Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 30. 26 augusti 1952 - Böcker - Konjunkturläget våren 1952, av Arne Nilsson - Yttervegger for småhus, av Rg - Kreuzwerke, Statik der Trägerroste und Platten, av K E Bowin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 augusti 1952
689
avsättningssvårigheterna inom vissa
konsumtionsvaru-branscher, exempelvis textilbranschen, har, tillsammans
med den vikande exportkonjunkturen på
skogsvaruområdet, ansetts motivera en nedjustering. Inom den egentliga
industrin beräknas produktionsvolymen bara öka med 1 ’%>
mot 4 % 1951, medan jordbrukets produktion förutses stå
kvar vid en i stort sett oförändrad nivå. Eftersom 1951 års
skörd slog fel kan ju produktionskalkylen i sistnämnda
stycke förefalla anmärkningsvärt försiktig, men i
sammanhanget bör inte förglömmas att jordbrukets totala
produktionsvolym i år kan väntas bli menligt påverkad av
planerade produktionsomläggningar.
Den andra tillgångsposten — dvs. importen — beräknas
bli mindre än under 1951. I de ursprungliga kalkylerna
antogs importvolymen bli oförändrad, men enligt den
reviderade budgeten kan den väntas sjunka med drygt 4 lo/o
eller 400 Mkr. Denna nedgång förklaras delvis av samma
faktorer, som verkar återhållande på produktionen, i första
hand tendenserna till köpmotstånd och
efterfrågeminsk-ning på textilvaruområdet.
Med tanke på den betydande stegring, som den allmänna
löne- och inkomstnivån i samhället har visat mellan 1951
och i952, kunde det ju ligga nära till hands att förmoda,
att också den privata konsumtionen — dvs. allmänhetens
efterfrågan för olika slag av konsumtionsändamål — skulle
ta ett ganska kraftigt språng uppåt under loppet av
innevarande år. Trots att löner och andra penninginkomster
1952 beräknas ligga i genomsnitt 17 °/o över fjolårets
medelnivå, kan dock den kvantitetsmässiga uppgången i den
privata konsumtionen — som bekant den största posten på
den samhällsekonomiska balansens efterfrågesida — enligt
nationalbudgeten väntas stanna vid knappt 4 ®/o eller 800
Mkr. Detta förklaras av att den nominella löne- och
inkomsthöjningen till den avgjort största delen redan på
förhand var dömd att absorberas av stegrade priser och av
den allt glupskare marginalskatten, dvs. skatten på
inkomsthöjningen. Dessutom förutses en del av
inkomstökningen inte bli använd för konsumtion utan för ökat
sparande.
Exportvolymen beräknas sjunka med 8 *°/o eller 300 Mkr.
varjämte den 1951 mycket kraftiga ökningen av de inom
landet befintliga varulagren i stort sett väntas upphöra.
Under 1951 ökade lagren, att döma av den tyvärr mycket
bristfälliga statistiken på detta område, med drygt 1 400
Mkr., men 1952 räknar man med att netto bara ca 200 Mkr.
kommer att användas för en fortsatt lageruppbyggnad. Det
betyder att även om den löpande varutillförseln skulle bli
oförändrad, så skulle likväl 1952 en betydligt större
varumängd stå till förfogande för löpande konsumtion och
investeringar; sålunda skulle, enligt vad de nyssnämnda
siffrorna utvisar, varor för över 1 200 Mkr. så att säga
frigöras för dessa senare ändamål.
Den beräknade ganska kraftiga exportminskningen får
bland annat ses mot bakgrunden av de under senare tid
påtagligt försämrade avsättningsmöjligheterna på
världsmarknaden för vissa av de ledande svenska exportvarorna,
i första hand papper och trävaror. Tilläggas bör att de
statliga och kommunala investeringarna i byggnader,
anläggningar osv. beräknas visa en ganska betydande ökning,
nämligen med 13 lo/o eller 500 Mkr., medan de privata
investeringarna förutses bli av ungefär samma omfattning
som i fjol. Slutligen räknar man med en stegring med 5 "/o
eller 200 Mkr. i den offentliga konsumtionen.
