Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 22. 3 juni 1952 - Andras erfarenheter - Korrosionsutmattning av metaller, av Nils Rubin - Isolation av elledningar med keramiskt material, av SHl - Förkromat ståls plastiska deformation, av SHl - Aluminisering av stål genom doppning, av SHl - Böcker - Byggindustriens handbok, av K Ivar Ritzén - Vattenförsörjning i USA, av K Viktor Borg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
530
TEKNISK TIDSKRIFT
av inhibitor har visat sig minska korrosionsutmattning
(A J Gould i Iron & Steel jan. 1951). Nils Rubin
Isolation av elledningar med keramiskt material.
Det påstås att man genom elektrofores kan fälla ut
keramiskt material i form av ett böjligt och vidhäftande skikt
utan sintring vid hög temperatur, om man försätter
ler-blandningen med ett binde- eller modifieringsmedel. För
detta ändamål sägs vattenlösliga silikater vara särskilt
lämpliga. Efter utfällningen görs beläggningen
vattenolös-lig antingen genom uppvärmning eller genom behandling
med en lösning av ett salt, t.ex. blyacetat.
Isoleringens böjlighet och varaktighet ökas sedan
ytterligare genom impregnering av dess porer med ett
plastmaterial. Detta utfälls lämpligen genom elektrofores ur
en emulsion av en monomer, t.ex. vinylkarbazol, som
sedan polymeriseras in situ. Härvid fylls det keramiska
materialets porer. Det påstås att den färdiga beläggningen
gör tråden böjligare än den var från början.
Tråd behandlad på detta sätt sägs vara användbar för
alla ändamål till vilka tråd isolerad på konventionellt sätt
nu används. Dessutom kan metoden utnyttjas för
framställning av korrosionsskyddande överdrag (Engineers’
Digest okt. 1951). SHl
Förkromat ståls plastiska deformation. För att utröna
den verkan, som förkromning kan ha på ståls mekaniska
egenskaper, har man vid National Bureau of Standards
utfört omfattande försök med stavar och rör av SAE 4130.
Stålproven hade följande sammansättning:
Stav Rör
•/o •/o
Kol ...................... 0,33 0,31
Mangan .................. 0,55 0,52
Fosfor ................... 0,03 0,009
Svavel ................... 0,01 0,018
Kisel .................... 0,24 0,27
Krom .................... 1,05 0,95
Molybden ................ 0,20 0,21
Nickel ................... 0,17 ej bestämd
Det har visat sig, att den mest påtagliga verkan av
förkromning är en minskning av plastisk deformation före
brott vid alla prov utom bestämning av slaghållfasthet vid
dragning. Draghållfasthet och 0,2-gräns föll, när
krom-skiktets tjocklek ökades från 25 till 38 fx, men vid den
senare tjockleken var de dock 91 °/o större än för icke
förkromat stål. Den plastiska deformationen före brott
minskade med växande tjocklek hos kromskiktet.
Upphettning av förkromat stål till 100—100°C under olika
tider ökade dess plastiska deformation men inverkade inte
nämnvärt på draghållfastheten och 0,2-gränsen. Det anses
därför troligt, att väte, som utfälls på stålet vid
förkrom-ningen är orsak till minskningen av den plastiska
deformationen (H L Logav i National Bureau of Standards
Journal of Research juni 1951). SHl
Aluminisering av stål genom doppning. Aluminiserade
breda stålband har under några år framställts
kommersiellt genom doppning i bad av smält aluminium, men
man har inte lyckats åstadkomma tillfredsställande
beläggningar på tråd, smala band eller än mindre på
maskindelar. Vid handdoppning i ett oskyddat aluminiumbad
uppstår nämligen framför allt två svårigheter. Den ena är
att den kant, som sist kommer ned i badet, vanligen
kommer upp först och därför får för tunn beläggning. Den
andra är att undvika uppkomsten av små korn eller
blåsor innehållande oxid eller slagg.
