Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 26. 30 juni 1952 - Hur kan svensk industri utnyttja kärnvetenskapens resultat? av Torbjörn Westermark - Källa för gamma-strålar med låg energi, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24- juni 1952
603
redan haft flera framgångar:5>16. Andra områden
är t.ex. flödesmätningar i
valtenreningsanlägg-ningar där många strömningsproblem uppklarats
med radioaktiva metoder17.
Ett speciellt problem, som ibland torde vara
aktuellt här i landet, är vissa rättsfrågor i samband
med påstådd förstörelse av t.ex. fisket på grund
av industriavfall i vattendrag. Då det i sådana
fall kan vara svårt att bevisa vad som är fakta,
kan radioaktiv märkning av avfallet och
aktivitetsmätningar på fisk etc. avgöra frågan.
Redan med de förutsättningar som nu finns,
kommer det att ta år innan industrin smält allt.
Därtill kommer att man sannolikt kommer att
göra nya upptäckter och framsteg. Därför finns
det starka skäl för industrin att söka ta del i
utvecklingen så tidigt som möjligt. Personligen vill
jag tillägga, att jag tror, att de radioaktiva
hjälpmedlen tilltalar teknikernas kynne i många fall,
t.ex. genom sin förmåga att ge klara och snabba
besked. Det är även tänkbart att teknikerna
kommer att finna nya tillämpningar av mer
raffinerat slag än de nu bekanta.
Råd till industriföretagen
De synpunkter som just framförts kan
sammanfattas i följande råd till industrins
medarbetare :
beakta de radioaktiva metoderna på allvar och
icke längre, som någon kanske gör, som
vetenskapliga kuriositeter. Metoderna är av tämligen
allmänt värde inom forskning och drift inom
stora delar av industrin. Kanske kan just Er
industri ha ekonomisk glädje av dem;
följ med området t.ex. genom att låta
åtminstone en man per industriföretag sätta sig in
i det, eventuellt genom att åter sätta sig på
skolbänken. Genom att hålla ett fåtal facktidskrifter
och böcker kan det väsentligaste av den snabba
utvecklingen inhämtas. Dessutom kan råd
inhämtas från konsulterande firmor eller
institutioner med egen erfarenhet på området;
beakta hälsoriskerna. Kontrollera att försök
och förvaring är väl genomtänkta ur
strålskyddssynpunkt. Denna fråga kan bli särskilt viktig för
industrin, som i många fall kan frestas tillgripa
mycket höga aktiviteter.
Slutord
Vi stiftar här bekantskap med de industriella
aspekterna av kärnvetenskapens tillämpningar,
ett område som är statt i stark utveckling. Jag
har i allmänna drag sökt visa att den svenska
industrin sannolikt har stora fördelar att hämta
genom utnyttjande av kärnvetenskapens
framsteg till fromma för snabbare och bättre
produktionsprocesser, högre kvalitet och därmed bättre
konkurrenskraft. Snart nog kan dessa
hjälpmedel komma att få så stor ekonomisk betydelse,
att denna kan sägas vara nationalekonomisk.
Landets industri borde därför inte bli efter i
utvecklingen. Den förlorar inte på att ligga väl
framme.
Jag har särskilt riktat mig till industrin och
dess företrädare. Ej mindre nödvändig är
fördenskull statens insats. De av staten understödda
grenarna av grundläggande atomforskning och
teknisk forskning är absolut nödvändiga även för
industrins intressen. Mot denna bakgrund är det
tragiskt att anslagen under åren efter kriget
utgått med konstanta belopp, knappt
kompenserade för fördyringarna under denna tid, i stället
för med växande belopp, som skett i länder där
man tror mer på forskningen som hjälp ur
ekonomiska svårigheter och för skapande av en
bättre framtid.
Litteratur
1. Brynielsson, H: AB Atomenergi — organisation och
verksamhet. Tekn. T. 82 (1952) s. 73.
2. Sue, P: Dix ans d’application de la radioactivité artificielt
(1937—47). Paris 1948.
3. Atomic Energy Commission: Eleventh semiannual report to
Con-gress. Washington 1952.
4. Aebersold, P C: Radioisotopes for industrial applications.
Föredrag i American Association for the Advancement of Science,
Philadelphia dec. 1951.
5. Amansson, G: Radioaktiva hjälpmedel i tekniskt
utvecklingsarbete. Tekn. T. 82 (1952) s. 604.
6. Westermabk, T: Arkviktsmätning med betastrålar. I. Allmän
översikt. Sv. Papperstg 55 (1952) s. 278.
7. Carlström, C G: Gammastrålar för icke-förstörande
materialprovning. Gjuteriet il (1951) h. 5.
8. Eliminating static electricity by radioactivity. Atomics 1951 mars
s. 71.
9. schreiber, A P: Chemical process control with radioactivity.
Chem. Engng 1948 jan. s. 103.
10. Wester mar k, T: Radioaktiva indikatorer inom
adsorptions-analysen. FKO Medd. 1948 nr 7.
11. Redogörelse för Atomkommitténs verksamhet 19i5—i9.
Atomkommittén, Stockholm 1950.
12. Friedman, H: Potash content by Geiger counter. Engng &
Mining J. 1951 okt. s. 90.
13. Guest, G II: Radioisotopes: industrial applications. Toronto 1951.
14. Fearnside, K, Jones, E W & Shaw, E N: Applied atomic
energy. London 1951.
15. Why industry misses atom opportunities. Mod. Ind. 1950 juli 15
s. 48.
16. Gueron, J: Some industrial applications of radioelements made
at the Commissariat à VEnergie Atomique. Nucleonics 1951 nov. s. 53.
17. Archibald, R S: Radioactive tracers in flow tests. J. Boston
Soc. civ. Eng. 37 (1950) s. 49.
Källa för gamnia-strålar med låg energi. Hittills har
man saknat en lämplig källa för gamma-strålar med låg
energi. Många tänkbara isotoper har måst förkastas på
grund av för liten halveringstid, lågt utbyte, icke önskad
annan strålning eller andra olägenheter. I tulium 170 har
man emellertid funnit en lämplig gamma-strålare. Denna
isotop fås genom att bestråla ieeTm med neutroner i en
reaktor, och dess strålning består av 10 °/o gamma på 85
keV, 10 °/o beta på 890 keV och 90 °/o beta på 970 keV.
Tulium är en sällsynt jordartsmetall, som uteslutande
består av isotopen 109Tm. I handeln finns bara ett fåtal
föreningar (metallen torde inte ha framställts), bland vilka
oxiden Tm203 har visat sig lämplig som råmaterial för
strålningskällan. Den är dyr — i Storbritannien kostar ett
preparat med 99 ®/o renhetsgrad 98 £/g — men den har
nästan obegränsad livslängd, om den reaktiveras i en
reaktor, när radioaktiviteten tagit slut. Den radioaktiva
isotopen 170Tm har en halveringstid på 127 dvgn (R West
i Nucleonics sept. 1951). SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
