Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 20. 20 maj 1952 - Fartygskonstruktioner — ett sekels framsteg, av Hjalmar Sjöholm - En »ljudsträckare» - En värmehärdig beläggning - En tvåvägsradio som explosionskälla - Flamrensning - Det största bevisade primtalet - Ull förbättras - Medel mot lungtuberkulos - Textilmaterial av fjäder - Andras erfarenheter - Atomenergi för raketmotorer, av Wll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
27 maj 1952’
483
stämma belastningen under de oavbrutet växlande
förhållanden som förekommer till sjöss. Skeppsbyggarna har
därför varit nödsakade att i hög grad lita till erfarenheter
som gjorts under tidernas lopp. Detta tillvägagångssätt har,
då det rätt tillämpats och hänsyn tagits till föreliggande
omständigheter, visat sig vara tillfredsställande när det
gällt i stort sett likartade konstruktioner.
Kännedom om relationen mellan beräknade påkänningar
och dem som uppträder i konstruktionerna under
sjöförhållanden har sedan länge eftersträvats. Stora framsteg
har gjorts på detta område; erinras må om de omfattande
försök som av Schnadel utförts på "San Francisco" under
oceanresor. Undersökningar har också gjorts på det
svetsade 10 000 t lastfartyget "Ocean Vulcan" under en lång
period av nordatlantiska resor. Genom på fartyget utförda
prov under kontrollerade lastningsförhållanden m.m. och
motsvarande prov på ett nitat systerfartyg, "Clan Alpine",
har påkänningar och formförändringar i varje
konstruktionsdel beräknats under förhållanden till sjöss. Vid
undersökningarna användes särskilda mätinstrument och
beräkningarna, som utförs med stöd av mätningarna, börjar
nu närma sig sin fullbordan. De torde komma att kasta
mycket ljus icke endast över påkänningsproblemen i
huvudkonstruktionen, utan även över intensiteten av
spänningskoncentrationerna vid oregelbundna och lokala
böjningspåkänningar i plåtar. Hjalmar Sjöholm
En "ljudsträckare" som förlångsammar tal på samma
sätt som en ultrarapidkamera förlångsammar rörelse har
utvecklats för vetenskapliga språkstudier och
dikterings-ändamål m.m. Talet registreras på ett band som går med
t.ex. dubbel hastighet. Återgivningen sker vid normal
spelhastighet, men över en frekvensfördubblare som återställer
normal tonhöjd, trots långsammare talhastighet.
En värmehärdig beläggning har egenskapen att vid
200—250°C svälla upp till 50 gånger ursprunglig tjocklek
och bilda en svampig, kolhaltig massa, som genom sina
värmeisolerande egenskaper hindrar den bakomliggande
ytan att uppvärmas.
En tvåvägsradio som explosionskälla har förekommit i
USA. En lastbil transporterade dynamit, till vars elektriska
tändhattar var anslutna trådar som råkade bilda en
resonanskrets för bilradions sändarfrekvens (efter vad man
sedermera lyckades rekonstruera).
Flamrensning är en ny teknik för rensning av gjutgods,
som utföres med en svetslåga vilken matas med järnpulver
i en luftström. Rensningskostnaden säges bli minskad till
hälften.
Det största bevisade primtalet har sedan 75 år tillbaka
varit 2127—1. Med hjälp av matematikmaskiner har nu ett
dussin nya primtal påvisats, av vilka det högsta är
180 (2127— l)2 + 1. Av utrymmesskäl återges inte talet här
— det skulle ta över 600 000 000 000 000 000 000 000 000 000
000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000
sidor i anspråk.
Ull förbättras genom behandling med /J-propiolakton,
varvid fiberns diameter och hållfasthet växer, medan dess
ytegenskaper påverkas obetydligt. Behandlingen ger
mjukare ull med mindre affinitet till vatten än den naturliga.
Medel mot lungtuberkulos som visat sig verka på
strep-tomycinresistenta former av Mycobacterium tuberculosis
har framställts. Det är en kemisk förening besläktad med
nikotinsyra som också kallas vitamin B5.
Textilmaterial av fjäder från kycklingar och fasaner
framställes i USA. Fiberns egenskaper ligger mellan silkes
och ulls; vikten är bara tredjedelen av ullens. Fjäderfibern
kan bl.a. användas till hattfilt och i blandning med rajon
till tyg.
Andras erfarenheter
Atomenergi för raketmotorer. Användningen av
atomenergi för drift av flygplan omfattas med stort intresse
i USA (Tekn. T. 1951 s. 489). Vid General Electric arbetar
man redan på ett fyrmotorigt bombplan för
atomenergidrift, och sedermera har amerikanska flygvapnet skrivit
kontrakt med Pratt & Whitney om ytterligare ett projekt
till atomdrivet flygplan.
Vid raketmotorer får man emellertid andra
förhållanden än vid turbo-reaktionsmotorer. Medan man i en
normal reaktionsmotor arbetar med tryck av
storleksordningen 4 bar, temperatur omkring 1 000°K och massflöde
omkring 20 kg/s, har man i kemiska raketmotorer tryck
omkring 20 bar, temperatur omkring 3 500°K och massflöde
upp till 110 kg/s. Om en atomenergi-raketmotor skall
kunna konkurrera med en kemisk raketmotor måste den
kunna arbeta vid samma höga temperatur. Detta är i och
för sig mycket problematiskt och utgör ett fruktansvärt
svårt problem, men i följande jämförelse har förutsatts
att det skulle vara möjligt.
För att utnyttja atomenergi till raketdrift kan man tänka
sig två olika alternativ, antingen att använda atombränslet
som enda bränsle eller att använda det primära bränslet
för att värma ett sekundärt arbetsmedium, som ges en hög
hastighet och åstadkommer reaktionskraften.
Såsom följande beräkning av det första alternativet visar
får man emellertid vid samma dragkraft mycket större
energiförlust för atomenergimotorn än för den kemiska
motorn.
Det praktiska energiutbytet E från massan m i form av
atomenergi är
E -
r\a mc2
c2
(1)
där rja är "atomenergiverkningsgraden", vilken exempelvis
för uran är 7,31 • 10"4, c ljusets hastighet och v raketens
hastighet. Utnyttjas atomenergin enligt det första
alternativet i en raketmotor med totalverkningsgraden r]ö, får
man emedan hastigheten v är liten i förhållande till c och
om man försummar massförlusten
r]0r}amc2 — \m v2Ua
alltså
Vua = C V2 r]ö tja
(2)
(3)
Här avser index u utströmningshastigheten ur
reaktionsmunstycket och a atomenergi.
Dragkraften F erhålles ur uttrycket
F = ~(m Vua)
vilket vid fortfarighet ger bränsleförbrukningen
dm F
d t Vua
(4)
(5)
För en motor med inre verkningsgraden rji får man
förlustenergin Pfa som avges till motorn och raketen ur
uttrycket
Pfa = (1 — Ifi) Va–C2
Vua
(6)
Sätter man in hastigheten enligt ekv. (3) i ekv. (6) får man
Pfa = (l (7)
Vo
För en kemisk motor får man förlustvärmet
F
Pfk = (1 — f]i) H
Vuk
(8)
där H är det kemiska bränslets värmevärde och vuk ut-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
