Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 36. 7 oktober 1952 - Internationell jämförelse av arbetsvärdering, av Th. Pramberg - Standardisering av gummi, av Bo Holm - Metod att mäta kortslutningsströmmar i kraftnät, av Ivar Slettenmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
816
TÉ3KNISK TIDSKRIFT
i syfte att utröna i vad mån arbetsvärderingar, gjorda i
olika länder, kunde vara jämförbara. Man valde för den
skull ut ett antal allmänt förekommande arbeten, för vilka
»detaljerade specifikationer upprättades.
I varje land, som deltog i försöket, sammanträdde en eller
flera grupper arbetsvärderingsspecialister för att genom
poängsättning enligt i varje land tillämpade normer
värdesätta de utvalda arbetena. Dessa resultat har sedan
statistiskt behandlats av T U Matthew vid Birminghams
universitet. Undersökningarna baserar sig på värderingar av
sjutton arbeten gjorda av tolv grupper, fördelade på sju
länder. Målet har varit att få svar på följande fyra frågor:
i vilken grad skiljer sig de av grupperna gjorda
värderingarna av varje arbete från varandra?
i vilken grad varierar värderingarna för de olika arbetena?
vilka variationer i bedömningsresultaten bör man över
huvud taget räkna med vid arbetsvärderingar?
vilken nytta kan man ha av internationella jämförelser
och analyser av arbetsvärderingsresultat?
En första granskning av de insända värderingarna
visade, att grupperna använt ganska varierande skalor vid
poängsättningen. Det var därför nödvändigt att först
justera primärmaterialet, så att alla siffrorna blev
jämförbara. Resultaten av undersökningarna kan sammanfattas i
följande korta svar på de fyra ovan nämnda frågorna;
två av de tolv grupperna har lämnat värderingar, som
knappast är överensstämmande med de övriga tio
gruppernas; de senares resultat är så pass samstämmande, att
förekommande differenser helt och hållet kan anses bero
på oundvikliga tillfälligheter;
skillnaderna mellan de skilda värderingarna och deras
medelvärden för vart och ett av de sjutton arbetena är
inte större än att de kan ha sin grund i tillfälliga
förhållanden. För två av arbetena närmar sig avvikelserna 1 l0/o
viktvärde (significance level) och för ett tredje 5 ®/o
viktvärde (significance level). Detta kan bero på att
arbets-specifikationerna inte varit tillräckligt klargörande eller
att det finns andra förhållanden, som inverkar på
gruppernas mer eller mindre avvikande resultat;
i genomsnitt har avvikelserna från medelvärdena uppgått
till ca 10 ■%). Är detta medelvärde för ett visst arbete 100
poäng, skulle man finna, att för ett antal
arbetsvärderingar skulle 68 */« av antalet hålla sig inom ± 10 poäng av
100; 95 ’°/o av antalet hålla sig inom ± 20 poäng av 100
och endast i 1 fall på 1 000 skulle man påträffa ett värde,
som kom att ligga utanför 30 poäng. De genomsnittliga
avvikelserna mellan medelvärdena för varje arbete och
grupp uppgår till ungefär 3 ’"/o av medelvärdet för
samtliga gruppers värdering av arbetena;
de erhållna resultaten ger belägg för att internationella
jämförelser av detta slag kan ge betydelsefulla resultat och
ha ett bestående värde samt att behov föreligger av
ytterligare undersökningar på praktisk grund.
Det har framgått att grupperna använt vitt skilda
värderingsskalor och att olika uppfattningar gjort sig gällande
om arbetenas omfattning och karaktär. Det föreligger
därför behov av att utarbeta och få allmänt antagen en
enhetlig metod för arbetsvärderingar, varigenom mera
samstämmande resultat bör kunna uppnås.
Den nu gjorda undersökningen har inte innefattat en
jämförelse mellan lönesättning och
arbetsvärderingsresultat. Kommande internationella studier av arbetsvärderingar
bör även ta med denna fråga (enligt T U Matthew).
Th. Pramberg
Standardisering av gummi. På det internationella
området har under de senaste åren betydande ansträngningar
gjorts att standardisera själva råvaran. I USA har sålunda
Rubber Reserve Co utgivit "Specifications for government
synthetic rubbers", medan USA, Storbritannien, Frankrike,
Holland, Indokina, Indonesien och Malacka enats om ett
system för teknisk klassificering av naturligt rågummi.
