK TIDSKRIFT v
en hålles föredrag av kända vetenskapsmän. Upplysningar
erhålles genom Physical Societv, 1 Lowther Gardens, Prince
Consort Road, London S W 7.
Internationell kongress i hälsovårdsteknik. Med
anledning av att femtio år förflutit sedan den franska lagen
om allmän hälsovård tillkom 1902 anordnar tidskriften
Techniques hospitalières den 9—14 juni 1952 i Paris 3ème
Congrès des Techniciens de la Santé, avsedd för personer
som är sysselsatta inom den allmänna eller privata
hälsovården.
Kongressens första dag ägnas åt gemensam behandling av
allmänna problem inom hälsovård oeh socialvård och de
senaste framstegen inom medicinen. Arbetet under de
följande dagarna är uppdelat på tre sektioner. Den första
behandlar tekniska hjälpmedel inom allmän sjukvård
(narkos, röntgen, fotografi, television, ögon- och blodbanker,
laboratorier) och är närmast avsedd för läkare och annan
medicinskt utbildad personal.
Den andra sektionen behandlar bostaden ur allmän
hälsovårdssynpunkt och är närmast avsedd för stadsplanerare,
arkitekter, byggnadsingenjörer, belysnings-, värme- och
sanitetstekniker. Den tredje sektionen sysslar med
administrativa problem inom sjukvården, såsom bespisningens
organisation, kontorsteknisk utrustning m.m.
I samband med kongressen anordnas en utställning av
medicinsk och kirurgisk materiel samt utrustning för
sjukhus och vårdhem.
Upplysningar lämnas av Secrétariat Général de Congrès
des Techniciens de la Santé, 6 Square Desaix, Paris XV.
Konferens om pålbärighet. Institut Technique du
Båti-inent et des Travaux Publics anordnar den 7—9 juli 1952
i Paris en konferens om pålbärighet, vilken är öppen för
alla ingenjörer. Konferensen behandlar endast
kraftöverföringen i marken (sålunda icke pålningsteknik o.d.).
Anmälan sker till ordföranden i Svenska Geotekniska
Föreningen, avdelningschef B Jakobson, tel. 67 00 90, senast
den 25 februari 1952. De som önskar insända rapporter
skall ävenledes meddela detta, och före den 1 maj 1952
insända ett sammandrag på högst 2 000 ord.
Åttonde Internationella Kongressen för Teoretisk och
Tillämpad Mekanik anordnas den 20—28 augusti 1952 i
universitetet i Istanbul. Kongressämnena är elasticitet,
plasticitet och reologi; aerodynamik och hydrodynamik; fasta
kroppars mekanik (ballistik, vibrationer, friktion,
smörjning) ; statistisk mekanik, termodynamik och
värmeöverföring; matematiska metoder inom fysiken och mekaniken,
och beräkningsmetoder. Deltagaravgiften är 10 Föredrag
får ta högst 15 min och åtföljes av 5 min diskussion; en
sammanfattning av föredragen skall tillställas
organisationskommittén i Istanbul senast den 1 juni 1952.
Upplysningar erhålles genom sekreteraren i Svenska
Nationalkommittén för Mekanik, civilingenjör Gregory Ljungberg.
Box 5073, Stockholm 5.
Internationell verktygsmaskinutställning anordnas av
Machine Tool Trades Association i London 17 september—
4 oktober 1952. Liksom den föregående utställningen för
fyra år sedan hålls denna i Olympia, där 200 deltagare
från USA och Västeuropa kommer att visa maskiner för
trä- och metallbearbetning samt tillhörande produkter.
Upplysningar lämnas av Machine Tool Trades Association,
Victoria House, Southampton Row, London WC1.
TNC
2. Materialnamns genus, forts.
Om man på lämpligt sätt ordnar de 500 à 600
materialnamn som ingått i TNC:s utredning, och som
Kemistsamfundets nomenklaturutskott uttalat sig om, kommer
man till ganska drägliga arbetsregler för genusvalet. Vid
dessa reglers användning är att märka, att de icke bör
tillämpas för ord som tydligt framstår som sammansatta,
t.ex. fältspat eller kvicksilver. Sådana ord måste bedömas
efter slutleden; fältspat har samma genus som spat, alltså
realgenus, och kvicksilver samma genus som silver, alltså
neutrum.
