Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 17. 29 april 1952 - Tendenser i Frankrikes vattenkraftbyggnader, av D Olivier-Martin - Kraftverks- och kanalanläggningen Donzère-Mondragon, av G Lbg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 april 1952
395
gat, då man erhåller ökad driftsäkerhet genom
reservmatning från nätet. I allmänhet arbetar
man på den elektriska sidan på direkt
hopkoppling mellan generatorer och transformatorer och
kan då slopa samlingsskenorna för
generator-spänningen. Vidare har automatiseringen i hög
grad utvecklats. Kraftstationerna utföres såsom
friliggande anläggningar. Maskinhusstommen
utföres ibland av armerad betong, ibland av stål;
i det senare fallet blir utförandet snabbare.
Det program, som följes för ångkraftverken,
visar tendenser att gå in för
högtrycksanläggningar (85 kp/cm2) med alla deras egenskaper
samt höga temperaturer (520°). Även här ökas
aggregatstorleken. Den franska tekniken har inte
förrän nu uppnått större effekt per aggregat än
60 MW. Vid Gennevilliers’ kraftverk är ett 100
MW aggregat i drift och ytterligare några
aggregat av denna storlek är beställda. Med hänsyn till
det franska kraftnätets stora behov och till
samkörningen synes det icke heller finnas orsak att,
utom i undantagsfall, i framtiden utföra något
större antal aggregat för lägre effekt. En annan
tendens, som nu kan märkas, är att man söker
nedbringa antalet pannor och gärna väljer en 450
t/h panna för ett 100 MW aggregat. Detta
medför avsevärt sänkta anläggningskostnader.
Ångkraftverken drives antingen med kolpulver
eller med olja. Till byggnaderna använder man
mer och mer stålstommar. Härigenom vinner
man större snabbhet i utförandet och mindre
belastning på undergrunden (fig. 9).
Det franska kraftledningssystemets byggnad är
en fråga av stor betydelse, då detta inte bara är
avsett att ombesörja överförandet av vattenkraft
till förbrukningscentra utan också — och
framförallt — att på bästa sätt utnyttja de franska
kraftresurserna med hänsyn till vattenkraftens
varierande karaktär. Man använder sålunda ett
starkt förmaskat nät, som ständigt måste
kompletteras. Eftersom något behov av överföring av
stora energimängder över större avstånd ännu
icke föreligger, har man inte behövt tillgripa
högre driftspänning än 225 kV. Likväl har en
del 225 kV linjer byggts för en eventuell
omläggning till 380 kV.
Kraftverks- och kanalanläggningen
Donzère-Mon-dragon i Rhöne omfattar en damm över floden och ett
kanalintag vid Donzère, tilloppskanal, maskinstation och
sluss vid Bollène, avloppskanal samt många järnvägs- och
landsvägsbroar över till- och avloppskanalerna. Dammen
har fem 31,5 m breda utskov och en 45 m bred öppning,
som erfordras för sjöfarten. Genom utskoven skall vid
8,5 m dämning över trösklarna avbördas 60 resp. 75 m8/s
och meter bredd, beroende på om sjöfartsöppningen är fri
eller icke. Utskoven regleras med segmentluckor med
klaffar i överkanten (fig. 2). Sedan dammpelarna, vilka skall
grundläggas med hjälp av kassuner till 17 m djup,
färdigställts, kommer trösklarna att utföras innanför
cellfång-dammar av amerikansk typ. Genom modellförsök har
vattenströmningarna och sanddriften studerats, vilket inverkat
Fig. 1. [-Kraftverket Donzère-Mon-dragon. Situationsplan.-]
{+Kraft-
verket
Donzère-
Mon-
dragon.
Situa-
tions-
plan.+}
på kanalintagets utformning. Kraftkanalens intag utrustas
med tre 6,5 m höga, 24 m breda planluckor, trafikkanalen
får två 7 m höga, 45 m breda sektorluckor.
Den 17 km långa tilloppskanalen har 10,3 m vattendjup
och 83,3 m bottenbredd; släntlutningen är 1:3.
Vattenhastigheten blir vid normala driftvattenmängden 1,3 m/s.
Jorden består av ett 7 m tjockt lager av lerig flytsand på
Fig. 2. Kraftverket Donzère-Mondragon. Flodutskov.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
