Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 35. 30 september 1952 - Det vällyckade flygplanet, av B Bjurströmer - Nya metoder - Precisionsblästring, av sah - Mekanisk mus med minne, av G Håkanssno
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
798
TÉ3KNISK TIDSKRIFT
plan, med vilket man inte är fullt bekant. Flygplanet må
vara mycket bättre än tidigare typer, men det är olika,
och det är just därför som man är obekant med det och
ovan med dess underhåll. Det är därför tjänstepersonalen
till god hjälp om den har tillfälle att successivt göra sig
bekant med typen genom ett genomtänkt och väl
organiserat instruktionsprogram.
Det är dessutom nödvändigt att lämplig markutrustning
finnes. Speciella, för den nya typen erforderliga
anordningar, är ofta nödvändiga för att komplettera den
normala utrustningen hos underhållstjänsten. Det är i
allmänhet lämpligt att flygplantillverkaren med
tjänstepersonalens råd och hjälp utarbetar den speciella
markutrustningen. Denna bör levereras samtidigt med de första
flygplanen.
Ingen vet exakt på förhand hur stort reservdelsbehovet
kommer att bli. Trots detta kan med ledning av statistik
från tidigare flygplan en preliminär förteckning göras
under det tidigare stadiet av en konstruktion, så att dessa
reservdelar kan tillverkas parallellt med att
serieproduktionen börjar. Allteftersom erfarenhet vinnes med den nya
typen justeras reservdelslistorna. Lagring av reservdelar
och omfattningen av dessa lager är beroende på
flygplanets användningsändamål.
Reservdelslagren för militära flygplan är ofta dåligt
skötta. Stora lager av onödiga reservdelar, eller brist på
sådana för vilka ett stort behov finnes, förekommer. De
militära operationernas speciella problem gör det särskilt
svårt att rätt förutse reservdelsbehovet.
Det är inte tillräckligt att reservdelar finnes när de
behövas, de måste också vara riktiga. Därför är det
nödvändigt att ett organiserat system för utbyte av erfarenhet
mellan tillverkaren och köparen förefinnes, så att fel kan
rättas till. Utbytet av erfarenhet måste vara ömsesidigt, och
konstruktören bör ges tillfälle att ofta få se hur hans
konstruktion i tjänst uppfyller uppställda fordringar.
För att köparen på mest effektiva sätt skall kunna unyttja
flygplanet är det nödvändigt att tillverkaren bidrar med
den del som är hans specialitet. Tillverkaren måste därför
bedriva viss instruktionsverksamhet, bearbeta
flygplansbeskrivningar, handböcker, ställa visst ritningsunderlag
samt utarbeta data på flygplanets prestanda i en form
som är lämplig för köparen.
Vidareutveckling
En sunt upplagd flygplantyp har ett långt tjänsteliv. Den
undergår väsentliga förändringar och förbättringar, och
det har beräknats att denna kostnad uppgår till åtminstone
hälften av anskaffningskostnaden. Nya varianter avlöser
logiskt tidigare. Denna brist i standardisering kan
förefalla mindre rationell men den torde leda till mindre
kostnader än om ständigt nya typer i mindre serier
producerades. Det har framgått av fig. 4 hur medelkostnaden per
enhet kraftigt sjunker med ökande kvantitet.
Oavsett hur bra ett flygplan må vara kommer tidpunkten
då det inte längre är modernt. Detta bör inses på ett så
tidigt stadium att en helt ny typ kan vara färdig och
utprovad när dess behov kommer att föreligga.
Det militära behovet av nya typer har sina särskilda
aspekter. Ett militärt flygplans stridsvärde sjunker hastigt
med flygplanets sjunkande modernitet. Det har visat sig
att rätta tidpunkten att börja konstruktionen på en ny
typ är, när serietillverkningen av föregående startats.
Slutord
Det kan kanske förefalla som om konstruktion och
produktion av en lyckad flygplantyp kan genomföras med
hjälp av vissa regler. Oförutsedda händelser inträffar
emellertid, och dessa kan vara de avgörande faktorerna. Trots
den fulländning i planering som eftersträvas kan man inte
förutse alla faktorer som påverkar denna. Inför sådana
oförutsedda händelser blir förmågan att improvisera
av-betydelse.
Flygindustrin har kunnat dra fördel av att många av dess
män har haft en optimistisk inställning till problemen
och hoppats på det bästa. Många typer skulle aldrig ha
startats om det inte varit så. Ett förvånansvärt stort antal
av dessa flygplantyper har också varit lyckade.
Det obekanta elementet i hela diskussionen om en lyckad
flygplantyp har varit kompromissen mellan extrema
lösningar. Att fastlägga en princip är lätt nog, men att hålla
sig till den är ytterligt svårt. Det är icke tillräckligt att
förlita sig till ett avancerat tekniskt kunnande, eller att
dogmatiskt fastlägga hur problemet skall angripas. Det är
sunt omdöme, grundat på erfarenhet och skicklighet, som
till resultat ger en lyckad flygplantyp. B Bjurströmer
Nya metoder
Precisionsblästring. Sedan några år har man inom
tand-läkarkonsten med framgång använt blästerteknik för
borrning och slipning av tänder, varigenom man undviker den
uppvärmning och de vibrationer som är den huvudsakliga
orsaken till patientens obehag.
Man har nu börjat använda metoden industriellt, främst
inom elektroniken, men även inom glas-, juvel- och
finmekaniska industrin. Bland senaste tillämpningar kan
anföras avlägsnande av metallbeläggningar på glas- och
keramikplattor för tryckta strömkretsar (Tekn. T. 1947 s. 743),
skärning av den mycket hårda och spröda
germanium-metallen till transistorer, polering av insidan i kapillärrör
m.m.
Vid blästringen användes en suspension av
aluminium-oxidpulver i en inert gas, vanligen koldioxid, som under
noggrant reglerat tryck pressas ut ur en pennliknande
spruta. Avståndet från denna mynning till arbetsstycket
och partikelströmmens riktning bestämmer bearbetningens
karaktär.
Det är att märka att slippartiklarna, trots att de förmår
skära mycket hårda material, icke har någon effekt på
mjuka material, såsom gummi, tyg och vissa plaster. Det
skadar icke heller kroppsvävnader, t.ex. hud och
slemhinnor, som råkar komma i vägen för partikelströmmen. Prov
har också visat att det icke heller finns någon risk för
sili-kos genom ofrivillig inandning av slippulvret (Business
Week 21 juni 1952). sah
Mekanisk mus med minne. Informationsteorins fader,
C E Shannon vid Bell Telephone Laboratories, har
konstruerat en mekanisk mus, som är utrustad med elektrisk
hjärna och elektriskt minne. Den utgör en motsvarighet till
den brittiske fysiologen W Grey Walters robotsköldpaddor
(Tekn. T. 1950 s. 894, 1951 s. 841).
Musen, fig. 1, utgörs av en 50 mm stavmagnet, försedd med
tre hjul och morrhår av kopparspröt. Musen går i en
labyrint med golv och väggar av metall. En mekanism under
golvet driver musen runt i labyrinten, varvid kraften
överförs av en elektromagnet, koordinatstyrd av två elmotorer.
Musens hjärna och minne består av ett hundratal reläer.
Fig. 1. Musen
placeras i
labyrinten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
