Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 6. 12 februari 1952 - Industriell livsmedelskonservering i Sverige, av Max Malm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 februari 1952
129
ärterna i allmänhet utfördes på relativt små
arealer och på platser där man hade god tillgång
på arbetskraft. Numera har lantbrukarna ofta
icke annan befattning med ärtodlingen än att de
bearbetar jorden och sår ärterna,
övervakningen av ärternas utveckling, ogräsbekämpningen
osv. sköts av konservfabriken, som även
fastställer när skörden skall ske. Detta sker genom att
man på prover av ärtplantor som uttagits från
ärtfältet vid olika tidpunkter fastställer när
ärterna uppnått den för konservering lämpligaste
mognadsgraden. Mognadsgraden fastställes
därvid med tenderometer, dvs. en apparat i
vilken ärternas genomsnittliga skjuvningsmotstånd
mäts.
När ett ärtfält är lämpligt för skörd skickar
konservfabriken ut en skördepatrull, som är
utrustad med slåttermaskin, lastare och lastbilar.
För att kunna utföra skördearbetet så rationellt
som möjligt odlas ärterna vid detta förfarande
på väsentligt större arealer än tidigare (upp till
25 ha). Ärtslåttermaskinen (fig. 2) är monterad
baktill på en traktor, som köres baklänges,
varvid den av slåttermaskinen slagna ärtreven, dvs.
ärtplantorna med baljor, automatiskt lastas på
en parallellt med lastaren körande lastbil. Detta
förfarande gör det möjligt att börja bearbeta
ärterna mycket snabbare efter att de skördats än
som är praktiskt möjligt med den gamla
metoden.
Den fortsatta tillverkningen är i stort sett
densamma, som länge använts. Ärterna sorteras
dock i tre storlekar mot tidigare 5—6. De
sorterade ärterna blancheras kontinuerligt varefter
de i vissa fall underkastas en behandling som
innebär en nyhet för Sverige, nämligen kvalitets-
separering ("quality grading"). Denna innebär
att man med saltlag av viss koncentration skiljer
de mjälla ärterna från de stärkelserika hårda
ärterna, som på grund av högre specifik vikt
sjunker till botten. Denna behandling bidrar till
att förbättra ärtkonservernas kvalitet. Slutligen
bortplockas vid band defekta ärter, varpå de
färdigrensade ärterna fylles automatiskt i
burkarna samtidigt som kokande saltlag tillsättes.
Burkarna falsas slutligen och steriliseras. Detta
förfaringssätt ger ärtkonserver med en
genomsnittligt högre kvalitet än enligt det äldre
förfarandet.
Djupfryst spenat
På ett annat område, nämligen odling av spenat
för djupfrysning, har man genom mekanisering
av skörden skaffat förutsättningar för större
produktion av spenat. Odlingen sker efter
liknande grunder som ärtodlingen. För skörd av
spenat användes en specialkonstruerad maskin.
Denna består av en plattform på gummihjul,
som drages över fältet av en traktor. Plattformen
uppbär ett motordrivet aggregat bestående av en
slåttermaskin och en elevator för den skurna
spenaten. På plattformen medföljer ett större
antal lådor samt en man som sköter fyllningen
av lådorna med den spenat som elevatorn
avlämnar. När samtliga lådor är fyllda med spenat
lastas de på lastbilar, varpå plattformen åter
fylls med tomlådor.
Fördelen med denna metod är att tiden mellan
skörd och bearbetning av spenaten kan hållas
mycket kort, vilket är av stor betydelse för dess
näringsvärde och kvalitet. Den fortsatta
bearbetningen utföres med moderna maskiner och be-
Fig. 3. Anläggning för rensning och sköljning av spenat (AB Findus).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
