Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 17. 29 april 1952 - En fransk snabbmetallurgisk process, av Albert Portevin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
400
TEKNISK TIDSKRIFT
Tabell 2. Stålets och slaggens analys Jore och efter raffineringen
Stålets analys, % Slaggens analys, %
C Mn Si S P CaO Si02 FeO MnO Al^ S
före ..............— — — 0,037 — 56,35 4,60 0,20 0,02 37,78 0,116
efter ..............0,31 0,68 0,25 0,016 0,019 51,38 9,80 1,60 1,82 30,87 0,665
före ..............— — — 0,029 — 54,95 3,60 0,50 0,05 39,96 0,255
efter ..............0,40 0,77 0,29 0,013 0,007 49,70 8,80 1,10 0,77 36,13 0,715
före ..............— — — 0,040 — 55,09 4,30 0,50 0,08 38,61 0,255
efter ..............0,26 0,73 0,28 0,010 0,021 49,70 9,70 0,70 0,67 35,72 0,877
före ..............— — — 0,043 — 53,44 4,40 1,00 0,08 40,15 0,165
efter ..............0,28 0,69 0,32 0,014 0,016 49,42 9,60 0,70 0,59 36,55 0,946
före ..............— — — 0,022 — 51,90 3,60 0,40 0,08 42,92 0,242
efter ..............0,38 0,78 0,30 0,010 0,011 47,25 11,40 1,20 0,99 35,51 0,957
före ..............— — — 0,036 — 49,00 7,00 0,60 0,24 41,83 0,258
efter ..............0,26 0,74 0,26 0,017 0,020 45,99 10,00 1,00 1,05 38,36 0,836
före ..............— — — 0,044 — 52,92 5,20 0,60 - 0,08 39,23 0,297
efter ..............0,28 0,66 0,26 0,015 0,011 48,30 9,60 2,00 1,93 34,69 0,786
före ..............— — — 0,040 — 54,72 2,00 0,50 0,08 40,88 0,253
efter ..............0,27 0,77 0,33 0,018 0,015 49,49 5,50 1,70 0,45 35,21 0,687
gällde att få fram ett stålmaterial som kunde
köras i valsverket på samma sätt som det
amerikanska materialet och som hade samma
bearbetnings- och ytegenskaper.
Det är märkligt att lösningen blev funnen
genom en framställningsprocess som är helt
olikartad martinugnens, nämligen tillämpning av
Ugine—Perrin-processen på thomaskonverter,
med ett tätat stål som resultat. Dessförinnan
måste emellertid många svårigheter övervinnas.
Först och främst måste stålet ha någorlunda
lika sammansättning som det amerikanska, i
synnerhet låg fosforhalt. Detta krav var särskilt
svårt att upprätthålla för ett konverterstål: man
måste nämligen finna en kompromiss mellan
tillräckligt långt driven defosforisering och
tillräcklig temperatur vid slutet av thomasprocessen för
att medge slutbehandling i skänk med
Perrin-slagg. Detta problem blev tillfullo löst av Usinors
ingenjörer.
Vidare måste metallen innehålla mycket litet
kol, kisel och mangan, samt ha de mekaniska
egenskaper som karosstillverkningen kräver.
Även detta problem löstes med hjälp av Ugine—
Perrin-processen, genom reaktion av den ur
konvertern tappade metallen med en
aluminiumhal-tig slaggsmälta, efter tillsats av ett lämpligt
reducerande ämne till metallen. Även här uppstod
svårigheter, bl.a. för att hålla kvar restslaggen
från thomasprocessen i konvertern vid tappning
i skänk. Det även i detta avseende lyckade
resultatet har inneburit en god desoxidering och
av-svavling av metallen. Man har med mycket liten
aluminiumtillsats erhållit ett tätat stål, och
vidare utomordentligt goda
djupdragningsegen-skaper. Stålet erbjuder ej heller några svårigheter
vid varmvalsningen, trots sin låga manganhalt.
Usinor har även lyckats få fram en yta, som är
jämförlig med det otätade martinstålets. Man
har sålunda fått fram stål med mycket
tillfredsställande yta, som har i sin tur givit
utomordentligt goda ytor hos den färdiga plåten, utan
att kräva dyrbar göt- eller ämnesbehandling.
Härmed har Usinor visat att det — tvärtemot
gängse uppfattning — är möjligt att använda
tätat stål och med ekonomiska metoder få lika
goda ytor som med ett otätat material.
En tillämpning av Ugine—Perrin-processen på
martinstål har genomförts6 hos Cockerill. Här
användes basiska martinugnar med 55 t kapacitet.
Efter defosforisering tappas metallen i en skänk
innehållande aluminhaltig Perrin-slagg med
följande sammansättning: 50—75 % CaO, 32—
40 % A1203, < 10 % Si02, < 1 % FeO.
Avsvavlingsprocessen har därvid aldrig
erbjudit några särskilda svårigheter. Den enda
nödvändiga försiktighetsåtgärden är att man måste
hindra det kiseljärn som måste tillsättas
metallen före reaktionen att åter införa fosfor i
smältan1. Kisel järnet införes därför i
tappningsrännan under tappningen. Martinslaggen hindras
att rinna över från martinugnen till skänken
genom att den före tappningen förstyvas i ugnen
genom tillsats av en avsevärd mängd dolomit och
kalk till smältan.
Ugine—Perrin-processen har använts hos
Cockerill i första hand för framställning av göt för
stora smiden och för stora stålgjuten.
Svavelhalten har vid slutet av raffineringen i
martinugn varit av storleksordningen 0,040 %. Efter
behandling med Perrin-slagg har den nedgått till
0,015 % eller mindre. Tabell 2 ger stålets
sammansättning före och efter behandlingen.
Stålgjuteriet har kunnat konstatera en
väsentlig förbättring i gjutenas mekaniska egenskaper
efter införandet av Perrin-processen. Detta visas
i tabell 3. Som synes har förlängningen vid
drag-provet och slagsegheten avsevärt förbättrats.
Detta visar att stålets raffinering genom
behandling med smältan har undertryckt en stor del av
inneslutningarna av svavel och syre.
Samma iakttagelser har gjorts vid
smidesstyc-ken. I följande tabell visas resultatet av prov på
smidda provstycken, tagna från kolstålsgöt på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
