Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 29. 19 augusti 1952 - Val av stoftavskiljare, av Karl Nilsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
664
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 14.
Elektrofilter
för
avskiljning av tjära.
Elektrofiltrets funktion är i korthet följande.
Om spänningen är tillräckligt hög, erhålles
korona omkring tråden, dvs. på grund av
spän-ningsgradientens storlek emitteras elektroner i
gasskiktet omedelbart intill trådens yta.
Elektronerna upptas av gasens molekyler och bildar
negativa joner. En stötjonisering äger även till en
viss del rum, varvid positiva joner bildas. De
negativa jonerna vandrar mot den positiva
elektroden och de positiva jonerna mot den negativa.
Partiklar, som införs i fältet, upptar relativt
snabbt negativ laddning och drivs av fältet ut
mot den positiva utfällningselektroden, där de
avger sin laddning, sammansluter sig med andra
partiklar till större enheter och bortföres från
elektroden genom avskakning eller avrinning.
Elektrofilter kan användas såväl för fasta
partiklar, fig. 13, som för vätskor, fig. 14.
Elektrofilter kan ej användas vid exceptionellt
höga eller låga tryck, över 1,5 och under 0,3 at a.
Vidare kan filtret icke användas vid
temperaturer över ca 550°C. Vid dessa tryck och
temperaturer inträder vissa elektriska fenomen, som
påverkar avskiljningen. Vidare kan man inte
använda industrielektrofilter för rening av luft,
som man avser att återföra till arbetslokaler. Det
bildas nämligen ozon och nitrösa gaser i sådana
kvantiteter, att förgiftningsrisk uppstår.
Val av stoftavskiljare
Här gäller det att i första hand ta reda på de
krav, som kommer att ställas på avskilj ären ur
kvalitetssynpunkt. När man talar om kvaliteten
på stoftavskiljare brukar man ånge avskilj
nings-graden på ett visst stoft. Detta är emellertid
ganska missvisande. Skillnaden mellan en
avskilj ningsgrad på 95 % och 90 % förefaller inte
stor, men i verkligheten är avskiljare med 95 %
avskilj ningsgrad dubbelt så bra som avskiljare
med 90 %. En bättre uppfattning får man av en
"kvalitetsfaktor" k =1/(1 — rj), där rj betyder
avskilj ningsgraden.
En avskiljare med 95 % avskilj ningsgrad har
alltså kvalitetsfaktorn 20, medan en med 90 %
har kvalitetsfaktorn 10, en med 80 %
kvalitetsfaktorn 5 och en med 50 % avskilj ningsgrad
kvalitetsfaktorn 2. Denna faktor ger ett mera
rättvisande uttryck för avskiljarens kvalitet och
samtidigt kan den tas som en viss indikation på
priset.
De olika avskilj arnas användningsområden
sammanhänger med stoftets partikelstorlek, fig.
15 och 16. För alla kornstorlekar ned till ca 30
—40 n är det enligt fig. 15 fullt tillräckligt att
använda högeffektcykloner, men om man vill er-
Fig. 15. Kvalitetstal och av skilj ningsgrad för olika avskiljare.
Fig. 16.
Jämförelsetal för effektbehov
per 1 000 m’/h gas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