Inom International Organization for Standardization har
en teknisk kommitté ISO/TC/45 bildats med uppgift att
behandla gummistandardiseringsfrågor. Sedan 1948 har
denna kommitté sammanträtt fyra gånger, varvid
representanter för USA, Australien, Belgien, Storbritannien, Finland,
Frankrike, Holland, Indien, Italien, Nya Zeeland, Polen,
Portugal, Schweiz och Sverige närvarit.
Standardiseringen av råvaran avser inte att begränsa
urvalet utan endast att bringa det under teknisk kontroll.
"Specifications for government synthetic rubbers" för 1951
upptar således 29 GR-S-typer, 4 GR-S-sotbasblandningar,
7 GR-S-latexer och 9 kvaliteter av GR-I. Det nu på försök
tillämpade systemet för teknisk klassificering av
naturgummi upptar 9 typer.
Med ökade erfarenheter kan man vänta sig ännu längre
gående differentiering och att ytterligare normerande
egenskaper än de nu använda inryms i systemet. Målet är att
gummifabrikanter skall kunna köpa naturlig eller
syntetisk råvara med bestämda, kända tekniska egenskaper.
Detta är redan på väg att i väsentlig grad förverkligas.
Internationella varunormeringssträvanden förutsätter
internationella provningsmetoder. Bildandet av
ISO/TC/45-kommittén 1946 sammanföll i tiden med att behovet av
internationellt erkända provningsmetoder aktualiserades.
Vid de fyra möten, som kommittén hållit sedan 1948, har
18 frågor behandlats. Man har hittills enats i fem frågor,
och förslag till provningsmetoder för draghållfasthet,
rivhållfasthet, hårdhet, avnötning (enligt Du Pont) och
gum-mi-textilfästning har sänts ut till berörda parter för
godkännande som ISA standard.
Lovande framsteg görs med provningsmetoder för åldring,
böjsprickning, spricktillväxt, gummi-metallfästning, latex
och klassificering av vulkanisat efter fysikaliska
egenskaper. Dynamisk fördeformation har diskuterats, men
mer erfarenhet fordras för att denna teknik ännu skall
kunna slutgiltigt behandlas. Mycket återstår också att göra,
innan man kan besluta sig för någon metod att mäta
dynamiska egenskaper hos gummi. Frågan om provning av
köldhärdighet diskuterades första gången vid mötet 1951.
I ett flertal länder har arbetet med nationellt
standardiserade provningsmetoder och varunormer gjort goda
framsteg. Målsättningen för nationella
standardiseringssträvanden kommer kanske aldrig att helt sammanfalla med
den internationella målsättningen. Geografisk belägenhet,
struktur hos näringslivet, utrikeshandel, teknisk tradition
och andra faktorer kommer även i framtiden att fordra
regionalt anpassade normsystem. Nationell standard blir
ett komplement till internationell standard.
I Storbritannien var den viktigaste händelsen efter kriget
utgivandet av en reviderad BS 903. Denna utgavs första
gången 1940 och behandlade provningsmetoder för
vulkaniserat gummi, medan BS 902 upptog provningsmetoder för
latex, rågummi och ovulkaniserade gummiblandningar. Den
reviderade upplagan av BS 903, som kom ut 1950, upptar
23 kemiska och 23 fysikaliska provningsmetoder, samt 11
provningsmetoder för ebonit. För provning av mera
komplicerade egenskaper har man tagit upp flera alternativa
metoder. Detta gäller t.ex. avnötning och böjsprickning.
En viktig nyhet i 1950 års upplaga av BS 903 är, att
normala felgränser angivits för varje provningsmetod. Vilken
betydelse detta har vid fastställande av varunormer och
bedömning av provningsresultat inses lätt. Varje
laboratorium får dessutom ett medel att kontrollera
tillförlitligheten hos sitt eget arbete genom jämförelser mellan egna
och som normala angivna felgränser. De i BS 903 angivna
felgränserna har fastställts efter jämförelser mellan
provningar, utförda vid ett antal av världens ledande
laboratorier och diskussioner mellan representanter för dessa.
Vid nästa revision av BS 903 avser man att få med
provningsmetoder för gummi-metallfästning, väderpåverkan
(ozon-sprickning), böjsprickning, dynamisk
fördeformation, spricktillväxt, dynamisk modul och linjär svällning
(J M Buist i Sveriges Gummitekniska Förening den 23 nov.
1951). Bo Holm
K
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
