- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 82. 1952 /
464

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 19. 13 maj 1952 - Nya metoder - Kristallkoppling, av sah - Syrgaselektrod, av SHl - Lagermetall med kalcium, av J Murkes - Elektronmikroskopbilder i färg, av SHl - Papper av glasfiber, av SHl - Trikromatisk flimmerkolorimeter, av Stig Lindroth

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

464

TEKNISK TIDSKRIFT

dimensioner. Dessa påverkar emellertid även känsligheten,
varför man i varje särskilt fall får söka träffa ett optimum.

Kristallkopplingen har sannolikt ett begränsat
tillämpningsområde. Emellertid har flera förbättringar redan
införts på experimentmodellen, och användningsområdet kan
därför bli avsevärt vidgat. En omedelbar tillämpning är
snabbutlösning av filmkamera vid upptagning av
intermittenta processer (National Bureau of Standards Technical
News Bulletin sept. 1951). sah

Syrgaselektrod. Man har länge försökt konstruera en
reversibel syrgaselektrod. Det meddelas nu att problemet
lösts. Elektroden består av ett poröst rör av kol genom
vars vägg syre diffunderar till reaktionszonen. Den
används i alkalisk lösning som revesibel
syre—superoxid-elektrod. Dess potential beror av syrets partialtryck och
hydroxyljonaktiviteten. Tillåten kontinuerlig belastning för
elektroden uppges vara 100 mA/cm3 vid användning av
syrgas och 20—30 mA/cm2 vid användning av luft.

Elektrodens viktigaste användningsområde är bestämning
av halten syre i tekniska gaser. Vid denna tillämpning är
dess mätområde 0,0001—100 °/o syre. Det uppges att
mätinstrument med syrgaselektrod redan med framgång
används i fabriker. En annan intressant användning av
elektroden är som ena komponent i ett galvaniskt
primärelement med synnerligen hög stabilitet (Engineers’ Digest
okt. 1951). SHl

Lagermetall med kalcium. I Polen och Byssland
använder man i allt större utsträckning en lagermetall
baserad huvudsakligen på kalcium och bly i stället för
vanliga tennlegeringar. Denna lagermetall kallas LCa och
innehåller 0,75—1,1 ®/o kalcium, 0,65—0,93 <>/o natrium och resten
bly. Största tillåtna tillsatser är 0,10 ""/o vismut, 0,25 %
antimon, 0,10 ■% magnesium och 0,30 °/o andra ämnen.

Legeringens struktur kännetecknas av relativt hårda
Pb3Ca-kristaller i den mjuka fasta lösningen av natrium i
bly. Strukturen är följaktligen typisk för en lagermetall.
LCa-legeringens viktigaste fysikaliska och mekaniska
egenskaper jämförda med egenskaperna hos en legering med
83 Vo tenn betecknad L83 är:

LCa L83
Specifik vikt ...................... 10,5 7,39
Stelningstemperatur .............. ........ °C 440—320 370—240
Dragbrottgräns ................... 1 000 900
Förlängning....................... ........ °/o 2,5 6,0
Proportionalitetsgräns vid tryck ____ kp/cma 600 700
Stukgräns ........................ 1 180 820
Tryckbrottgräns ................. 1 600 1 150
Hårdhet .......................... ... Brinell 32 30
Elasticitetsmodul ................. 220 480
Längdutvidgningskoefficient ...... ...... 1/°C 36 • 10~« 22 • 10"6
Linjär krympning vid gjutning .. ........ Vo 0,75 0,65
Värmeledningsförmåga ........... .. W/m °C 21 33
Friktionskoefficient vid smörjning 0,004 0,005
utan smörjning ......... 0,44 0,28
Nötning av lager vid smörjning mg/cm2 km 0,16 0,10
utan smörjning mg/cm2 km 36,0 12,0
stålaxel vid smörjning mg/cm2 km 0,005 0,005

Som synes är skillnaden mellan egenskaperna hos dessa
legeringar inte stor. Den viktigaste skillnaden är nötningen

Axelns periferihastiqhet
mA

Fig. 1.
LCa-legeringens användningsområde.

utan smörjning. LCa-legeringen måste tydligen smörjas
mycket noggrant. En hastig ökning av nötningen
framträder vid belastningar större än 160 kp/mm. LCa-legeringen
kan därför ersätta tennlegeringar vid små och medelstora
belastningar. Den kan användas för järnvägsvagnar,
spårvagnar, pumpar, fläktar m.m.

