Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 5. 5 februari 1952 - Aktuellt om gatubelysning, av Ludvig Block
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
106
TEKNISK TIDSKRIFT v
Fig. 1. Blandning på väg enligt de Boer.
ningen inte böra tillåtas. Det bör anmärkas, att
kurvorna är resultatet av medelvärden (varje
punkt representerar ett medelvärde av minst 160
observationer) och att spridningen av de
individuella observationerna ligger omkring 45 %.
Detta är inte överraskande, då olika personer har
i detta fall olika uppfattning.
Armaturerna med opalglasmantel i Stockholm
anses av många vara fullt tillfredsställande med
avseende på bländningen, men man kan få höra
enstaka yttranden att de ger en generande
bländ-ning. Stockholmsarmaturen med 300 W lampa
skulle på bilden ligga något över de Boers kurva
för "tillfredsställande", vilket jag tycker visar
att den är tämligen välkonstruerad.
de Boer har även undersökt
kontrastkänslighet, synskärpa och synhastighet, och funnit att
dessa faktorer inte nämnvärt påverkas av
bländningen, om denna hålles inom de angivna
gränserna. Speciellt gäller detta om vägbanans
lumi-nans har ett tillfredsställande högt värde.
Att bländningen har ett mycket stort inflytande
vid gatubelysning är ingen nyhet. I Stockholm
existerar en överenskommelse mellan alla
drosk-chaufförer att aldrig använda starkare belysning
än parkeringsljus. En droskchaufför yttrade en
gång för mig sin tillfredsställelse med krigstidens
elrestriktioner, som han hoppades skulle
fortfara. Han var glad för att slippa allt irriterande
ljus från skyltar och reklamer. Han tyckte att
ögonen inte alls var tröttade efter kvällspasset
när han inte hade utsatts för bländningen och
att det gjorde mindre att varannan eller var
tredje lampa var släckt. Det vore mycket
intressant, om systematiska undersökningar kunde
göras av bländningens inverkan på uttröttningen
av ögonen.
Normer
Vid CIE-kongressens session för gatu- och
väg-belysning väcktes ett förslag, att det skulle
utarbetas normer enligt vilka kvaliteten hos en
gatu- eller vägbelysningsanläggning skulle kun-
na objektivt fastställas, såväl vid planeringen
som för färdiga anläggningar. Ingen av de
närvarande opponerade sig, utan alla instämde
livligt, även om en eller annan drog på munnen.
En vägbelysningsanläggning blir nämligen, som
jag förut nämnt, en kompromiss, beroende på de
avsevärt olika förutsättningarna vid olika
väderleksförhållanden. Hur önskvärt det än vore med
rent objektiva grunder för beräkning och
mätning för att bedöma kvaliteten av gatubelysning,
är också sådant sannolikt en utopi, åtminstone
för närvarande.
Normer finns emellertid i flera länder och där
sådana inte finns (t.ex. i Sverige) har dock
utbildat sig en viss praxis. De amerikanska
normerna, gällande sedan 1945, har försiktigtvis
kallats "Recommended practice of street and
highway lighting". I Schweiz finns
"Schweize-rische Leitsätze für die Beleuchtung von
Fern-verkehrstrassen" av 1941 och Danmark har
"Vejkommiténs Retningslinjer for fäste
belys-ningsanlæg på landeveje" av 1949, för att nu
bara nämna några.
När man läser dessa normer är det lättast att
jämföra hur stor horisontell medelbelysning som
rekommenderas. Detta är också en mycket
viktig sak och dessutom något som kan objektivt
beräknas. Man finner att i de olika länderna är
enigheten på denna punkt ganska stor. I de
amerikanska normerna finns en tabell över
rekommenderad horisontell medelbelysning i lux:
Fotgängar- Fordonstrafik
trafik mycket lätt lätt medeltung tung
K 150) (150— (500— (> 1 200)
500) 1 200)
Tät .......... — 8,8 11,0 13,2
Medel ....... — 6,6 8,8 11,0
Gles eller ingen 2,2 4,4 6,6 8,8
Som jämförelse återges de i Stockholm sedan
1928 tillämpade värdena på belysning:
Klass Lampstorlek (glödlampor) Lampavstånd [-Medelbelysning-] {+Medel- belysning+}
antal effekt
W m lx
I ........ 2 500 30 14
II ....... 2 300 30 7
III.......
1 300 30 4,5
eller 2 150 30 4,5
IV ....... 1 150 30 2,5
V ....... 1 100 40—45 1
Från Nederländerna rapporterades 1948 att
man i Haag tillämpade en klassindelning av
gatorna, likaledes i fem grupper med nästan
samma värden på medelbelysningen som i
Stockholm. I Tyskland hade man redan före kriget
normer med praktiskt taget samma
rekommenderad medelbelysning som i de amerikanska
normerna. Som ett kuriosum kan nämnas att man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
