Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 33. 16 september 1952 - Nybyggen - Jagaren »Halland» sjösatt vid Götaverken, av N Lll - SAL:s nybygge i Holland, av N Lll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16 september 1952
■ 749
varas i magasin, som följer med själva tornet och vid
skjutning automatiskt matas fram ungefär som bandet i
en kulspruta. Resultatet är en mångdubbling av
skott-hastigheten. Bofors nya kraftiga 57 mm
luftvärnsautomatkanon gör på "Halland" sin debut i svenska flottan.
Förutom artilleri kommer "Halland" att bestyckas med åtta
torpedtuber i två lavettage samt modernaste vapen och
apparater för sökande och bekämpande av ubåtar,
däribland raketvapen liknande dem, som kom fram under
kriget och med så stor framgång användes mot de tyska
ubåtarna. Eldledningsanordningar, radar- och
radioanläggningar blir mycket omfattande och givetvis av det yppersta
slag, som kan erhållas.
Maskineriet blir det kraftigaste i flottan näst kryssarnas
och i alla avseenden enligt teknikens senaste rön. Farten
blir den för jagare vanliga, dvs. omkring 35 knop. En
nyhet, och samtidigt en förbättring, är att
maskinanläggningen helt uppdelats i två grupper, som kan arbeta oberoende
av varandra. Detta system har hos oss tidigare endast
förekommit på kryssare, men användes nu allmänt på
utländska jagare. Systemet minskar givetvis sårbarheten. Det
medför att "Halland" får två skorstenar mot en på
"öland"-typen, och häri ligger den största skillnaden i
utseendet mellan de båda jagarna.
Det automatiska artilleriet, radaranläggningarna och
mycket annat fordrar stora mängder elektrisk energi. Den
elektriska anläggningen på "Halland" blir därför mycket
omfattande. Flottan går med dessa fartyg definitivt över till
växelström. Det blir sex generatorer ombord med en
sammanlagd effekt av nära 2 000 kW, som skall leverera den
erforderliga strömmen.
Skrovkonstruktionen bygger i allt väsentligt på
"öland"-typen. "Halland" får sålunda visst pansarskydd för vitala
delar och blir i övrigt helsvetsad. Den vattentäta
indelningen — en jagares bästa skydd näst farten — blir effektivare
och mer konsekvent genomförd än på någon tidigare
svensk jagare. Användningen av lättmetall har något
inskränkts, och utseendet blir mera strömlinjeformat än på
tidigare jagare, allt enligt senaste rön och erfarenheter.
I fråga om inredningsstandard kommer "Halland" att stå
på toppen bland världens krigsfartyg. Enligt erfarenheterna
från kriget delas förläggningsplatserna upp ombord så att
ej alla av en kategori sätts ur spel vid en större träff, och
så, att all personal får kortaste väg till sina
drabbningsplatser. Huvuddelen av officerarna förläggs förut i stället
för akterut som traditionen bjuder. Detta är för att
officerarna skall ha nära till bryggan, där de flesta har sin
verksamhet under strid.
Det första utkastet till en modifierad landskapsjagare,
dvs. en förbättrad "öland"-typ, gjordes redan i augusti
1947, eller ungefär samtidigt som "Öland" gjorde sina
provturer. Redan då stod det nämligen klart, att utvecklingen
under kriget, speciellt i fråga om antiubåtsvapen, luftvärn
och radar skulle fordra en modernisering av "Öland".
Projektarbetet fortsattes sedan i Marinförvaltningen under år
1948 och början av 1949, varvid nyheter och förbättringar
infördes, allteftersom de blev kända eller tillgängliga.
År 1948 beviljade riksdagen medel till påbörjandet av två
jagare av den nya typen, vilka enligt kungligt beslut skulle
heta "Halland" och "Småland". På våren 1949 kunde
Marinförvaltningen infordra anbud på de nya jagarna och i
september samma år tecknades kontrakt med AB
Götaverken om byggandet av den första jagaren, "Halland".
Samtidigt beställdes systerfartyget "Småland" vid Eriksbergs
Mek. Verkstads AB.
Konstruktionsarbetet hade redan något tidigare
uppdra-gits åt Götaverken, vars marinritkontor under de senaste
årtiondena i samarbete med Marinförvaltningen
konstruerat många av flottans förnämsta fartygstyper, däribland
kryssarna "Tre Kronor" och "Göta Lejon".
Marinritkontoret har därefter i samarbete med Marinförvaltningens
kontrollant arbetat för fullt med att göra upp beräkningar
och ritningar till den nya jagartypen.
För ett så komplicerat fartyg är detta ett synnerligen
omfattande arbete, som konstant har sysselsatt ett sextiotal
konstruktörer och ritare. Fram till sjösättningen har vid
varvet gjorts ca 1 000 ritningar, men innan jagaren är
färdig kommer antalet säkert att vara mer än fördubblat.
Artilleri pch annan bestyckning beställes och levereras av
Marinförvaltningen och detsamma gäller radarapparatur
och annan utrustning av mera speciell natur.
Den 29 oktober 1951 hade förarbetet på "Halland"
framskridit så långt, att det var klart för kölsträckning. Sedan
dess har arbetet på jagarskrovet gått raskt framåt. Bortåt
200 man har arbetsstyrkan på jagarbygget varit under lång
tid, och på sista tiden steg den till 300 man.
"Halland"s skrov är praktiskt taget helsvetsat. Det har
delvis byggts i sektioner, av vilka den största, förskeppet,
som vägde hela 23 t, icke placerades och svetsades fast på
sin plats på skrovet förrän den 2 juli 1952, dvs. blott två
veckor före sjösättningen. Efter sjösättningen återstår
minst ett års arbete på varvet, innan "Halland" kan vara
klar att gå på provtur. Under denna tid skall maskineri
och bestyckning monteras in på sina platser, inredning och
utrustning skall göras klar osv. (enl. AB Götaverken och
Marinförvaltningens kontrollant där). N Lll
SAIiis nybygge i Holland. Arbetet på Svenska Amerika
Liniens vid De Schelde-varvet i Vlissingen beställda
passa-gerarmotorfartyg (Tekn. T. 1950 s. 370, 1951 s. 699), som
enligt senaste meddelande beräknas för en dräktighet av
ca 22 000 brt, har nu fortskridit så långt, att man börjar få
ett begrepp om skeppets storlek och form. Spantresningen
är klar, och bordläggningen har kommit upp nästan i höjd
med spanten. Vid slutet av juni 1952 reste sig bygget ca
20 m över marken.
På fig. 1 kan man se hur de olika däcken växer fram med
hytter, korridorer, trappuppgångar, maskinkappar,
lastluckor osv. Av skeppets nio däck har man nu hunnit upp
till det sjätte nedifrån räknat, där själva skrovet slutar
Fig. 1. SAL:s nybygge på De Schelde-varvet i Vlissingen
iuni 1952.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
