Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 26. 30 juni 1952 - Framställning och industriell användning av radioaktiva isotoper, av Henry Seligman - Hur kan svensk industri utnyttja kärnvetenskapens resultat? av Torbjörn Westermark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
596
TEKNISK TIDSKRIFT
struktion har emellertid förbättrats på senaste
tiden. Apparater för mätning av tennskikts
tjocklek på förtent plåt genom återspridning finns
t.ex. nu i handeln.
Borttagning av statisk elektricitet har tidigare
vanligen skett med alfastrålare. Vid Harwell har
man emellertid infört betastrålare för detta
ändamål och har nu lyckats framställa folier på vilka
en betastrålare, tallium 204, fälls ut och täcks
elektrolytiskt med ett skyddsskikt. Varje
kvadratcentimeter av preparatet kan neutralisera
mer än 1(H C/s.
Instrument för kontroll av förpackningar enligt
samma princip som för tjockleksmätare finns i
handeln och gör god tjänst i många industrier.
Med en sådan apparat kan man t.ex. lätt upp-
täcka om det i en förpackning med
aspirintablet-ter saknas en tablett.
Ett instrument för mätning av gasströmmars
hastighet tillverkas kommersiellt. Det
konstruerades först av J C Lovelock (J. sci. Instr. Phys.
& Ind. 1949 s. 367) och är en radioaktiv
anemo-meter. Det är grundat på förhållandet att joners
rörelse i en gas och ett ej för starkt elektriskt
fält är så långsam att den påverkas av gasens
rörelse. En alfa- eller betastrålare placeras i en
gasström inuti en jonkammare, och joniseringen
i denna mäts. På detta sätt kan man mäta
gashastigheter på 0—300 m/min tämligen exakt.
Instrumentet bör vara av stor nytta för
industrier där man måste mäta gasströmmar eller
gasförbrukning exakt.
Hur kan svensk industri
utnyttja kärnvetenskapens resultat?
Civilingenjör Torbjörn Westermark, Stockholm
Ivärnvetenskapen av i dag representerar en
ytterst detaljrik, fysikalisk kännedom om de
stabila och de radioaktiva kärnslagen. Den ger data
om deras uppbyggnad, energiförhållanden,
förekomst i naturen och om vägarna för deras
syntetiska framställning. Intimt knutet till denna
rent vetenskapliga kännedom är teknik och
hjälpmedel för att renframställa och preparera
olika nuklider och studera utgående strålning.
Ivärnvetenskapen (eng. "nuclear science") kallas
med annat namn även nukleoniken (eng.
"nu-cleonics") och detta ord kommer nedan att i
någon mån brukas, ehuru ingen definitiv svensk
nomenklatur föreligger i detta fall.
Publikationer per år
100
Fig. 1. Den tillämpade nukleonikens utveckling; antal
uppsatser - för alla tekniska tillämpningar,–-för alla
spårmetoder (även inom biologi, medicin m.m.) i skala
1 : 10.
539.15.004.14 : 62
Vid högskolor och universitet (även i Sverige)
och i andra sammanhang indelas
kärnvetenska-pen i kärnfysik och kärnkemi med fysikaliska
resp. kemiska aspekter. Vid tillämpningar kan
det vara svårt eller ibland omöjligt att skilja
mellan "tillämpad kärnfysik" och "tillämpad
kärnkemi" varför en sådan distinktion här
kommer att undvikas t.ex. genom användning av
termer som "tillämpad kärnvetenskap".
Kärnvetenskapens landvinningar har som
bekant fått världspolitiska konsekvenser i form av
atomvapen av olika slag. Detta faktum får icke
undanskymma att synnerligen viktiga fredliga
aspekter finns. Dessa kan grundas på
energiutveckling (atomenergi), strålningens
egenskaper (teknisk radiologi) och märkning av atomer,
molekyler eller större föremål (spårmetoder).
Det synes ännu dröja tills energiproduktionen
eller "atomenergin" realiserats i praktisk skala.
Den hör framtiden till men de övriga aspekterna
är redan nu av intresse för industrin. Man kan
då ge rubrikens fråga formen: "På vad sätt
kan svensk industri i dag utnyttja
kärnvetenskapens resultat?" Svaret blir: "Genom att använda
de radioaktiva ämnena som strålningskällor och
som spårämnen." För detta finns nämligen i dag
för svensk industri mycket goda förutsättningar.
Därför skall i det följande dessa
tillämpningsområden närmare granskas med speciell blick på
vad som gjorts inom landet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