LCa-legeringens hårdhet är ungefär lika stor som
L83-legeringens och den faller ungefär lika snabbt med
växande temperatur. LCa-legeringen har en tendens att åldras,
varvid hårdheten ökar med ca 18 % av den ursprungliga
under de första 15 dygnen. En tillsats av aluminium (ca
0,2 %) motverkar åldringen.

Man har utfört prov med LCa-legering under drift genom
att undersöka lagers tillstånd efter ett halvt års arbete i
förortsjärnvägsvagnar; belastningen var ca 30 kp/cm2 och
hastigheten 1,6 m/s. Undersökningen har visat att
nötningen blir liten; glidytorna var jämna, glatta och icke
korro-derade; ingen sidflytning av metallen förekom. Legeringen
LCa lämpar sig sålunda utmärkt för lager i järnvägsvagnar
(S Bälicki i Hutnik, 1951 h. 10). J Murkes

Elektronmikroskopbilder i färg. Då människans ögon
är mer känsliga för skillnader i färg än för skillnader i
ljusstyrka kan finare detaljer urskiljas på en färgbild än
på en svartvit. Då färg är en egenskap hos synligt ljus
kan ett föremåls färg naturligtvis inte återges med en
elektronstråle, men man kan göra elektronmikroskopbilder
i färger som bestäms av olika bildpartiers ljusstyrka.
Färgerna i dessa bilder har givetvis intet att göra med det
fotograferade objektets, men de har bättre kontrast än
bilder i svartvitt varigenom studiet av dem underlättas.

Man gör först en kontaktkopia av mikrobilden på en
diapositivplåt. Denna behandlas sedan med en
silvernitratlösning och därefter med en ammoniumkloridlösning.
Härigenom införs kolloidal silverklorid i gelatinskiktet. Efter
belysning framkallas plåten i glycin, varvid man får en
bild i en fullständig färgskala från svart och mörkblått i
bildens tätaste delar över ljusblått, blågrönt, grönt,
gulgrönt, gult och orange till rött i de tunnaste partierna.
Färgerna förstörs i luften och plåtarna förses därför med
täckglas efter fixering och sköljning (Chemical &
Engineer-ing News 19 nov. 1951). SHl

Papper av glasfiber. Vid National Bureau of Standards
har man i samarbete med Naval Besearch Laboratory för
första gången framställt papper av uteslutande glasfiber.
Inget bindemedel används, och man måste därför lösa ett
antal speciella problem innan ett papper med tillräcklig
hållfasthet kunde tillverkas.

Glasfiberpapperet är särskilt lämpligt som luftfilter. Som
sådant är det många gånger effektivare än hittills använda
filter, t.ex. i gasmasker och respiratorer för brandmän,
industriarbetare och militär. Vid prov av gasmasker i ett
rökfyllt rum släppte glasfiberpapperet bara igenom en
rökpartikel på hundratusen.

Andra viktiga egenskaper hos glasfiberpapperet är dess
stora resistens mot värme, fukt, kemikalier och
mikroorganismer. Det har vidare utmärkta elektriska
egenskaper och bör därför vara värdefullt som isolator och
di-elektrikum. Det kan t.ex. användas i kondensatorer för en
arbetstemperatur över 200°C, medan oljeimpregnerat
kraftpapper inte tål mycket mer än 100°C (National Bureau of
Standards technical News Bulletin dec. 1951). SHl

Trikromatisk flimmerkolorimeter. För industriell
färgkontroll har i USA konstruerats en apparat, som direkt
anger den procentuella avvikelsen av de trikromatiska
koefficienterna mellan en jämförelsenormal och ett prov av
minst 1 cm diameter.

Strålningen från ljuskällan reflekteras mot provet eller
passerar genom detta och normalen, och uppfångas efter
passage genom ett trikromatiskt filter av en fotocell av
multiplikatortyp med ungefär samma känslighetskurva

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:50:17 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1952/0480.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free