Grundämnena följer i fråga om namnens genus samma
regler som övriga material, med undantag för niob, tantal,
tellur och wolfram (eller volfram) som bör vara neutrer,
och astat som bör ha realgenus. Av de i allt bortåt 100
grundämnenas namn är det endast 14 som obetingat har
realgenus: halogenerna fluor, klor, brom, jod och för
konsekvensens skull det nytillkomna elementet astat, och
vidare arsenik, bor, fosfor, kobolt, koppar, krom, platina,
zink och vismut. Alla de övrigas genus är eller bör
företrädesvis vara neutrum.
Enstaviga materialnamn undandrar sig enkla regler, såsom
förut påpekats. Det heter kvartsen men hartset, saften och
luften men giftet och stoftet, sanden men gruset osv.
Flerstaviga materialnamn följer eller bör företrädesvis
följa nedanstående regler.
1. Med betonad slutstavelse:
-an, -en, -in, -ön, -yn, -am, -ym eller annan vokal + n
eller m;
-at, och i fråga om saltnamn även -it.
Alla dessa ord är neutrer, utom ovannämnda
grundämnesnamn astat. I fråga om ord på -en, -in, -ön och -it
se anmärkningen sist i uppsatsen.
övriga fall har realgenus, utom grundämnena niob, tantal
och tellur.
Exempel på neutrum: uran, cellofan, molybden, acetylen,
vanadin, anilin, stearin, vaselin, antimon, ozon, etyn,
amalgam, praseodym, enzym; sulfat, (saltet) klorit.
Exempel på realgenus: kloral, kalomel, alkohol, lysol,
oxidul, albyl, fluor, lasur, karbid, klorid, aldehyd, grafit,
(mineralet) klorit, dynamit, arsenik, diabas, glykos, betong,
emalj.
2. Med obetonad slutstavelse:
-um, oftast i kombinationen -eum (best. -eumet) eller
-ium (best. -iumet eller -iet);
-e, -el, -en; dessutom några på -er, främst silver, läder,
papper, socker.
Alla dessa ord är neutrer.
övriga fall har realgenus, utom grundämnesnamnet
wolfram (eller volfram).
Exempel på neutrum: serum, aluminium, natrium, opium,
linoleum, petroleum; syre, ylle, kisel, nickel, svavel, tegel,
vatten, bitumen, samt förutnämnda silver osv.
Exempel på realgenus: platina, cellulosa, koppar, salpeter,
skiffer, fosfor, marmor, ammoniak, vismut, kobolt, lapis,
lackmus.
Anm. Av orden på betonat -in har de på -amin och -imin
realgenus när de är namn på verkliga aminer och iminer.
även om de är substituerade, t.ex. kloramin. Däremot är
vitamin neutrum. — Organiska klassnamn på betonat -en
eller -ön har realgenus, t.ex. dien, polyen, (även halogen);
keton, kinon, lakton, sulfon. Till materialnamnen får man
inte räkna namn på elementarpartiklar; orden proton,
elektron osv. är alla av realgenus. — Orden på -it har i
största utsträckning realgenus, men den omständigheten
att man på vissa håll föredrar neutrum i fråga om
saltnamn bör enligt kemisternas önskan stödjas och
nyttiggöras, t.ex. klorit, kloritet. Härigenom minskas risken att
sådana saltnamn förväxlas med mineralnamn på -it, i
bestämd form -iten, t.ex. just klorit, kloriten, eller — i tal —
med saltnamn av typen klorid, kloriden.
Eftersom materialnamnens område är så stort och
skiftande finns det givetvis åtskilliga undantag från de
uppställda reglerna utöver dem som nu kunnat redovisas, men
att gå närmare in härpå skulle snarast skymma
huvudlinjerna. En utförligare redogörelse, avsedd för kemister,
inflyter i januarihäftet av Svensk kemisk tidskrift. J W
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