Såsom redan framhållits ger dessa beräkningar till
resultat ett underskott på efterfrågesidan. Av de anförda
delkalkylerna framgår att den löpande tillgången på varor
och tjänster, sådan den bestämmes av produktion och
import, väntas visa en nettoökning på 400 Mkr. Den samlade
efterfrågan för konsumtion, investeringar, lagerökning och
export förutses däremot undergå en nettominskning med
närmare 600 Mkr.; visserligen räknar man med en
uppgång i konsumtion och investeringar om sammanlagt ca
1 500 Mkr., men häremot står en nedgång i efterfrågan för
lageruppbyggnad och export med över 2 000 Mkr. Av detta
följer att det samlade efterfrågeunderskottet skulle bli av
storleksordningen 1 000 Mkr.
Beräkningarna har sammanfattats i följande tablå över
förändringarna i olika i nationalbudgeten ingående poster
mellan 1951 och 1952:
Mkr.
.Förändringar på tillgångssidan
Bruttonationalprodukt ........................................ + 800
Import ....................................................... — 400
Summa + 400
Förändringar på efterfrågesidan
Privata bruttoinvesteringar .................................. — 50
Offentliga bruttoinvesteringar ................................ + 500
Lagerökning ................................................... — 1 230
Export av varor och tjänster ................................ — 800
Privat konsumtion:
inkomstökning för fysiska personer .............. + 4 500 1
beskattning ........................................ — 1 500 , onfl
, .y ouu
sparande .......................................... — 400 (
prisstegring ....................................... — 1 800 ]
Offentlig konsumtion ......................................... + 200
Summa — 580
Efterfrågeunderskott 980
Det efterfrågeunderskott, som den reviderade
nationalbudgeten alltså utvisar, bör som sagt — även om det bara
motsvarar ca 2 9/o av den beräknade samlade tillgången på
varor och tjänster inom landet — verka i riktning mot en
viss ytterligare konjunkturavmattning. Bland annat bör det
yttra sig som ett motstånd mot fortsatta prisstegringar, men
det kan också komma att verka som en broms på
produktionen. Samtidigt kan ju depressiva strömningar förmärkas
också i den internationella konjunkturbilden, och i
nationalbudgeten anses det inte uteslutet, att de
konjunkturdäm-pande inflytelserna från utlandet under årets lopp kan
förstärkas och ge sådan kraft åt tendenserna till avmattning i
den svenska ekonomin, att en omställning av den
nuvarande ekonomiska politiken blir nödvändig.
Ännu har dock utvecklingen inte gått så långt; tvärtom
anser Nationalbudgetdelegationen, att dess kalkyler för
närvarande inte kan tas till intäkt för en uppmjukning av
den nu förda antiinflationistiska stabiliseringspolitiken.
Vad som tills vidare har aktualiserats är, fortfarande
enligt delegationens mening, behovet av en aktiv
arbetsmarknadspolitik i syfte att underlätta den redan pågående
överföringen av friställd arbetskraft från stagnerande
delar av näringslivet till områden med fortsatta
expansionsmöjligheter. Arne Nilsson
Yttervegger for småhus, av Hains Granum. Bapp. 3
Norges tekn.-naturvitensk. Forskn.-Båd byggetekn. Udvalg.
Grundt Tanum, Oslo 1951. 42 s., 46 fig., tab. 6,85 nkr.
Bapporten är en ganska fullständig sammanställning av
ytterväggstyper för småhus. Bedovisning sker i klara
ritningar och tabeller där särskilt träåtgång och
produktionskostnad är av intresse. Några siffror på driftkostnaden
lämnas inte. Förf. finner i en sammanfattning att murade
väggar är ca 50 ’Vo dyrare än träväggar med motsvarande
värmeisoleringsegenskaper. Bland träväggarna visar sig,
liksom här i landet, regelväggar med högvärdig isolering
klart överlägsna de äldre plankväggarna.
Då de norska prisförhållandena i flera punkter betydligt
avviker från de svenska, har svenska byggnadstekniker
inte så mycket att hämta ur rapporten. Rg
Kreuzwerke, Statik der Trägerroste und Plätten,
av Heulmut Homberg. Forschungshefte aus dem Gebiete
des Stahlbaues nr 8. Springer, Berlin 1951. 101 s-, 66 fig.
15 DM.
Förf. avser att med elasticitetsteoretiska betraktelser finna
en lösning för beräkning av korsande balksystem. Detta
problem förekommer ganska ofta vid brobyggnader, där
lastfördelningen mellan huvud- och tvärbalkar behandlas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
