Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 8. 26 februari 1952 - Nya metoder - Propeller-reaktionsmotor, av Wll - Utklippta plåtnät, av SHl - Jod 132, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
184
TEKNISK TIDSKRIFT v
Fig. 1. Propeller-reaktionsmotor; t.v. luftintag.
Motorn, av typ "ducted fan engine", består av en
gasturbin, som driver en inbyggd propeller med korta blad.
En del av luften från denna blåses direkt ut och ger en
drivkraft, motsvarande propellerdrift, och en del av luften
går genom en kompressor till brännkammaren och
därifrån till turbinen. Reaktionen från de utblåsta avgaserna
bidrar även till drivkraften.
Bränsleekonomin för en sådan motor är mycket bättre
än för en ren reaktionsmotor, som ju kräver mycket höga
hastigheter för att bli ekonomisk. Motorns vikt är ungefär
hälften så stor som en kolvmotors för samma effekt. Då
man inte behöver ha någon yttre propeller, har man även
större frihet vid konstruktionen av flygplanet (Business
Week 29 sept. 1951, Aviation Week 15 okt. 1951). Wll
Utklippta plåtnät. I USA tillverkas nät av metallplåt, utan
att något material skärs bort. Det erhållna nätet täcker
därför tio gånger större yta än den ursprungliga plåten,
och produkten kallas också "expanded metal".
Tillverkningen sker i en maskin (fig. 1), i vilken metallplåten
matas fram stegvis över en rak, fast stålkant och
knapphåls-liknande insnitt görs av ett upp- och nedgående, tandat
klippstål. Detta har en fram- och återgående rörelse längs
den raka stålkanten, motsvarande halva tanddelningen, och
går ned genom plåten till endast så stort djup att en
oskuren plåtbrygga bildas mellan de olika insnitten.
Genom denna sicksackklippning och samtidig bockning över
klippstålets tänder bildas nät med rombiska hål.
Man får alltså ett nät av på kant stående plåtremsor.
Detta kan antingen användas som det är, sedan graderna
tagits bort, eller plattas ut genom kallvalsning. Olika
klippstål måste användas för olika håldiametrar, men man kan
med samma klippstål skära nät med plåtremsor av olika
bredder och tjocklekar.
Klippta plåtnät kan göras av varm- eller kallvalsat stål,
rostfritt stål, aluminium, koppar, mässing, nickel, Inconel
och monel. För stål kan plåttjockleken vara 0,95—9,5 mm,
och hålens storlek kan göras 6—150 mm. Nät av
rostfritt stål tillverkas av 1.3—3,5 mm plåt med 12—27 mm
Fig. 1. Tillverkning av utklippta plåtnät.
hål, golvgaller görs av något tjockare plåt. Utom dessa
typer lagerförs nät av 1,5—4,5 mm aluminiumplåt med
hålstorlekar inom samma gränser som för rostfritt stål.
Plåtnät används bl.a. för armering av betong, skydd för
maskiner, metallmöbler, korgar och skålar (P 0’KlEEFE
i Materials & Methods sept. 1951). SHl
Jod 132. Av jodens radioaktiva isotoper kan följande tio
komma i fråga som spårelement, då de har halveringstider
mellan 5 min och 10 dygn (d).
Masstal Ilalveringstid Strålning Moderelement Dotterelement
(^-strålning)
121 1,8 h ß+ — 17 d 121Te
123 13 h y — stabil 123Xe
124 4 d ß+’ Y — stabil 124Te
128 25 min ß-’ y — stabil 128Xe
130 12,5 h ß-> y — stabil 1,0Xe
131 8,0 d ß-> 7 25 min i3iTe stabil mXe
132 2,4 h ß-> y 77 h ls!Te stabil 132Xe
133 21 h ß-, y 60 min 133Te 5,3 d 13SXe
134 50,8 min ß-, y 43 min 134Te stabil 1S4Xe
135 6,7 h ß-> 7 < 2 min 135Te 9,2 h ,35Xe
Av dessa isotoper är ^J särskilt lämplig för medicinska
ändamål och biologisk forskning. Den ger nämligen
gamma-strålning med energierna 1,4; 0,85; 0,6 MeV, som lätt
passerar genom biologiska vävnader och kan påvisas, och
dessutom elektroner med energierna 2,2; 1,35; 0,9 MeV,
vilka är av värde för terapeutiska ändamål genom sin
joni-seringsförmåga. Vidare har ^J inget radioaktivt
dotterelement, som kan orsaka komplikationer.
Halveringstiden på 2,4 h är tillräckligt lång för många
diagnoser och behandlingar och tillräckligt kort, för att
risken för skadliga biverkningar skall bli relativt liten. På
ett dygn minskas t.ex. mängden radioaktivt ämne till en
tusendel av den ursprungliga. För många ändamål bör 1S2J
vara bättre än den vanligen använda mJ, som har en
halveringstid på 8 dygn. Det är kanske möjligt att använda
stora doser av dijodfluorescin med ^J inte bara för att
lokalisera en hjärntumör utan även för att upplösa den.
Detta ämne absorberas nämligen selektivt av tumörer.
Man separerar moderelementet tellur 132 ur
klyvningsprodukter erhållna genom bestrålning av naturlig uran
med termiska neutroner i en reaktor. Optimal
bestrålningstid är ca 10 dygn. Den erhållna ^Te löses i en eutektisk
blandning av litium- och kaliumklorid (smältpunkt 365°G)
och levereras som fast lösning till förbrukarna i ett kärl,
som kallas generator. Denna är försedd med ett utloppsrör
och står i ett termostatreglerat värmeelement. Alltsammans
omges av ett strålningsskydd, som behålles på vid
preparatets användning. Inom det finns också ett kärl
innehållande silvernitrat och förbundet med generatorns
utlopps-rör. Silvernitratkärlet kan också förbikopplas genom att
kasta om en krän.
När det radioaktiva preparatet skall användas, sätts ström
på värmeelementet, så att saltblandningen och silvernitratet
smälter. Genom att förbinda utloppsröret med en sug kan
man få luft att bubbla genom saltblandningen. Luften tar
då med sig den radioaktiva jod, som bildats och
kvantitativt absorberats i det fasta saltet. Luftströmmen kan
antingen ledas genom silvernitratet, där joden absorberas,
eller till en apparat, där den skall användas.
önskar man få en bestämd mängd av radioaktiv jod, leds
luftströmmen, som tar med sig all disponibel jod, genom
silvernitratet. Därefter låter man generatorn svalna och
väntar en viss tid, efter vilken precis den kvantitet ^J,
som man önskar, ånyo blivit disponibel genom tellurens
sönderfall. Väntetiden för erhållande av en viss mängd
beror givetvis på mängden kvarvarande radioaktiv tellur, dvs.
på generatorns ålder. Den kan för en viss dag avläsas på
en kurva, som följer med preparatet (W E WlNSCHE m.fl. i
Nucleonics mars 1951). SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
