Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 9. 4 mars 1952 - Aktionsturbiner, av Ingvar Jung - Reaktionsturbiner av dubbelrotationstyp, av John E Hallin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
196
TEKNISK TIDSKRIFT v
Fig. 7. Värme förbrukning för kondenseringsmaskinerier med
olika avtappningsregleringar enligt fig. 5; - slidrings-
reglering,–-strypreglering,–-oreglerad avtappning.
Ju längre utnyttjningen av våra vattenkraftresurser
drives, desto mera nödvändig blir en komplettering med
värmekraft. En fjärrvärmestation av den typ, som
planeras i Göteborg, blir ur driftsynpunkt ett ganska idealiskt
komplement till vattenkraften. Värmeperioden infaller i
huvudsak under torrtid. Man kan köra anläggningen
valfritt som ren värmeturbin eller ren kondenseringsturbin
eller med godtyckliga mellanvärden genom avtappning.
Turbinen är alltid klar att kopplas in och ge fulleffekt
oberoende av värmebehovet till stadsnätet. Genom
vakuumdriften är tomgångsförbrukningen normalt endast ca
5 % av normalångmängden och generatoraggregatet, kan
dessutom köras såsom faskompensator utan kylånga.
Reaktionsturbiner
av dubbelrotationstyp
Direktör John E Hallin, Finspång
Ångturbiner för rena fjärrvärmeanläggningar skiljer sig
principiellt inte från vanliga kondensturbiner. En sådan
turbin av dubbelrotationstyp, fig. 9, kan vara utförd med
fyra avtappningar för stegvis matarvattenförvärmning, a
före axialsystemet, b före trummorna, c och d längre in
vid högre tryck. Kanalen vid e längst in är avsedd för
överbelastning. När en sådan maskin användes för
fjärrvärmedrift har man endast att avpassa avloppsarean efter
det tryck, som man med hänsyn till temperaturen på det
utgående varmvattnet får i kondensorn eller förvärmaren.
Fig. 8. Schema för värmeanläggning för Göteborgs Elverk
(effekt 16/20 MW, ångtryck 84 ata, temperatur 520°C);
siffror inom parentes avser Helsingfors Elverk.
Upp till 90°C utgående varmvattentemperatur kan utan
vidare tillåtas för en normal kondensturbin. Vid högre
temperaturer får kondensor och turbinhus modifieras något
till utförandet. Kondensor och andra delar, som får hög
temperatur, får självfallet isoleras för att hålla
värmeförlusterna nere, men några nya problem att lösa för
värmeutvidgningar, t.ex. mellan kondensor och turbin, blir det
inte. Avloppsarean för turbinen minskas genom att
lågtrycksdelen tas bort, så att den anpassas efter det vakuum,
som man kan få i kondensorn vid varmvattendriften.
Av-tappningarna för matarvattnet kvarstår utom den vid a
före axialsystemet, som tas bort vid minskningen av
avloppsarean.
Anlägger man ett fjärrvärmeverk, kommer väl
anslutningen först så småningom. Men turbinen, som installeras, tas
naturligtvis till så stor, att den skall räcka för en viss tid
framåt, under vilken tid anslutningen alltjämt ökar. Denna
första värmeturbin kan vara en nytillverkad maskin eller
en som stått i eget eller t.o.m. någon annans
reservkraftverk och där kanske blivit för liten.
Är det en gammal turbin, bör man nog förse maskinen
med ett nytt skovelsystem eller åtminstone nya
skovel-ringar, för att den skall passa till och fullt ekonomiskt
utnyttja trycket i fjärrvärmecentralens moderna
ångpannor. Med ett nytt skovelsystem får den gamla turbinen
samma verkningsgrad som en helt nybyggd maskin.
I början är belastningen i värme rätt låg, man börjar
kanske med tre trummor [f, g, h) uttagna. När
värmeuttaget ökar, sätter man in en eller två av dem. Den ökade
genomströmningen kan man till en viss grad kompensera
genom att ta ut ringar i högtrycksdelen. Den sista
trumman för att öka avloppsarean sätter man in, om inte förr
så när värmebelastningen har ökat så mycket att ytter-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
