Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 8. 26 februari 1952 - Nybyggen - Kraftverket vid Rheingau, av G Lbg - Svankryggig Ambursendamm, av G Lbg - Böcker - Skola för vuxna? av E S Strandh - Dansk Kommunal Decimalklassifikation (UDK), av Erwin Engel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
204 TEKNISK TIDSKRIFT v
** Fig. 1. Ambursendamm
med krökt däck.
skinstationen blir endast 300 in lång därför att den tar
en genväg genom slingans smalaste parti.
På halvön inom slingan ligger staden och på en ö
därinvid klostret Rheingau. Av bl.a. estetiska hänsyn hålles
vattenytan på denna sträcka på en tämligen konstant
nivå med hjälp av en särskild hjälpdamm i vardera av
slingans skänklar mellan kraflverksdammen och
tunnelutloppet. Minst 5 m3/s skall släppas fram genom slingan.
Alla tre dammarna har nedåtgående sektorluckor (fig. 1).
Kraftstationsdammen har fyra utskov på 6,0 X 25,5 m, den
övre hjälpdainmen fem på 3,2 X 24 m och den undre fyra
på 3,3 X 26 in. Luckinställningen sker automatiskt.
Maskinstationen har en betongklädd fördelningsbassäng
med inloppströskeln 1,0 m över flodbottnen. Byggnaden
har studerats i modeller i syfte att få den inpassad i
terrängen på ett diskret sätt. Ställverket är därför också
placerat inomhus mellan maskinhuset och markslänten. För
att få byggnaden låg, har man sökt pressa ned
maskinaggregatens höjd. Överbyggnaden utföres av stålskelett
med utfyllnad av vanligt tegel och glastegel.
Vartdera av de två aggregaten är avsett för 10,5 m
fallhöjd och vattenmängden 200 m3/s, vilket ger effekten 18
MW. Genom flodrensning nedströms kan fallhöjden ökas
till 12 m. Avloppet är uppdelat på två tunnlar à 84 m3
för att minska riskerna vid utsprängningen. Bergväggen
mellan de med betong belt inklädda tunnlarna är 18,8 m,
vattenhastigheten kan komma att uppgå till 3,45 m/s.
Maskinstationens konstruktion framgår av fig. 2
(Schwei-zerische Bauzeitung 11 aug. 1951). G Lbg
Svankryggig Ambursendamm. En Ambursendajnm av
den typ som visas i fig. 1 erhåller av vatten och egen vikt
en resultant, som ligger nära mitten av basytan och
som bildar en förmånlig vinkel mot denna (H P
BoaRD-man i Civil Engineering juni 1951). G Lbg
Böcker
Skola för vuxna?, av SvtEN Björklund. KF:s Bokförlag,
Stockholm 1951. 142 s., ill. 12 kr.
Bokens titel ställer en fråga som kan tyckas omotiverad
för denna tidskrifts läsare. Det ligger nog i stället nära
till hands att ställa den motfråga som förf. gör i rubriken
på första kapitlet, nämligen "Angår detta mig?". Förf. blir
inte svarslös. Han har en rik källa att ösa ur. Under två
års tid var han chef för utbildningsavdelningen vid
Förenta Nationerna i Lake Success och hade där rika
tillfällen att se den amerikanska bildningsvärlden både
inifrån och i ett internationellt sammanhang. Under den
halvårslånga resa som han gjorde på amerikanska
kontinenten kom han också i personlig kontakt med de flesta
yttringar av amerikanskt kulturellt liv.
Huvudtemat i boken är tesen om "lifelong learning" och
de former dessa teorier tagit i det tekniskt mest
komplicerade industrilandet i världen. Det kan självfallet inte
undvikas att även bildningsarbetet tagit gigantiska
proportioner, som allt annat i Amerika. Vid den jättelika
an-spänningen av landets resurser som skedde under kriget
kom också bildningsarbetet med i den stora karusellen.
