Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 33. 16 september 1952 - Brännkammare för reaktionsmotorer, av Carl Larsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
736
TÉ3KNISK TIDSKRIFT
Fig. 6. Tändfördröjning för oc-metylnaftalin och ceten*;
E aktiveringsenergi.
bränslekoncentrationen sjunker. Som synes av
fig. 5 ligger i detta ögonblick temperaturen i
droppens omgivning hela tiden under
antändningstemperaturen. Inte förrän vid kurva 3
tangerar bränsleluftblandningens temperaturkurva
antändningstemperaturkurvan 3 a och
antändning sker. Tydligen fordras en något högre
an-tändningstemperatur för bränsledroppen än vid
gynnsammaste blandningsförhållande.
Man kan dra den intressanta slutsatsen ur
denna antändningsteori, att om de enskilda
bränsledropparna är alltför små och totala
luftbränsle-talet tillräckligt stort, får man aldrig antändning.
Dropparna kommer nämligen att ha förångats
helt innan de når antändningstemperaturen.
Antar man att droppen helt förångats, då respektive
temperaturer ansluter sig till kurva 2 och 2 a,
börjar ångkoncentrationen avta, varigenom
antändningstemperaturkurvan förskjutes åt
vänster och uppåt så att antändningstemperaturen
aldrig uppnås.
Man kan därför sluta sig till att den heterogena
bränsleluftblandningen bör vara fördelaktig för
en flygmotorbrännkammare med dess stora
regleringsintervall. Den medger nämligen
förekomsten av zoner med antändningsbar
blandning, även om medelkoncentrationen skulle vara
ogynnsam.
Man kan tydligen dela upp
antändningsförlop-pet i två faser, nämligen en fysikalisk och en
kemisk tändfördröjning. Enligt Elliotts 3 fås t.ex.
för ct-metylnaftalen (ett bränsle med dåliga
tänd-egenskaper) tändfördröj ningen t i millisekunder
t = tfys+hem= 0,977 ei070/r
+ 2,18 • 10-8 e i4,5i-io»/r
och för ceten (goda tändegenskaper)
t=tfys+hem = 0,710 e^TO/T
+ 3,47 • 10"14 e17’62’103/r
Som väntat överväger den fysikaliska
tändfördröj ningen vid högre temperatur, medan tkem
dominerar vid lägre temperatur. För ceten fås t.ex.
tfys =3 ms vid T = 125°K; vid T = 520°K
blir f^ps 5 och tkem æ 19 (fig. 6). Dessa värden
på tändfördröj ningen motsvarar ett relativt högt
tryck, varför absolutvärdena är väl små jämfört
med andra uppgifter.
Tryckets inflytande på tändfördröj ningen och
antändningstemperaturen har undersökts bl.a.
av Maccormac och Townend4, fig. 7.. Försöken
har utförts i slutet rum och med homogen
gasblandning, varför en viss försiktighet bör iakttas
vid tillämpning på brännkammare. Som synes
ökar erforderlig antändningstemperatur och
tändfördröjning snabbt, när trycket understiger
1—2 at.
Tryck- och temperaturinflytandet på
tändfördröj ningen i en homogen gasblandning uttryckes
ofta med ekvationen
t =
b/T
där c, b och n är konstanter för ett givet bränsle.
Wolfer5 har bestämt konstanterna för den
heterogena gasblandning, som föreligger vid
insprutning och antändning av dieselbränsle och erhållit
/ =
0,44 4 650/r
nl,19 e
Tillämpar man detta uttryck på brännkammare
för en modern reamotor, finner man att
tändför-dröjningen på 14 km höjd kan bli 100 gånger
större än den, som fås vid markhöjd. Det är
uppenbart, att detta i väsentlig grad kommer att
påverka brännkammarens funktion på höjd isyn-
Fig. 7. Antändningstemperatur för isooktan i luft som
funktion av tryck och temperatur vid experiment i slutet
kärl enligt Maccormac & Townendi; siffrorna längs kurvan
änger tåndfördröjningen i sekunder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
