Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 24. 17 juni 1952 - Ingeniörshandboken, bd 7, av Hans S Hson-Fahlström - Reseberättelser - Debatt: Råmaterial för alifatisk kemisk industri, av Åke Svennbeck och C O Gabrielson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
572
TEKNISK TIDSKRIFT
på s. 266 och ett divisionsfel på s. 437. Mindre
felaktigheter kan även upptäckas vid ett par litteraturanvisningar.
Som inledningsvis påtalades är det i dag förenat med
svårigheter att ge ut en handbok av detta slag. Det bör dock
vara av stor vikt att rikliga litteraturanvisningar finns för
den läsare, som senare önskar detaljstudera något avsnitt.
Anvisningarna är i flertalet fall exemplariskt uppgjorda,
medan sådana av någon anledning helt uteslutits i ett par
andra.
Mitt i texter påträffas — utan föregående varning —
namn på personer m.m., liksom förkortningar av t.ex.
amerikanska institutioner. Det fordras mycken
fackkännedom för att kunna utnyttja sådana korta referenser. Hur
många vet att kombinationen Karabasz—Yale dels syftar
på en professor vid universitetet i Miami och dels på ett
större industriföretag i Philadelphia?
Att sammanfoga de olika kapitlen intimt med varandra
brukar ofta vara ett villkor vid skrivandet av en lärobok
och kunde vara en målsättning även vid utgivandet av en
handbok. Det hade i detta fall kunnat vara möjligt att,
samtidigt som en handbok skrevs, direkt få fram den
första svenska läroboken för våra handelshögskolor och
tekniska högskolor. Administration och
produktionsplanering vid det moderna företaget skulle därvid exempelvis
ha kunnat användas som sammanbindningslänkar de olika
avsnitten emellan. Förlaget har dock senare meddelat sin
avsikt att i förkortad upplaga utge valda delar av
handboken just för högskolebruk.
Kommentarerna här närmast ovan avser ej att nedsätta
absoluta värdet av den nya handboken. Flera
betydelsefulla nyheter har presenterats — vid sidan av det klassiska
innehållet — samtidigt som mängder av förslag till
lösningar av industriproblem framlagts. Handbokens
stilistiska uppläggning är tilltalande, avsnitten har beledsagats
av väl utförda figurer och planscher och siffermaterialet
är genomgående av färskast möjliga datum. Man får
hoppas att industrins och handelns män inte bara bläddrar
igenom det digra verket, utan verkligen ger sig tid att
sätta sig in i alla uppslag och erfarenheter som samlats
där. Hans S Hson-Fahlström
Reseberättelser. Till KTH:s bibliotek har inkommit
följande reseberättelser, vilka är tillgängliga för intresserade.
Kihlberg, S: Kulturteknik och landsbygdsplanering i
Amerika. Stockholm 1948. 8 s., 1 bil.
Larsson, F G: Jordbruks- och skogsekonomi samt
planläggningsverksamhet för jordbruks- och skogsfastigheter i
USA. Stockholm 1949. 5 s., 3 bil.
Lundqvist», Stockholm. "Tänk i trä" är en 8-sidig
broschyr om monteringsfärdiga lager- och kontorsinredningar.
Debatt
I Tekn. T. 1952 s. 445 är införd en uppsats av tekn. lic.
C Olof Gabrielson om råmaterial för alifatisk kemisk
industri, som innehåller en del felaktigheter och felslut i
vad avser prissättningen på sulfitsprit.
Det pris, Spritcentralen har att erlägga till
sulfitspritfabrikerna, fastställes kvartalsvis efter en kalkyl, som
uppbyggts efter många utredningar och expertutlåtanden.
Den är baserad på en "normalfabrik" med en årlig
tillverkning av 2 Ml 95 lo/o sprit. I Spritcentralens intresse
ligger det givetvis att köpa spriten till lägsta möjliga pris.
Från bolagets sida har upprepade gånger framhållits, att
den i kalkylen ingående kostnaden för ångförbrukningen
borde reduceras med hänsyn till värmeåtervinningen och
förbättrad destillationsteknik. Detta har avböjts från
fabrikernas sida under motivering att nämnda förbättringar
ännu ej kunnat genomföras och att i kalkylen hänsyn
måste tas till befintliga anordningar vid fabrikerna. Det får
betecknas såsom missvisande, att Spritcentralens prispoli-
tik nu skall lastas, för att fabrikerna ej rationaliserat
spritutvinningen.
