Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 12. 25 mars 1952 - Specialfotogrammetri, av Bertil Hallert - Fotogrammetrin i skogsbruket, av Lennart Lindskog
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11 mars 1952
273
Fig. 11.
Foto-grammetrisk
avbildning av
ytan hos en
tjur.
ner i olika plan av särskilt värde. I fig. 11 är
exempelvis den mellersta bilden en projektion i
horisontalplan av samma original, som avbildats
i övre bilden.
Inom ingenjörstekniken bör vidare
specialfoto-grammetrin såsom teknisk-vetenskapligt
hjälpmedel få väsentlig betydelse sedan ett
tillräckligt antal försöksarbeten genomförts och
lämplig utrustning anskaffats.
Slutsatser
Sammanfattningsvis kan
specialfotogramme-trins viktigaste egenskaper anges i följande
punkter:
med fotografering kan man på mycket kort tid
stereoskopiskt avbilda även snabbt föränderliga
föremål utan att påverka dem med annat än
belysningen;
ur bilderna kan en optisk modell av föremålet
framställas, som görs noggrant likformig med
originalet och som kan uppmätas med en
alltefter ändamålet avpassad skärpa och kostnad;
mätningarna kan när som helst upprepas och
därigenom kontrolleras. Påsken för grova fel är
nära nog eliminerad.
Vid KTH:s Institution för fotogrammetri har
under de senare åren en betydande forskning
ägnats åt specialfotogrammetrin, och ett stort
antal försöksarbeten har genomförts. Figurerna
ovan är illustrationer till tämligen godtyckligt
uttagna exempel.
Det finns all anledning att förvänta en kraftig
utveckling av specialfotogrammetrin, sedan dess
möjligheter blivit mera kända och erforderliga
resurser i fråga om utrustning och personal
står till förfogande.
Fotogrammetrin i skogsbruket
Lantmätare Lennart Lindskog, Stockholm
På vissa håll utomlands, framför allt i USA och Kanada,
har de fotogrammetriska metoderna efter senaste kriget
börjat få en mera allsidig tillämpning inom skogsbruket,
ej blott i samband med kartläggning utan även vid andra
skogliga arbetsuppgifter. De utländska rönen har
uppmärksammats i svenska skogsmannakretsar, när det gällt
att rationalisera arbetsmetoderna. Fonden för Skoglig
Forskning tillsatte 1948 en särskild kommitté med uppdrag
att utreda användningsmöjligheterna för flygfotomaterial
i svenskt skogsbruk och därmed sammanhängande
administrativa och organisatoriska frågor. Kommittén har 1951
avgivit ett betänkande, där bl.a. redovisas en del
undersökningar, som kan vara av intresse även för lantmäteriet.
Det har visat sig möjligt att på vissa typer av flygbilder
särskilja barr- och lövträd. Mest lämpat för detta ändamål
synes för närvarande vara sådant bildmaterial, som är
känsligt för infraröd strålning. På pankromatiska bilder
av den typ, som användes vid framställningen av den nya
ekonomiska kartan över landet, har särskiljandet berett
större svårigheter.
Trädhöjder kan bestämmas på fotogrammetrisk väg även
med relativt enkla instrument. De utförda mätningarna
har emellertid i allmänhet givit 1—2 m för låga höjder,
beroende på att de smala topparna hos kronorna ej tydligt
framträder på flygbilderna. Detta fel kan dock reduceras
med lämpliga korrektionstal, avpassade efter trädtypen.
Trädhöjdsmätningen försvåras i hög grad, särskilt i täta
skogsbestånd, till följd av de begränsade möjligheterna att
på bilderna tydligt iaktta markytan invid trädets rot.
När det gäller volymuppskattning av enskilda träd och
bestånd, blir problemen ännu mera komplicerade.
Kubikmassan måste beräknas på basis av sådana faktorer, som
direkt kan mätas på bilderna, exempelvis trädhöjden,
krondiametern och krontätheten. Olika metoder har
prövats. Några omfattande noggrannhetsundersökningar har
ännu ej utförts, men för större skogsområden har
tillfredsställande medeltal för kubikmassan per hektar erhållits.
Däremot uppvisar undersökningarna stora variationer för
de enskilda beståndens stamvolym.
Liknande svårigheter som vid volymuppskattning möter
vid bestämning av boniteten, dvs. markens
virkesprodu-cerande förmåga. Boniteten låter sig ej heller direkt mätas
på bilderna utan måste uppskattas med hjälp av
bildiftne-hållet. Även härvidlag finns emellertid utvägar.
Bonitering-en på bilderna erfordrar i allmänhet stöd av några i fältet
boniterade bestånd. Resultaten av undersökningarna
förefaller lovande, särskilt beträffande medeltal för ett flertal
bestånd av någorlunda vanlig typ.
Kommittén har också med viss framgång prövat andra
användningssätt än de nu nämnda. Sammanfattningsvis
kan sägas, att de fotogrammetriska metoderna kan
nyttiggöras vid ett flertal skogliga arbetsuppgifter och verksamt
bidra vid rationaliseringen av arbetet.
För en mera avancerad användning ställs emellertid stora
krav på själva bildmaterialet. Det material, som för
närvarande tillhandahålles inom landet, uppfyller tyvärr oftast
ej dessa krav. Det ställs även fordringar på den, som
använder bilderna. Denne måste ha kunskaper om
foto-grammetrins grunder och vara en durkdriven bildläsare
samt dessutom äga gedigen skoglig utbildning och
erfarenhet. Först då finns förutsättningar för ett effektivt
utnyttjande av flygbilden i skogsbrukets tjänst.
Kommitténs undersökningar är i många avseenden
ofullständiga och har ingalunda löst problemen. Fortsatta
försök erfordras för att utforma och pröva lämpliga metoder.
Kommittén har föreslagit, att ett särskilt organ inrättas
för den skogsfotogrammetriska forskningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
