Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 23. 10 juni 1952 - Glasarmerad alkydplast, av SHl - Sintrat aluminium, av SHl - Plastgeler, av SHl - Bättre magnesia-isolation av SHl - Aluminiumlegering för högre temperaturer, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
540
TEKNISK TIDSKRIFT
Den glasarmerade alkydplasten kan endast med
svårighet bearbetas på grund av glasfiberns slitande verkan.
Hårdmetallverktyg eller slipskivor är lämpligast vid
bearbetning. Materialet motstår kolväten, andra neutrala
organiska lösningsmedel och svaga syror. Det bör inte
användas i kontakt med vatten eller ånga (Modern Plastics
febr. 1952). SHl
Sintrat aluminium. Sintras aluminiumpulver under tryck
deformeras partiklarna, varvid det hårda oxidskiktet på
deras ytor bryts sönder och de svetsas samman. Man får
på detta sätt ett sammanhängande, sintrat material, men
den inneslutna oxiden minskar metallens duktilitet och
ökar dess motstånd mot plastisk deformation och brott.
Icke-legerat, sintrat aluminium har därför lika hög
0,2-gräns och hållfasthet som värmebehandlade
aluminiumlegeringar. På grund av oxidens höga smältpunkt faller
dessa värden mindre snabbt med stigande temperatur.
Den sintrade metallen motstår därför värme bättre än
vanliga aluminiumlegeringar. Dess resistens mot
atmosfären, kokande vatten och svaga syror är lika god som
kommersiellt aluminiums. Saltvatten tål den nästan lika
bra som aluminium-kopparlegeringar.
Sintrat aluminium bör därför vara ett utmärkt material
för vissa maskindelar, t.ex. kolvar, på grund av
värme-härdighet, god värmeledningsförmåga, låg
värmeutvidg-ningskoefficient och frånvaro av bestående
volymändringar. Då dess smältpunkt är avsevärt högre än
aluminiumlegeringars, är risken för överhettning relativt liten. De
stora temperaturväxlingarna i explosionsmotorer orsakar
betydande spänningar i kolvmaterialet. Man kan av
kurvor för sintrat aluminiums kryp- och
utmattningshållfasthet dra slutsatsen att många gånger större
arbetsspänning-ar kan tillåtas för den sintrade metallen än för de vanligen
använda legeringarna.
Vid- framställning av sintrat aluminium pressas
aluminiumpulver först kallt med ett tryck på 4 000 kp/cm®,
sintras sedan vid 500—600°C under samma tryck och
stång-eller formpressas vid 4 000—8 000 kp/cm2 (R Irmanin i
Re-vue de l’Aluminium juli—aug., sept. 1951). SHl
Plastgeler. Organiska vätskor kan överföras till geler
genom tillsats av olika förtjockningsmedel, t.ex.
metalltvålar. Sätts sådana ämnen till vinylplastisol övergår denna
till en kittliknande produkt, plastgel, som kan
strängsprutas, gjutas, spridas eller formas på annat sätt vid
rumstemperatur och under tryck, icke mycket
överstigande det som används vid bearbetning av pastisoler. Det
formade plastgelet kan sedan gelatineras vid 150—200°C
utan konturändringar. Plasten får härvid tillräcklig
hållfasthet.
Produkter lämpliga för handmodellering kan göras i alla
möjliga färger. När de innehåller fyllmedel har de ungefär
samma konsistens som vanlig modellera, men de kan efter
formning stelas i en vanlig hushållsugn. Nyframställd
plastgel är mindre viskös än en som lagrats ostörd i ett dygn.
Därför behövs relativt litet arbete för att blanda plastgeler
med hög slutlig viskositet. Ändringen i konsistens är
reversibel; viskositeten sjunker igen vid bearbetning.
Plastgeler kan bearbetas enligt konventionella metoder,
men man behöver inte använda så höga tryck som för
piaster. Detta är en fördel, då maskiner och formar blir
billigare. Strängsprutning är en särskilt lämplig metod. Enligt
denna har man gjort t.ex. tjockväggiga rör med liten inre
diameter och plattor vilka sedan gelatinerats i ugn utan
distorsion. Sprutning i hett bad har visat sig ännu bättre på
grund av vätskans stödjande verkan och den snabba
värmeöverföringen.
