Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 22. 3 juni 1952 - Belysningsstörningar då lampspänningen ändrar sig efter rektangelform, av Ernst W Andersson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
t O juni 1952
521
Belysningsstörningar
då lampspänningen ändrar sig
efter rektangelform
Överingenjör Ernst IV Andersson, Västerås
621.311.153 : 621.326
Då belysningsstörande belastningsobjekt, såsom vissa
maskiner för svetsning, värmebehandling etc., blir allt
vanligare inom industrin, har vid AB Bergslagens
Gemensamma Kraftförvaltning en del undersökningar gjorts för
bestämning av belysningsstörningarna, när lampspänningen
ideligen ändrar sig momentant mellan två värden, dvs. vid
rektangelforinad störspänning. Sådana undersökningar har
tidigare publicerats i litteraturen men efter vad jag har
kunnat finna har man i stort sett endast inriktat sig på
bestämning av det gränsvärde på spänningsvariationen, som
ger nätt och jämt märkbar belysningsvariation.
Vid de stora belastningar som nu både finns och
planeras är det dock icke alltid möjligt att räkna med
fullständigt störningsfri belysning, utan man får ibland tolerera
en viss störningsnivå. Undersökningarna har därför gjorts
för att få ett begrepp om vilka störningsnivåer som
erhålles vid olika värden på störspänningens amplitud och
frekvens.
Provens utförande
Proven, som gjordes i samband med undersökningar för
bestämning av vilka belysningsstörningar en ljusbågsugn
åstadkommer i det matande nätet, utfördes på BGK:s
kontor i Västerås och tillgick på så sätt, att ett antal
observatörer fick betygsätta belysningen vid olika variationer hos
spänningen. Belysningen var en konventionell
kontorsbelysning, 220 V, 50 p/s, med metalltrådslampor i
takarmaturer med glob och i bordsstakar. Totala antalet
observatörer var 21, 11 manliga och 10 kvinnliga. Samtliga var
knutna till BGK; 12 hade sin bostad i Västerås och 9 i
Ramnäs, varför en viss fördelning erhölls mellan stad
och landsortssamhälle. Vid varje prov deltog minst 18
och högst 19 observatörer.
Spänningsvariationerna erhölls genom att ett kontaktdon,
som var placerat i ett annat rum, fick in- och urkoppla
ett seriemotstånd till lamporna. Motståndets ur- och
inkopplingstider var lika långa och observationer gjordes
vid 6, 2,4, 1,5 och 0,1 p/s. Eftersom nätspänningens ändring
genom seriemotståndets ur- ocli inkoppling var helt
betydelselös, blev spänningsvariationen lika med
spänningsfallet över inkopplat motstånd. Varje observationsperiod
var 1 min och perioderna för olika spänningsvariationer
var under iakttagelserna blandade om varandra.
Varje observatör fick på en blankett för varje
observationsperiod kryssa för det omdöme (omärkligt; märkbart,
något, mycket och ytterst irriterande samt omöjligt), som
ansågs tillämpligt för belysningsstörningarna i fråga.
Kolumnen "Märkbart men ej irriterande" var delad i två
underkolumner, av vilka den första var avsedd att
användas om variationerna var nätt och jämt märkbara. De
manliga deltagarna sysslade huvudsakligen med läsning
och de kvinnliga med läsning eller handarbete. Samtliga
var placerade skilda från varandra och några inbördes
jämförelser eller diskussioner förekom ej under proven.
Observationsvärdenas bearbetning
För varje observationsperiod liar observationsvärdena
sammanställts statistiskt enligt följande tabell, som gäller
störningarna vid 1,5 Vo spänningsvariation och 6 p/s:
Störningsvärde Observationsvärden
vid varje totalt procentuell
störnings- fördelning
värde
Omärkligt ................. 0 0 0 0
Märkbart men icke f 0,5 0 0 0
irriterande ............... 1 1 1 1 6
Något irriterande ....... 2 5 6 33—11
Mycket irriterande ....... 3 4 10 56—39
Ytterst irriterande ........ 4 6 16 89—61
Omöjligt som belysning .. 5 2 18 100—95
Fördelningskurvor vid 0,5 och 1,5 °/o spänningsvariation,
fig. 1, har ritats som räta linjer mellan de procentuella
medeltalen vid olika störningsvärden. I de fall där
observationsvärdena 5 eller 0 är flera, kan det dock vara
tveksamt, hur kurvorna ovanför 4 eller nedanför 0,5 skall
ritas, eftersom man icke vet vid vilket procentvärde som
kurvorna, vilka får tänkas fortsätta ovanför 5 och
nedanför 0, passerar värdet 5 eller värdet 0.
Genom att rita alla kurvorna för de olika
spänningsvariationerna på samma papper ocli med hänsyn tagen till
sannolik kurvform, har det dock icke varit någon
svårighet att sluta sig till hur man skall göra. I närheten av
värdena 4 och 0,5 är också rätlinig extrapolation
tillfyllest. För den fortsatta behandlingen har det också varit
betydelselöst, oin någon kurva ritats något felaktigt
mellan värdena 4 och 5 eller 0,5 och 0. De båda kurvorna för
0,5 ’%> spänningsvariation gäller två olika
observationsperioder, av vilka den ena var förlagd i början och den
andra i slutet av observationsserien vid 6 p/s. Som synes
avviker de båda kurvorna icke så mycket från varandra.
Vid övriga spänningsvariationer och frekvenser erhålles
liknande fördelningskurvor.
Det är intressant att konstatera, att störningarna
uppfattats olika av de olika observatörerna. Som framgår har
vid exempelvis 1,5 % spänningsvariation och 6 p/s en av
observatörerna ansett störningarna "Märkbara men ej
irriterande". Två observatörer har angivit "Omöjligt som
belysning" under det att de övriga fjorton observatörerna
fördelat störningarna tämligen lika mellan "Något
irriterande", "Mycket irriterande" och "Ytterst irriterande".
Det är således alldeles tydligt att en viss störning kan
inverka mycket olika på olika personer; vad den ene anser
tämligen obetydligt kan vara mycket störande för den
andre.
Med kännedom om störningsvärdenas procentuella
fördelning torde det dock vara möjligt att erhålla en viss
norm för störningarna. Vid vilken fördelning "norm-
Fördelninq
Fig. 1. Störningsvärdenas procentuella fördelning vid 0,5
och 1,5 °/o spänningsvariation samt 6 p/s; kurvorna för
0,5 °/o variationen gäller två olika observationsperioder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
