- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 82. 1952 /
488

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 20. 20 maj 1952 - Nybyggen - Nya passagerarångare för Finlands-trafiken, av N Lll - Götaverkens nya flytdocka, av N Lll

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

488

TEKNISK TIDSKRIFT

mässar för manskap och ekonomipersonal finner man
föröver på B- och C-däcken.

"Aallotar" har två lastrum, varav det ena, som inklusive
den genom inredningsdäcken uppskjutande trunken
rymmer 14 500 eng. kbf "bales", är beläget föröver under
C-däcket, och det andra mindre, om 6 100 eng. kbf "bales",
ligger akterut ovanpå recessen för propelleraxelledningen.

Fartygets hela inredning är gjord i överensstämmelse
med 1948 års sjöfartssäkerhetskonventions bestämmelser
för passagerarskepp på korta internationella resor.
Brandskyddet är omfattande. I varje hytt finns automatisk
alarmanordning, som ger signal om temperaturen
överstiger 70°, varvid på en tavla på kommandobryggan
brandens läge markeras. Alarmering och meddelanden till
passagerare kan göras med högtalare, placerade på många
ställen ombord. Utöver konventionens fordringar målas på
rederiets begäran alla korridorer med brandsäker färg.

Propellermaskineriet skall bestå av en i Helsingör
tillverkad fyrcylindrig ventilångmaskin med Klings styrning
och turbokompressor samt två oljeeldade vattenrörpannor.
Elektrisk ström alstras av två ångturbingeneratorer.

Det systerskepp, som bygges vid Finnboda Varf får det
i fig. 2 visade utseendet. Inredningen blir något avvikande
från "Aallotar"s, vilket särskilt märks på A- och B-däcken.
Bl.a. har man här akteröver i det stora däckshuset på
A-däcket förlagt hytter för ett 60-tal I. klass-passagerare,
medan en stor matsal med barservering för turistklassen
anordnas akteröver på B-däcket. En salong för
däckspassagerarna placeras ännu längre akterut på C-däcket.
Maskineriet blir av samma typ och tillverkning som på
"Aallotar" (enligt Helsingör Skibsværft og Maskinbyggeri
A/S; Sv. Sjöfartstidning 1952 h. 10). N Lll

Götaverkens nya flytdocka (fig. 1), som beställts vid
det belgiska varvet J Boel & Fils i Tamise, får en lyftkraft
om 28 000 t. Dockans kapacitet blir tillräcklig för
torrsättning av tankskepp upp till ca 45 000 tdw, om en sådan
dockning någon gång bleve aktuell. Bidragande till dockans
anskaffande har varit önskemålet att kunna docka de
stora tankfartyg, som Götaverken i fjol åtagit sig att
bygga. Dockan får följande dimensioner m.m.:

längd överallt ........................................713’—10" = 217,71 m

längd över bottenpontoner ................654’— 9" = 199,71 m

största bredd ........................................132’— 9" = 40,50 m

bredd mellan vallarna ........................100’— 0" = 30,50 m

vallarnas höjd över pontondäcket .. 39’— 4" = 12,00 m
pontondäckets höjd (fribord) över

vattnet vid 28 000 t dockbelastning 0’— 6" = 0,15 m
dockans (valldäckets) fribord vid

28 000 t belastning ............................4’— 3" = 1,30 m

motsvarande djupgående....................53’— 1" = 16,20 m

Fig. 1. Tvärsektion, profil och plan av Götaverkens nya
flytdocka.

Fig. 2. övervattensexteriör av ett vid Finnboda Varf
beställt systerfartyg.

För däckspassagerarna finns en salong akterut på
B-däcket samt tillgång till nyssnämnda kafé på A-däcket.

Av däcksritningarna att döma är det meningen att
passagerarnas på- och avstigning skall ske på B-däcket, där för
detta ändamål rymliga hallar med dubbeldörrar utåt
förlagts akteröver om babord i det stora däckshuset. Ungefär
midskepps på samma sida finns också en ingång och en
hall, ledande bl.a. till I. klass-matsalen. Akter om
matsalen ligger på styrbords sida ett långsträckt penteri och
sedan köket, som delvis är beläget mellan maskin- och
pannkapparna. Penteriet står med en hiss i förbindelse
med de nere på dubbelbottnen belägna förråds- och
kylrummet En annan hiss förbinder penteriet med ett mindre
dylikt invid baren på A-däcket.

Kaptenen bor i ett däckshus på båtdäcket, där han får
ett stort dagrum och en sovhytt med badrum. Från den
angränsande hallen leder en invändig trappa upp till
styrhuset. Befälet i övrigt har sina hytter och mässar något
akter om midskepps på båt-, B- och C-däcken. Hytter och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:36:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1952/0504.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free