Framställning av föremål med reliefmönster är enkel, då
man kan använda lågt tryck vid rumstemperatur. Vatten
är härvid ett utmärkt smörjmedel. Konturerna kan
bibehållas fullständigt vid den följande gelatineringen. Man
kan genom kalandrering göra tunna plattor eller överdrag
av plastgeler på tyg, papper, filt och liknande material.
Gelet gelatineras efter kalandreringen.
Vid spridning på tyg eller papper med hög hastighet
behövs en produkt med relativt låg viskositet. En sådan kan
man få genom att späda ut plastgel med ett flyktigt
för-tunningsmedel. Genom mild torkning avdunstas
förtunningen varvid gelet återfår normala egenskaper. Därefter
kan produkten om så önskas valsas, förses med
reliefmönster eller bearbetas på annat sätt före gelatineringen.
Gjutning och formpressning synes också vara bra
bearbetningsmetoder för plastgel. Tillverkningen kan gå mycket
snabbt, då föremålen bara behöver ges sina konturer i
formen, medan gelatineringen görs som en följande
operation (R W Quarues m.fl. i Modern Plastics jan. 1952).
SHl
Bättre magnesia-isolation. Vid tillverkning av
formstycken för isolation av rörledningar med magnesia brukar
magnesiumbikarbonat i vattenlösning sönderdelas till
kristaller av basiskt karbonat. Detta uppslammas i vatten
med 10—15 "/o asbestfiber och pumpas i filterformar under
ett tryck på 2—3,5 kp/cm2. Den formade produkten, som
håller ca 80 °/o vatten, placeras på stöd i en ugn och
torkas.
Vid en ny metod framställs neutralt magnesiumkarbonat
1 nålformiga kristaller ur bikarbonatlösningen. Härvid
sönderdelas denna i en vakuumapparat vid ca 50°C.
Kristallerna frånfiltreras och blandas med asbestfiber och
vatten till en lagom tjock välling. Vid denna process regleras
slutproduktens täthet. En mindre kvantitet magnesiumoxid
tillsätts för att neutralisera den kolsyra, som bildas vid
gjutningen.
Vällingen förvärms till 40—55°C och hälls sedan i
precisionsformar av metall, utvändigt värmda med vatten av
80—90°C. Det neutrala magnesiumkarbonatet övergår
härvid till basiskt, och massan stelnar. Materialet kan sedan
tas ut ur formen och har tillräcklig hållfasthet för att
kunna hanteras och sättas upp i torkugn utan stöd, trots
att det innehåller 85 °/o vatten. Detta avdunstar vid
torkningen utan att formstyckena krymper nämnvärt (0,25 ®/o).
På grund härav blir de utomordentligt porösa och har
därför mycket god isolationsförmåga.
Det nya materialet har en täthet på 0,16—0,18 g/cm8 mot
0,21—0,27 hos det filtergjutna. Det kan användas till
formstycken för upp till 18" rör, medan gränsen för det
filter-gjutna materialet ligger vid 12". På grund av
precisions-gjutningen och lämplig avpassning av formstyckenas
ytterdiameter kan isolation i flera lager utan svårighet göras
med det nya materialet. Det är användbart vid
temperaturer på upp till 290—320°G (S A Abrahams i Chemical
Engineering sept. 1951). SHl
Aluminiumlegering för högre temperaturer.
Arbetstemperaturen för vissa flygplansdelar var förr 95—150°C
men har nu för moderna plan stigit till 260—315°C. Man
har därför vid amerikanska flygvapnets laboratorier
utarbetat en ny aluminiumlegering betecknad ML och med
en nominell sammansättning på 4 %> koppar, 2 "/o nickel,
2 */o magnesium, 0,3 % mangan, 0,3 "/o krom, 0,05 °/o
vanadin och 0,1 °/o titan. Legeringens egenskaper i gjuten
form vid olika temperaturer uppges vara:
20°C 205° C 315°C
Draghållfasthet ..... 2 500—2 200 2 000 1 100—1 200
0,2-gräns ........... 2 200 1 900 1 000
Förlängning ........ ..........o/o 1,2 9,0
För att den nya legeringen skall få önskad
mikrostruktur och därmed bästa möjliga egenskaper skall den
smältas och hållas 30 min vid 820°C före
avgasningsbehand-lingen. Bästa temperaturen vid gjutning är 720—750°C,
men legeringen är tillräckligt lättfluten ned till 690°C. Det
är inte svårt att framställa goda gjuten av den (Iron Age
13 dec. 1951). SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
