Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 12. 25 mars 1952 - Nya metoder - Framtidens svetsade broar, av Å Hedström - Studebakers automatiska växellåda, av EBr - Maskin för mekanisk koordinatberäkning, av Sven G Möller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
286
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 2. Tvärsektion av farbanan.
banebeläggningen. Huvudbalken har utformats såsom en
halv stålcylindermantel, vilken genom svetsning har
förbundits med farbanans veckade plåt. Genom denna lösning
blir huvudbalken bucklingssäker även vid liten
plåttjocklek samtidigt som maximalt tillåtna påkänningar kan
utnyttjas.
Ytterligare besparingar uppnås även med denna
konstruktion genom att tväravstyvningar ej erfordras såsom vid
plana balkar. Härigenom erfordras ej heller tvärgående
svetssträngar, vilket i föreliggande fall hade ökat
godstjockleken på cylinderplåten med 33 ’"/o med hänsyn till de
amerikanska fordringarna. Trots de många
tvärsvets-skarvarna minskas svetsningsarbetena genom att skarvarna
i längdled bortfaller, vilket mer än kompenserar
merarbe-tet för plåtens halvrunda valsning.
Dessa fördelar har utnyttjats även vid konstruktion av
bågarna, vilka jämte övre tvärförbandet härigenom
utformats i rörsektion (fig. 2). Tvärbalkarna består av
sedvanlig I-profil, då det här ej funnits anledning att välja någon
annan balkform.
Brokonstruktionen torde se mycket lätt ut, då
huvudbalken, som är det största elementet, kommer i bakgrunden
genom sin placering i skuggan av farbanan, så att de slanka
bågarna och hängstagen jämte farbanan kommer att
behärska synbilden (Ernst Amstutz i Schweizerische
Bau-zeitung 24 nov. 1951). Å Hedström
Studebakers automatiska växellåda. Liksom de flesta
andra amerikanska tillverkare av personbilar (Tekn. T.
1949 s. 965), har numera även Studebaker en automatisk
växellåda. Den tillverkas av Borg—Warner, Detroit,
sålunda samma specialist på växellådor, som Ford
samarbetar med för sin hydrauliska växellåda.
Studebakers hydrauliska växel är av tre-elementstyp med
centrifugalpump och turbinhjul samt ett frihjulslagrat
led-skovelhjul. Vid högre hastigheter arbetar växellådan
därför som en hydraulisk koppling. För att emellertid ej bli
beroende av den därvid alltid förekommande slirningen i
den hydrauliska delen finnes en friktionskoppling,
varigenom motorn och utgående växellådsaxeln mekaniskt
direktkopplas under sådana förhållanden.
Genom den hydrauliska växeln kan lägst
utväxlingsförhållandet 2,15 : 1 erhållas. Till växeln är en ordinär
planetväxellåda ansluten med två planetväxlar, två frihjul, tre
bromsband samt en månglamellkoppling. Genom den kan
utom backgång två lågväxlar adderas till den hydrauliska
växeln vid behov, nämligen en mellanväxel 1,435 och en
lågväxel 1,61 : 1. Tillsammans med den hydrauliska
erhålles därför utom direkta växeln följande
utväxlingsför-hållanden: mellanväxeln 1,435-2,15 = 3,04:1 samt
lågväxeln 1,435 • 1,61 • 2,15 = 4,96 : 1. När den hydrauliska
växeln (konvertern) arbetar som koppling blir
motsvarande utväxling 1,435 • 1,61 • 1 = 2,31 : 1.
Vidare finnes nfeutralläge, backväxel samt parkeringslås.
Alla lägen inställes på sedvanligt sätt med hjälp av
gaspedal samt en på ratten monterad väljararm. Eftersom
kopplingspedalen bortfallit, har bromspedalen kunnat
flyttas åt detta håll, så att den alternativt kan manövreras
med båda fötterna.
Studebaker-växeln manövreras med hydrauliska medel
och den har även centrifugalregulator för direktväxeln,
som, beroende på gaspedalläget, fungerar mellan 28 och 65
km/h.
För att förhindra att bilen vid stillestånd och motorns
tomgång skall "krypa framåt", vilket kännetecknar de
flesta hydrauliska kraftöverföringar, finnes här en av
gaspedalen kontrollerad anordning för bakhjulsbromsarnas
åtdragning. Den påverkas elektromagnetiskt med en
sole-noid, som vid åtdragning av bromsarna vid stopp
kvarhåller bromstrycket för bakhjulens bromscylindrar, till
dess gaspedalen nedtryckes för igångsättning (Lubrication
dec. 1951). EBr
Maskin för mekanisk koordinatberäkning. För
koor-dinatberäkning inom geodesi och mätningsväsen användes
i regel tidsödande och tråkiga tabellmetoder, som lätt ger
upphov till räknefel. En österrikisk firma har konstruerat
en räknemaskin, kallad Coorapid, med vilken arbetet kan
utföras på mekanisk väg, med stor snabbhet och mycket
tillfredsställande noggrannhet.
I mitten av maskinen, fig. 1, finns en cirkulär skiva som
kan vridas kring ett centrum, låsas fast i visst läge och
fininställas i sida med en särskild skruv. Vridningsvinkeln
avläses i okularet till vänster på en cirkelgradering längs
skivans kant. På apparatens överyta finnes en rörlig slid,
som med skruvar kan låsas fast i visst läge och fininställas.
I det mellersta okularet kan på en skala avläsas den
inställda längden, räknad från centrum av ett rutnät med
1 mm sida, som med stor noggrannhet är ingraverat på
skivans yta. Det högra okularet är avsett för avläsning av
x- och y-koordinaterna på rutnätet. Härför finns i okularet
en fingraderad ruta, som kan vridas kring sitt centrum, så
att dess sidor bringas till parallellitet med rutnätets,
varigenom okularets läge i rutnätet kan avläsas med stor
skärpa.
Hur apparaten fungerar torde bäst framgå av ett par
exempel. Antag att bäringen q> och sträckan s till en punkt
är givna; man söker koordinatdifferenserna A x = s • eos q?
Fig. 1. Räknemaskin för koordinatberäkning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
