- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 82. 1952 /
381

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 16. 22 april 1952 - Andras erfarenheter - Djupdränering med sanddräner, av E H Orvarson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

15 april 1952

381

Fig. 5. Dränering
med sanddräner på
rikshuvudväg nr 1
vid Ålberga.

Fig. Djupdräncringsrör med
bottenlucka.

finare partiklar visade en tendens att lagra sig i
sandpelarens övre del.

Djupdränering enligt pålning smetoden

På grundval av de under försöken vunna erfarenheterna
konstruerades i princip den djupdräneringsattiralj (fig. 2
och 3) som för närvarande är i bruk och som består av
följande delar: en grävmaskin med kranbom till
"drag-line"-utrustning, ett pålningsaggregat med hejare om 1 200
kg samt sandfyllningslåda, en centrifugalpump med en
kapacitet av ca 150 1/min och två specialtillverkade
hål-slagningsrör om 14,0 m och 8.0 m längd och 165 mm yttre
diameter.

Sandfyllningslådan utgöres av en i vissa delar ombyggd
skopa till en 350 1 betongblandare. Lådan är sålunda
försedd med en lucka som medger reglering av
sanduttömningen samt vidare med rör för vattenintag.
Hålslagnings-röret är tillverkat av stålrör 150 SMS och försett med
förstärkningar i båda ändar (fig. 4). I övre änden har insatts
en plåttratt för sandfyllningen. Till röret hör även en i
dess nedre ände medelst kätting fastsatt rund lucka av
20 mm plåt. Denna lucka lägges under röret före
hålslagningen och följer med röret, då detta dras upp.

Valet av rördiameter medför en relativt liten
kompression, låg vikt på pålningsaggregatet och en förhållandevis
snabb hålslagning samtidigt som risken för att sanden skall
hänga sig i röret är ganska liten.

I september förra året djupdränerades på rikshuvudvägen
20 km söder om Nyköping en sträcka av ca 600 m. På
detta ställe pågår omläggning av vägen, varför arbetet
kunde utföras helt ostört av trafiken. Förutsättningarna
för arbetet var i korthet följande. Marken bestod av
åkermark med ett ca 0,3—0,4 m tjockt matjordsskikt på lera.
Djupet till fast botten varierade från 4,0 m till 14,0 m
och-uppgick till i genomsnitt ca 10,0 m. Lerans skärhållfasthet
enligt konprovet varierade så att på ett djup under
markytan av 1,0, 5,0 och 9,0 m var denna resp. ca 0,4, 0,1 och
0,2 kp/cm2. Genomsnittliga värden för lerans
kompressi-bilitet och permeabilitet var ca 0,15 cnr/kg och 6,0 • 10"8
cm/s. Lerlagren var fria från sandskikt, och endast
enstaka och mycket tunna moskikt förekom.

En typisk tvärsektion av vägen med djupdränering samt
belastning är angiven i fig. 5. Dränernas avstånd (2,0 m)
och överbelastningen är beräknade med utgångspunkt från
ovan angivna värden och i avsikt att sättningarna, vilka
uppskattats till ca 0,30 m, skall till 90 "/o vara avslutade
under loppet av 15 månader. På våren 1953 skall
nämligen vägen tas i bruk och bör dessförinnan
permanent-beläggas.

Själva arbetet tillgick så att matjorden bortfördes med
en bandtraktor och lades upp på ömse sidor om den
blivande vägen. På den sålunda blottade lerytan utkördes ett

ca 0,3 m tjockt gruslager, som användes som underlag för
dräneringsattiraljen. Dräneringen utfördes för en väghalva
i taget, varvid sanden till dränerna lades upp i en sträng
på den halvan av vägen, som ej var under arbete.

För att förhindra störning av redan utförda dräner
kördes grävmaskinen baklänges under arbetet. Dränavståndet
var som nämnts 2,0 m och maskinen kunde från varje
uppställning slå fyra dräner, vilka således kommer att
stå i cirkelbåge med grävmaskinens vridningscentrum som
centrum. Siktkurvan för den i dränerna använda sanden
är angiven i fig. 1. Sanden vattenmättades då den fyllts
i sandlådan. Det visade sig nämligen att både
packningsgraden och ifyllningshastigheten blev bäst, då vattnet
tillsattes sanden före ifyllningen i röret.
Packningsgraden kontrollerades genom att den tillförda
sandmängden uppmättes och jämfördes med den
beräknade volymen av hålet. Mycket god överensstämmelse
erhölls vid dessa jämförelser för de hål, som ej översteg
10,0 m. I de djupare hålen minskade dock sandåtgången
något, beroende på att rörets längd ej medgav ett
tillräckligt övertryck från sandfyllningen. Detta medförde,
att hålets väggar sammantrycktes så att dränarean på den
djupare delen kom att ungefär svara mot rörets inre area.
Vid dräneringsarbetet, som omfattade 20 000 m dräner,
sysselsattes en verkmästare, en grävmaskinist samt tre
man. Genom rationalisering och trimning av personalen
beräknas arbetsstyrkan vid fortsatta arbeten kunna
minskas med en man.
Den genomsnittliga arbetsprestationen uppgick till 55
dräner per åttatimmarsdag. Den maximala prestationen
uppgick till 72 dräner per dag. Så hög hastighet ansågs
dock icke lämplig med hänsyn till dränernas kvalitet;
framför allt måste nämligen uppdragningen av röret ske
långsamt. Kostnaden för dräneringen exklusive fram- och
borttransport av överlast uppgår inkl. 15 "/o
administrationskostnader till 2,40 kr/m drän eller till 0,60 kr/m3
dränerad lera.

överlasten påfördes under november 1951, varför några
närmare uppgifter över sättningsförloppet ännu ej kan
lämnas.

Amerikanarna har, som tidigare antytts, använt
sanddräner i förhållandevis stor utsträckning, varvid det
liksom i Sverige huvudsakligen varit fråga om väg- och
flygfältsbyggnader. Det är emellertid uppenbart, att metoden
med fördel kan användas även inom andra områden av
byggnadsverksamheten, där man av olika anledningar
önskar påskynda sättningsförloppet.

Litteratur

1. Kjellman: Snabb säl t ning i lermark genom djupdränering och
temporär överbelastning, Tekn. T. 1948 s. 189.

2. Mc Keever: Vertical sand drains for accelerating and controlling
grouiid settlements, Roads & Streets aug. 1946.

3. Stanton: Vertical sand drains as a means of foundation,
con-solidation and accelerating settlement of embankment over marsh
land. Rapp. 2:a intern, geotekn. konf. New York 1948.

4. Carpenter: Stabilize muck in Puerto Rico, Engng News-Rec.
22 juli 1948.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:50:17 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1952/0397.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free