Man får en känsla av att bildningsmaterial
massproducerats efter samma modell som krigsförnödenheterna och
formligen skyfflats ut till trupperna. Eller vad sägs om
6 miljoner exemplar klassisk litteratur i veckan, en
distributionssiffra bara i fråga om böcker som uppnåtts i slutet
av kriget?
I boken bildar detta upptakten till en inventering av
masskulturen på bildningsområdet och formar detta till
en kritisk analys av det moderna samhällets massmedia,
som satt vår kultur i ett svårt dilemma. Förf. ger här
åtskilliga tankeställare i dessa problem, som kanske mer
berör tekniker än andra grupper i samhället. Dessa
massmedia har betytt teknikens definitiva genombrott i
bildningsväsendet, de har gjort bildningen lustbetonad och de
berikar vårt liv dagligen, men vart är vi på väg? Ett nytt
massmedium, t.ex. televisionen, föder en industrialiserad
organisationsapparat, som i sin tur oupphörligen måste
hitta på nya uttrycksformer och skapa nytt, nytt för en
allt mera fordrande publik. Kan denna utvecklingsserie
verkligen konvergera mot en höjning av kulturen eller
pekar det mot ett söndertrasat samhälle? Kan tekniken i
kulturens tjänst bli kulturens undergång?
Förf. serverar i sin bok en skickligt komponerad
cocktail på väl utdestillerade komponenter ur dessa för oss
svenskar ganska magstarka ingredienser amerikanskt
bildningsarbete utgör. Resultatet blir njutbart, förf. lyckas
att smaksätta även de beska beståndsdelarna med en
personlig charm som gör boken lättläst och fängslande.
Helhetsintrycket av de omsorgsfullt gjorda referaten av
bildningsarbetet därute, universitetens arbete "utanför
murarna" med radio, film och TV och mycket annat blir inte
så lättillgängligt, men det är kanske välförklarligt. Det
amerikanska bildningsarbetet har en betydligt mer
komplicerad och vittutgrenad struktur än det svenska.
Läsaren hade dock haft stor nytta av förf:s egna
synpunkter i större utsträckning än som här är fallet, som ciceron
i dessa labyrinter.
Verkligt intressant blir boken då förf. kommer in på de
vuxnas inlärningsproblem och utveckling av tankegångarna
kring "lifelong learning". Han är ju i svenskt
bildnings-och folkbildningsliv känd som den där ställer gamla
pedagogiska sanningar på huvudet och som sätter de
vedertagna utbildningsformerna under debatt. Här presenterar
han i ett par underhållande kapitel metodiska anvisningar
och tekniska tips om hjälpmedel av olika slag till glädje
för den som arbetar aktivt med undervisning och till
upp-byggelse för den som undrar om den stärkkragade
atmosfären kring våra föredrag och föreläsningar verkligen är
den enda tänkbara.
Förf. har mycket att säga till dem som fått perspektiv
på sin egen utbildning och börjat fundera över vad man
egentligen fått lära sig i skolor och högskolor, vad man
slipper veta och vad som är värt att veta ute i det
praktiska livet. En tekniker har ju sitt speciella problem om
lärandet som räcker livet ut, teknikens utveckling går ju
i ett allt hastigare tempo och både den praktiskt och den
vetenskapligt arbetande ingenjören hotas att dränkas i en
flod av nya fakta och tillämpningar. Skall man resignera
eller finns det kanske möjlighet att tillägna sig något.
"Skola för vuxna" är veterligen den första bok på svenska
som tar upp den tekniska utvecklingens konsekvenser i
bildnings- och kulturarbetet. Det är amerikanska
förhållanden som skildras men det gör inte saken mindre
intressant. Boken har mycket att säga för ingenjörer i
allmänhet, och i synnerhet för den som i sin ställning har
att syssla med utbildnings- eller personalledningsfrågor.
E S St rand h
Dansk Kommunal Decimalklassifikation (UDK),
redigerad av P zoffmain. Dansk Central for Dokumentation
ved det Kommunale Udvalg, Kolding 1951. 88 s.
De danska kommunerna har i många år använt
decimal-klassifikationen för registrering av förvaltningarnas tek-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
