Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 33. 16 september 1952 - Brännkammare för reaktionsmotorer, av Carl Larsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
738
TÉ3KNISK TIDSKRIFT
Fig. 9. Stabilitetskurvor (undre och övre tändgränsen) vid
brännkammare som funktion av trycket för två olika
hastigheter; färgangivelserna avser endast den ena kurvan8.
en mycket instabil och bullrande. Denna
"rumb-ling" är ännu ej helt känd till sin natur, men
bullret förorsakas av att flamman för ett
ögonblick "släpper taget" och blåses nedströms för att
i nästa ögonblick skjuta fram till sitt normala
läge.
Stabilitetsgränserna närmar sig varandra vid
sjunkande tryck, fig. 9. Kurvorna visar endast
den allmänna tendensen, då det effektiva
luft-bränsletalet i primärzonen ej är känt. Dels bör
endast förångat bränsle medräknas, och dels
varierar koncentrationen kraftigt inom
förbränningszonen. Rika gränsen påverkas ej nämnvärt
av trycket, medan den magra snabbt sjunker med
sjunkande tryck tills man når ett kritiskt tryck
under vilket förbränning ej längre är möjlig.
Normalt får man en sänkning av magra gränsen
om lufthastigheten ökas, medan rika gränsen på-
verkas mindre starkt. En höjning av
temperaturen höjer som regel magra gränsen.
Strömningen i primärzonen
Man kan formulera vissa villkor, som
strömningen i primärzonen bör uppfylla:
en återströmning av heta förbränningsgaser
längs centrumlinjen är nödvändig för att göra
tändfördröjningen liten och stabilisera flamman;
denna återströmning kompletteras av områden
nära medelradien, där lufthastigheten nedströms
är liten men turbulensen stor, så att
förbränningen hinner avslutas innan den kalla
sekundärluften blandas in och fryser flamman;
endast så stor mängd luft bör avdelas till
primärzonen att man vid full belastning får ett litet
luftöverskott.
Återströmningen är utan tvivel det mest
karakteristiska för en brännkammares
strömningsmönster och gemensam för alla typer av
bränn-kammare. Den kan åstadkommas på många sätt.
De två vanligaste är det som används i den
konventionella brittiska flygmotorbrännkammaren
och det som tillämpas av amerikanska firmor.
I en brännkammare av brittisk typ, fig. 10,
sitter ett ledskenegitter ("swirl") runt spridaren.
Den rotation luften har efter gittret minskar vid
strömning längs styrplåten ut mot större radier,
eftersom rörelsemängdsmomentet är konstant
bortsett från friktionsinflytandet. Ytterligare
primärluft tas in genom den perforerade styrplåten
och genom en eller flera rader hål i flamrörets
främre parti. Omedelbart efter gittret har man
en tryckökning utåt, som ökar ytterligare vid
strömningen längs styrplåten.
Under den fortsatta inblandningen av luft från
Fig. 10. Strömningsmönster i en brännkammare av brittisk typ. Återströmning av gaser i de centrala delarna och en
utanför liggande zon med obetydlig hastighet nedströms men med stor turbulens. Huvudparten av bränslet förbrännes
i denna zon’.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