Experiment har visserligen visat, att man kan
åstadkomma ganska bra överdrag genom att använda bad av ren
aluminium eller en aluminiumlegering innehållande 5 °/o
kisel, men fastän de har mycket gott korrosionsmotstånd,
är deras utseende inte tillfredsställande. Tillsats av
magnesium eller beryllium förbättrar inte resultatet nämnvärt,
ehuru den senare minskar oxidskiktet på den smälta
metallen betydligt. Användning av flussmedel är utesluten,
därför att man inte helt kan undvika uppkomst av
inne-slutningar, som är mycket svåra att avlägsna.
Tillfredsställande resultat erhölls emellertid vid tillsats
av 1,7 °/o sällsynta jordartsmetaller i form av
biand-metall ("Mischmetall"). Visserligen blev oxidskiktet på
metallbadet tjockare, men detta inverkade inte ogynnsamt
på aluminiumskiktets utseende. Genom att använda denna
metod kan man utnyttja de fördelar, som
aluminiumöverdrag erbjuder genom sitt goda korrosionsmotstånd särskilt
i fuktig luft, även inom områden, som tidigare varit
uteslutna. Tyvärr är blandmetallen dyr, men de fördelar, som
uppnås genom dess användning, torde i många fall
uppväga kostnaden (W Hodgë & E M Smtth i Materials &
Methods sept. 1951). SHl
Böcker
Byggindustriens handbok. Bygghandböcker, Stockholm
1951. 456 s., ill. 20 kr.
Det utgivande företaget av denna varukatalog snarare än
handbok åberopar samarbete med Ingenjörsfirma
Bygg-priser AB och även arvtagande från Handbok för
Byggnadsindustrien (HFB, bd 1—7), varigenom förlagets anor
föras tillbaka till år 1935.
En i och för sig beaktansvärd samling annonser från
materialfirmor omfattar 320 s. och åtföljes av en
"konstruktionsavdelning" med utrymmesbehov, balk- och
förvandlingstabeller m.m. samt utdrag ur Anvisningar till
byggnadsstadgan. Många, och just några av de mest
välkända namnen saknas i varukatalogen, medan andra
huvudleverantörer inskränkt sig jämfört med föregående upp-
Utgåvans släktskap med föregångarna är annars mycket
påtaglig. Systematiken i uppställningen är oförändrat
godtycklig, Bygg AMA 1950 har icke fått sätta några spår på
katalogen — kanske därför att luckorna i
materialförteckningen då blivit alltför uppenbara. En lucka i pagineringen
på 20 sidor tyder på att man optimistiskt räknar med
utökning nästa gång.
Det ser ut att vara på tiden att byggnadsbranschens män
skaffar sig erforderliga informationer från mera
auktoritativa källor. K Ivar Ritzén
Vattenförsörjning i USA. Slutrapport från den svenska
deltagargruppen av OEEC Technical Mission No. 46—
Group No. 1. Studieresa i USA den 29 oktober—29
december 1950. Malmö Stads Vatten- och Avloppsverk, Malmö
1952. 74 + 14 s. bil., 38 fig.
Hösten 1950 anordnade den europeiska
Marshallorganisationen OEEC en studieresa till USA för
vattenledningstekniker från flera europeiska länder, däribland Sverige.
De svenska deltagarna representerade vattenverken i
Göteborg, Malmö och Hälsingborg (egendomligt nog var
landets största vattenverk icke representerat). Under en två
månaders färd över bela den nordamerikanska kontinenten
fick gruppen studera ett stort antal
vattenförsörjningsanläggningar, men även forskningsinstitut och andra
institutioner, som sysslar med vattenförsörjningsfrågor, var
upptagna på programmet.
Deltagarnas samlade erfarenheter från studieresan är
sammanfattade i ovan angivna rapport. Rapportens första
del är allmänt hållen och återger i stort sett en av
deltagarnas personliga reseintryck.
Den andra — och större — delen, som förf. benämnt
teknisk detaljredogörelse, behandlar systematiskt
vattenförsörjningsteknikens detaljproblem, såsom studiegruppen
mött dem i USA. Inledningsvis lämnas en redogörelse för
Public Health Service, den ledande amerikanska
hälsovårdsorganisationen, som inte blott verkar för den direkta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
