Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 22. 3 juni 1952 - Belysningsstörningar då lampspänningen ändrar sig efter rektangelform, av Ernst W Andersson - Förbättrad kylning av ventiler - En heldansk radar - Spinnspön av glasfiberarmerad plast - En riktad sprängladdning - Målning av hönsnätstängsel - En tillsats till skärolja
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
524
TEKNISK TIDSKRIFT
heller med de tyska kurvorna enligt fig. 5. Man frågar
sig därför om spänningsändringen skett momentant.
Jag har roat mig med att bestämma gränsen för
märkbarhet vid en spänningsvariation, som torde varit av
stympad och deformerad triangelform.
Spänningsvariationen erhölls genom att en medhjälpare för hand drog
seriemotståndets släpkontakt fram och tillbaka mellan
motståndets nollvärde och ett värde som varierades tills
belysningsvariationen nätt och jämt märktes. Rörelsens
frekvens bestämdes med stoppur. Observationsvärdena har
inprickats och en medelkurva uppritats. Även om kurvans
bestämning skett på ett relativt enkelt sätt, visar dess form
stor likhet med den amerikanska kurvan, och om man
dessutom antar, att min kurva även här motsvarar 80 %
fördelningsvärdet, torde också nivåöverensstämmelsen bli
ganska god. Det förefaller därför som om den amerikanska
kurvan får tas med reservation.
J Wennerberg3 har publicerat en kurva för nätt och jämt
märkbar belysningsvariation vid sinusformat varierande
spänning, fig. 7. Kurvan, en medelkurva av olika
undersökningar, torde vara kritiskt angiven och har jämförts
med BGK:s kurvor för 80 "/o fördelning. Som framgår
avtar störningarna vid sinusform mycket snabbare med
frekvensen än vad störningarna vid rektangelform gör. Att
så skall vara fallet förefaller också riktigt, eftersom det
bör vara den plötsliga ändringen från ett värde till ett
annat som verkar mest irriterande. Man känner ju till
att vid långsam spänningsändring (under några sekunder)
kan stor variation tillåtas utan att man överhuvud
märker någonting. Inom området för maximal störning (7—8
p/s) tycks dock överensstämmelsen bli god och vid ökad
frekvens är det troligt, att skillnaden blir mindre och
mindre.
Slutsatser
Trots att observatörernas antal icke har varit så stort
och ej heller observationerna så många, torde angivna
nivåkurvor vara någorlunda representativa för bedömning
av vilka belysningsvariationer en rektangelformad
störspänning förorsakar. Jämförelsen med andra
observationer får också anses ge ett visst stöd härför. Extrapolering
av kurvorna mot lägre frekvenser hos störspänningen bör
åtminstone för rimliga spänningsändringar anses tillåten,
om det gäller att fastställa ett ungefärligt störningsvärde.
Undersökningar har visat, att för exempelvis en
regler-transformators lindningskopplare, som i medeltal
omkopplar storleksordningen en gång per timme, bör
regler-steg om 2,5 lo/o (hälften av det enligt allmän praxis
använda ± 5 Vo steget hos en vanlig transformators
spänningsomkopplare) som regel vara tillåtet. Blinkningarna
blir märkbara, men på grund av den låga
förekomstfrekvensen verkar de icke alls störande.
En omkoppling per timme, vilket kan anses vara
någorlunda normalt vid automatisk reglering under rimliga
förhållanden, motsvarar storleksordningen 0,0001 p/s hos
störspänningen (om man nu skall tala om periodicitet
vid denna frekvens). Extrapolering av nivå "Märkbart men
ej irriterande" enligt fig. 3 mot 0,0001 p/s tycks ge ett
A E-värde av omkring 2,5 "/o. Det är dock alldeles givet,
att man icke generellt får extrapolera de olika nivåerna
hur långt som helst, även om ett godtagbart resultat
erhölls i detta speciella fall.
