Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 26. 30 juni 1952 - Radioaktiva hjälpmedel i tekniskt utvecklingsarbete, av Gunnar Aniansson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24- juni 1952
605
Fig. 1. Slitning i 41//’ cylinder till fyrtakts dieselmotor;
inslitning av - ny kolvring,–-samma kolvring efter
söndertagning och hopsättning av maskinen.
Genom visst förarbete kunde emellertid handgreppen med
joden nedbringas till ett enda under vilket det enda
försiktighetsmåttet var bärande av gummihandskar. För att
minska faran från i maskinen eventuellt kvarstannande
aktivitet valdes en isotop med så kort halveringstid som
försöket medgav. Den är 8 dygn för den använda jodisotopen.
Utspädningstekniken
Isotoptekniken kan med stor fördel användas för
analytiska ändamål (Tekn. T. 1950 s. 765). Dess största värde
är att den möjliggör förenkling och ökning av
känsligheten hos redan kända metoder. De vanligaste analytiska
tillämpningarna gäller bestämning av fullständigheten vid
extraktion och utfällning, bestämning av produkters
renhet, identifiering av sönderdelningsprodukter och
löslighetsbestämningar. Isotoputspädningstekniken har redan
visat sig vara av mycket stort värde för sådana
bestämningar. Denna tillämpning är liksom den först nämnda unik
för radioaktiva isotoper.
Antag att man är intresserad av att bestämma den mängd
av en komplicerad förening, t.ex. vitamin B^ som finns
kvar i en återstod från vilken det mesta vitaminet
extraherats. Ehuru detta skulle kunna göras med vanlig kemisk
eller biologisk analys, skulle det bli svårt och tidsödande.
Vid tillämpning av isotoputspädningsanalys tillsätter man
en känd viktsmängd radioaktiv vitamin Biß med känd
specifik aktivitet till återstoden och blandar väl. Sedan
isolerar man en liten, godtyckligt väld mängd vitamin och
bestämmer dess specifika aktivitet. Ju större utspädning som
skett, desto mindre blir den specifika aktiviteten. Om
exempelvis den ursprungliga mängden vitamin i återstoden
är tio gånger större än den tillsatta mängden, blir totala
mängden efter tillsatsen elva gånger större och specifika
aktiviteten hos det extraherade provet sålunda elva gånger
mindre än hos det tillsatta.
En annan värdefull sida av isotoptekniken är den enorma
känslighet som uppnås vid mätning av små, viktsmängder
radioaktivt material. Denna känslighet beror på att en
vanlig mätanordning, t.ex. en GM-räknare, registrerar enskilda
atomers sönderfall (väl icke alla men ofta mer än 10 "Vo
av dem). Känsligheten begränsas av att räknaren samtidigt
registrerar en (statistiskt varierande) bakgrund av
radioaktivitet från omgivningen och från den kosmiska
strålningen. Antalet sönderfall i det undersökta provet måste
vara stort nog att inte drunkna i bakgrundens variationer.
Av ett kortlivat material som radioaktivt natrium, ’"Na,
av vilket hälften faller sönder på 15 h, kan så litet som
10 000 atomer, dvs. 4 X10"19 g, upptäckas och mätas. Denna
känslighet är omkring en miljon miljoner gånger större
än kemiska och spektrometriska metoders. För långlivade
isotoper som 14C med 5 000 års halveringstid är
känsligheten fortfarande mer än en miljon gånger större än
kemiska metoders.
Aktiveringsanalys och andra tillämpningar
Den enorma känsligheten vid mätning av radioaktiva
isotoper tillsammans med möjligheten att i en uranreaktor
Fig. 2.
Anordning för
direkt
mätning av
slitning av
bildäck; GM-räknaren är
monterad på
släpvagnen
efter däcket.
göra en tillräcklig bråkdel av ett ämnes atomer radioaktiva
bildar grunden för aktiveringsanalys (Tekn. T. 1950 s. 765),
mätning av diffusion i fasta kroppar, studium av friktion
(Tekn. T. 1952 s. 309) och avnötning (Tekn. T. 1952 s. 209).
Efter bestrålning av ett okänt prov i en uranreaktor
identifieras de bildade radioaktiva isotoperna genom sina
karakteristiska strålningsegenskaper. Metoden kan antingen
vara kvalitativ eller kvantitativ och är särskilt användbar
när koncentrationen av ett okänt ämne är för låg för
vanliga kemiska eller spektrometriska metoder.
Metodens begränsningar är att en uranreaktor fordras för
bestrålning av provet, att det element som skall
analyseras måste ha en radioaktiv isotop, lämplig för mätning, och
att andra ämnen i provet kan aktiveras och få
strålningsegenskaper alltför lika det aktuella elementets för att man
skall kunna särskilja dem från varandra.
Vid mätning av ytterligt låga ångtryck kan man utnyttja
radioaktiva isotoper. Ångan över t.ex. en metall blandad
med sin radioaktiva isotop innehåller nämligen praktiskt
taget samma proportion radioaktiva isotoper som
metallstycket eller smältan. Får metallångan strömma ut genom
ett litet hål i det kärl vari metallen värms och får den
träffa en kyld platta, kommer den utströmmande ångan t
att kondenseras på denna. Den ytterst ringa mängd metall
som uppsamlas kan sedan mätas radioaktivt och man får
ett tal ur vilket metallens ångtryck sedan kan beräknas.
Friktion och nötning i explosionsmotorers cylindrar har
man tidigare studerat genom att väga den ytterligt väl
rengjorda kolvringen före och efter provningen, varvid flera
hundra timmars provtid fordras, och motorn måste tas isär
varje gång. En annan metod bygger på kemisk analys,
nämligen bestämning av oljans järnhalt. Även i detta fall
blir provtiden lång, och analysresultaten kan inte erhållas
förrän dagen efter provningen.
Vid friktionsstudier i en fyrtakts dieselmotor8 med 4V4"
cylinderdiameter sände man övre kolvringen till en
uran-jreaktor där den bestrålades, varvid järnet och vissa
legeringsämnen blev radioaktiva. Kolvringen sattes in i
försöksmotorn som därefter kördes kontinuerligt under flera
Fig. 3.
"Pistol"-
monitor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