Vad Spritcentralens försäljningspris beträffar har
Gabrielson lämnat felaktiga uppgifter. Under fjärde kvartalet 1951
var Spritcentralens försäljningspris för metanolfri sprit
66 öre/kg 95 % fraktfritt köparens station i lånetankvagnar.
Detta pris var baserat på ett inköpspris från de äldre
fabrikerna av 56,3 öre/kg 95 "Vo, frakt- och tankvagnskostnader
av 4 öre/kg, fördyring genom leverans från nya fabriker
4 öre eller tillsammans 64,3 öre/kg 95 ’%. Mellanskillnaden
1,7 öre skulle täcka eventuella förskjutningar i
inköpspriset och Spritcentralens övriga kostnader, men då
medel-inköpspriset från gamla och nya fabriker efter nämnda
kvartals utgång visade sig uppgå till 64,63 öre/kg, är det
lätt att räkna ut, att Spritcentralen utöver detta pris ej
ens fick täckning för fraktkostnaderna. Gabrielsons uppgift
om ett försäljningsvärde för fabrikerna av 52,3 öre/kg
95 °/o sprit och ett pris av 71,4 öre/kg vid inköp är således
minst sagt missvisande. För övrigt tycks förf. i ena fallet
räkna med priset i 95 ’%> styrka, i andra fallet i 100 "/o.
Spritcentralen äger ej tillgodoräkna sig någon vinst på
försäljningen av skattefri sprit, men företaget bör ej heller
åsamkas någon förlust. Av praktiska skäl kan ett pris ej
räknas ut så, att varken förlust eller vinst uppstår.
Eventuella förluster resp. vinster balanseras emellertid från det
ena året till det andra och utjämnas vid nästa
prissättning. Gabrielsons uppgift om uttagandet av vinst trots
statsavtalets bestämmelser får betecknas såsom synnerligen
anmärkningsvärd.
Till slut kan framhållas, att Spritcentralen alltid betraktat
industrialkoholen som en kemisk råvara och inte som
något berusningsmedel. Åke Svennbeck
I anslutning till direktör Åke Svennbecks redogörelse för
Spritcentralens synpunkter på den viktiga frågan om
prissättningen för sulfitspriten vill jag först beklaga att jag
har fått med en felaktig siffra i min uppsats och att jag
valt så oklara uttryck att de kunnat missförstås. Jag
hoppas att dessa rader skall avlägsna missförstånden.
Det svenska partihandelsmonopolet med sprit har
påbjudits av statsmakterna. Spritcentralen kan därför ej lastas
för att handeln med sulfitsprit ej får ske direkt mellan
tillverkare och förbrukare och för att det pris en
sprittillverkare erhåller är reglerat av statliga bestämmelser. Det
torde ha varit nykterhetspolitiken som stoppade in
industrispriten i samma tvångströja som förtäringsspriten.
Mina siffror på priserna under 4:e kvartalet 1951 avser
pris räknat per kg etylalkohol, levererad i form av 95 "/o,
metanolfri sulfitsprit. Detta skrevs i förkortad form:
"öre/kg etylalkohol i 95 10/o sprit", vilket tyvärr synes ha
inneburit en alltför kraftig hopdragning. Därtill kommer
tråkigt nog att den siffra jag angav som försäljningspris
för sprit från en sulfitspritfabrik av största klassen är fel.
Det skulle vara 53,2 öre/kg etylalkohol i stället för 52,3.
Eftersom 95 "Vo håller 92,4 vikts-’% etylalkohol, motsvarar
53,2 öre/kg etylalkohol 49,2 öre/kg 95 »/o sprit. Min siffra
för inköpspriset från Spritcentralen, 71,4 öre/kg
etylalkohol, motsvarar på samma sätt 66,0 öre/kg 95 ®/o sprit.
Siffran 66,0 öre/kg 95 "/o sprit stämmer med Svennbecks,
medan hans siffra för försäljningspriset till Spritcentralen
är 56,3 öre/kg 95 "Vo sprit. Skillnaden mellan 56,3 och 49,2
öre orsakas av en prisutjämning som AB Svensk Sprit gör
mellan fabriker av olika storlek.
Orsaken till att jag i min uppsats berört förhållandena
just vid de största sulfitspritfabrikerna är att sulfitspritens
möjligheter som kemiskt råmaterial tas upp till
granskning. Det är de största cellulosafabrikerna som haft
intresse och möjlighet att bygga upp en kemisk industri
baserad på sulfitsprit.
Det finns all anledning att tro att Spritcentralen följer
bestämmelserna i sitt statsavtal och jag har aldrig påstått
att Spritcenlralen skulle ta ut vinst på industrispriten.
C O Gabrielson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