Att ånge vilken störningsnivå som kan tillåtas eller icke
tillåtas på olika ställen är ytterst vanskligt. Bedömning får
göras från fall till fall med hänsyn till sådana faktorer
som de belysningsförhållanden befolkningen är van vid,
antalet för störningarna utsatta personer, under vilka tider
störningarna pågår, den icke oväsentliga förmågan att
vänja sig vid störningar etc. Exempelvis skulle
säkerligen de störningar, som befolkningen i många
industrisamhällen sedan åratal vant sig vid och icke fäster sig
vid, ge upphov till ett ramaskri om de plötsligt uppträdde
i en storstad, där belysningen tidigare varit störningsfri.
Efter överläggningar och med hänsyn tagen till resultaten
som erhållits vid de inledningsvis omnämnda
observationerna för bedömning av vilka störningar som
ljusbågsugnar åstadkommer, och i samband därmed vilka
störningar som tolereras såväl i Sverige som i Tyskland, har
jag med viss tvekan gjort följande uppställning över var
de olika störningsnivåerna bör i medeltal anses tillåtna, om
störningarna anges som 80 °/o fördelningsvärdet:
omärkligt: trots att denna nivå icke är belt störningsfri,
torde den vara tillåten praktiskt taget överallt; 0111
speciella krav på absolut störningsfrihet fordras, är det dock
säkrast att räkna med en nivå, som ligger åtminstone en
halv störningsgrad lägre än nivå för "Omärkligt";
märkbart men icke irriterande: i mindre, ev. även i
medelstora städer;
något irriterande: i landsorts- och industrisamhällen, ev.
också i mindre fabriksstäder;
mycket irriterande: endast i samhällen i direkt anslutning
till bruket eller fabriken som åstadkommer störningarna;
ytterst irriterande: endast som allmänbelysning inom
vederbörande bruk eller fabrik, ej som bostads- eller
kontorsbelysning.
Givetvis är denna klassning på intet sätt absolut, utan
utgör endast en efter subjektiv uppfattning gjord
indelning över vad som kan anses rimligt efter rådande
förhållanden.
Litteratur
1. Schwabe, E: Untersuchungen über die Störanfälligkeit von
Gliih-lampen durch deri Betrieb von Lichbogenöfen. Elektrowärme 1939
s. 127.
2. Lindberg, \V A: Flicker lcvcl guides distribution design. Elcclr.
World juli 1951 s. 69.
3. Wennerberg, J: Flämtning av det elektriska ljuset. Asea Tg
1927 s. 53.
Förbättrad kylning av ventiler till förbränningsmotorer
åstadkommes som bekant genom att det ihåliga
ventilskaftet delvis fylls med flytande natrium, som periodiskt slungas
mot ventilhuvudet och avleder värmen därifrån till den
vattenkylda skaftgenomföringen. Ännu bättre resultat har
man nu uppnått genom att i håligheten införa en kort
metallstång, soin genom pumpverkan ökar
vätskehastigheten.
En heldansk radar har installerats på tågfärjan
"Jylland". Den har 30 kW impulseffekt, 3 cm våglängd, 0,25 jMs
impulsbredd, 4—40 km räckvidd och kostar endast 35 000
dkr. Magnetron, klystron och vågledare är importerade,
allt annat liksom konstruktionen är danskt.
Spinnspön av glasfiberarmerad plast har praktiskt
taget undanträngt sådana av bambu eller stål på
amerikanska marknaden. De kan inte brytas sönder, antar ingen
permanent böjning, korroderar inte i vatten eller luft och
är billigare.
En riktad sprängladdning som sänks ner i oljeborrhål
används för att slå igenom den sista metern kalksten i de
fall då man misstänker olja under högt tryck. Tidigare
har den utrusande oljan kunnat förstöra utrustning för
tiotusentals dollar.
Målning av hönsnätstängsel har man i USA med
framgång utfört genom att lägga formbräder på ömse sidor om
nätet och hälla färgen emellan. Metoden lär minska
kostnaden för målning till hälften.
En tillsats till skärolja avger kol, kväve och kloratomcr,
vilka genom reaktion med den färska metallytan i
bearbetningspunkten gör spånet sprött, så att det bryts bort med
mycket liten värmeutveckling. Verktygslivslängden lär
kunna ökas 5—20 gånger.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
