- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 82. 1952 /
642

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 28. 12 augusti 1952 - Nya metoder - Bärbar gammadetektor, av SHl - Vattentät ficklampa, av SHl - Skenläggning utan syllar, av sah - Toalett utan avlopp, av Wll - Framställning av transuraner, av SHl

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

642

TEKNISK TIDSKRIFT

Nya metoder

Rärbar gammadetektor. Ett bärbart instrument bör vara
billigt och oömt, men i hittills använda instrument för
påvisande av gammastrålning ingår en mikroamperemeter
som är relativt dyrbar, olämplig för masstillverkning och
mycket ömtålig. Vid National Bureau of Standards har
man därför konstruerat ett instrument utan
mikroamperemeter. För mätning av spänningen från detektorröret
används en potentiometer och en tyratron. Detektorrörets
spänning har lagts över potentiometerns ytterändar,
medan dess glidkontakt anslutits till tyratronens galler.

När potentialdifferensen mellan tyratronens galler och
katod överstiger ett visst värde börjar tyratronkretsen
svänga, vilket kan iakttas med en hörtelefon. Genom
inställning av potentiometern justerar man
potentialdifferensen galler—katod, så att svängning nätt och jämnt
undviks. Den ställning potentiometern då intar utgör ett mått
på detektorrörets potentialdifferens och därmed på
gamma-strålningens intensitet. Denna kan avläsas direkt på en på
potentiometerns axel fastsatt skala (National Bureau of
Standards Technical News Bulletin jan. 1952). SHI

Vattentät ficklampa. En amerikansk firma har
konstruerat en ficklampa för militära ändamål bestående av
ett batteri med stor lagringshållbarhet och ett helt
omslutande, vattentätt hölje av polyvinylplast. Ficklampan
fungerar därför även om den är våt; batteriet har flera års
hållbarhet och ger en kontinuerlig lystid på 12 h. När
batteriet är urladdat kastas hela lampan bort.

Som strömkälla används en kvicksilvercell. Lampans lins,
som är av klar polyvinylplast, har svetsats fast vid ett
cylindriskt hölje av elastisk polyvinylplast. Härigenom kan
strömbrytaren, som sitter inuti höljet, manövreras genom
tryck utifrån (Modern Plastics apr. 1952). SHI

Skenläggning utan syllar. I Frankrike utprovades 1943
ett system för läggning av spårvägsskenor direkt på
sten-ballast, utan användning av syllar. En 200 m lång sträcka
med 21 kg/m skenor, trafikerad med 10—12 tågsätt vid 30
km/h, har i sju år fungerat utan några deformationer. En
större anläggning har nu utförts med 34 km/m skenor,
som skall trafikeras av tågsätt med sju boggivagnar och
en belastning av 9—10 t per axel.

Skenorna läggs direkt på stenballasten, med underlägg
av en plåt som ökar bottenytan. Avståndet mellan skenorna
regleras av ett plattjärn, fig. 1, som är fäst vid skenornas
liv och i vilken ett betongblock är upphängt i ett enkelt
fackverk. Blocket är ställt över en brunn av armerad
betong, där den kan gå ned med ett spelrum av 5—10 mm.

Då ett tåg går över spåret trycks betongblocket nedåt av
belastningen, och går ned ett stycke i brunnen. Då tåget
har passerat kan blocket emellertid icke återgå uppåt ett
lika stort stycke, med anledning av att stenmaterialet har
följt med i den nedåtgående rörelsen, och utsatts för en
viss packning av vibrationerna vid tågets passage.

Resultatet blir en fortlöpande neddragning av spåret mot
den fasta undergrunden, varvid spåret allt kraftigare
fixeras i sitt läge. Spåret stabiliseras inom mycket kort tid
sedan det har satts i trafik, och det har också visat sig att
inga deformationer av profilen uppstår i längd- eller
tvärriktning (Genie Civil 1 jan. 1952). sah

Fig. 1. Toalett med
vattencirku-lationssystem.

Fig. 1. Sektion av syll-löst
spår; a plattjärn, b
betongblock; c brunn.

Toalett utan avlopp. För byggnader på platser där ett
avloppssystem blir besvärande dyrt har man i USA
konstruerat en toalett med cirkulerande vatten, fig. 1.
Cirkulationspumpen är ständigt i gång och vid cirkulationen
rycker vattnet med sig luft som bubblar upp genom
tanken och oxiderar avfallet.

Den cirkulerande vattenmängden, som är ca 200 1,
behöver endast långsamt förnyas så att man räknar med en
avsevärd vattenbesparing. Avloppsledningarna, som
normalt är 4" , kan minskas till IV2" och någon septisk tank
behövs inte. Kostnaden för elström till drift av pumpen
anses bli mindre än minskningen av kostnaden för vatten
(Magazine of Building mars 1952). Wll

Framställning av transuraner. Hittills har Seaborg,
McMillan och deras medarbetare framställt och identifierat
39 isotoper av de sex transuranerna neptunium, plutonium,
americium, curium, berkelium och californium med
atomnumren 93—98 (jfr Tekn. T. 1947 s. 370). Dessa element
är alla radioaktiva och tillhör aktinidserien (Tekn. T. 1950
s. 446) som är analog med lantanidserien i vilken de
sällsynta jordartsmetallerna ingår.

Genom dessa arbeten har man erhållit många
vetenskapliga data som i sin tur lett till andra viktiga
upptäckter, t.ex. identifieringen av den "utdöda" fjärde
radioaktiva serien, neptunserien (Tekn. T. 1948 s. 650). Av
transuranerna har bara plutonium hittats i naturen.

Neptunium Np erhöll McMillan och Abelson 1940 genom
att bombardera uran med neutroner från 60" cyklotronen
vid University of California. Härvid ger isotopen ^U först
^U som sedan undergår betasönderfall

a38u + ti —> 2 3 9 u+r; *SIU—> 2ü|Np + ß-

Denna neptuniumisotop har halveringstiden 2,3 dygn. En
annan isotop med halveringstiden 2,0 dygn fick Seaborg,
McMillan m.fl. genom att beskjuta uranoxid med snabba
deuteroner

»HU + ?H —> 23f Np + 2/1

Båda dessa isotoper har för liten livslängd för studium
av neptuniums kemiska egenskaper annat än genom
spårämnesteknik. Är 1942 framställde emellertid Wahl och
Seaborg en stabilare neptuniumisotop genom att bestråla
uran med snabba neutroner. Härvid bildas först ^U som
sedan ger ^Np

2 3 8U + ii—► 2 3 7 U + 2n; 2||U —► 23£Np + ß~

Man känner nu tio neptuniumisotoper med masstal 231—
241 och halveringstider på 13 min till 2,2 X 10® år.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:50:17 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1952/0658.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free