Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 36. 7 oktober 1952 - Andras erfarenheter - Lagning av gjutgods, av Wll - Frystorkning vid studium av virus, av SHl - Vindtunnelprovning av skorstensrök, av sah - Böcker - Ny kunskap, av SHl - Statens Naturvetenskapliga Forskningsråds Årsbok 1950/51, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
830
TÉ3KNISK TIDSKRIFT
Fig. 1. Lagning av
spricka med
låsstycke och
tätnings-stift.
Lagning av gjutgods. Sprickor i gjutna maskindelar kan
man laga genom insättning av en serie gängade stift, om
det endast är fråga om att få godset tätt (Tekn. T. 1952
s. 360).
Vill man dessutom att förbindningen skall överföra
dragkrafter kan man sätta in ett tvärgående låsstycke, fig. 1.
Hålen för detta måste borras med hjälp av en borrjigg, så
att man får noggrann passning. I sprickan insättes
dessutom gängade stift, som dels låser de två sidorna av
brottytan mot inbördes förskjutning, dels åstadkommer
tätningen (Ingeniören 23 aug. 1952). Wll
Frystorkning vid studium av virus. Vid fotografering
av virus i elektronmikroskop frystorkar man fqrst provet
genom att spruta fina droppar av det på en kollodiumhinna
i en kopparskål placerad i en flaska med flytande luft.
Vakuum anbringas och dropparna fryser på 0,0001 s. Virus
eller andra biologiska föremål behåller härvid sin
ursprungliga form, medan de vid tidigare använda metoder
pressades flata genom ytspänningen vid torkningen, och
alltså fotograferades förvrängda i mikroskopet. Man tror
att den nya tekniken skall leda till bättre förståelse av det
sätt varpå virus och bakterier angriper levande celler
(Chemical & Engineering News 30 juni 1952). SHl
\’indtunnelprovning av skorstensrök. I Svenska
Amerika Liniens nybygge (Tekn. T. 1950 s. 370, 1951 s. 699,
1952 s. 749) har man — bl. a. med hänsyn till önskemålet
att fartygets bästa del, midskeppsdelen, skulle användas
för passagerarutrymmen — sökt få maskineriet förlagt så
långt akterut som möjligt. Trots att skorstenen placerades
över förliga delen av huvudmaskinrummet, kom den ändå
så långt akteröver, att man placerade ytterligare en
skorsten föröver, huvudsakligen för att få balans på exteriören,
men därjämte även för att bereda plats åt maskiner som
eljest hade krävt särskilda däckshus. Att det nya fartyget
skulle få två skorstenar med rederiets emblem ansåg
rederiet dessutom särskilt värdefullt, eftersom detta i ett kvarts
sekel varit karakteristiskt för dess passagerarfartyg.
Ur formsynpunkt och för att erhålla största möjliga
utrymme för alla aggregat eftersträvades så kraftiga
skorstenar som möjligt. Estetiska hänsyn motiverade dessutom
Fig. 1. Rökbild (huvudmotorernas avgasrör, 19 knops
vind ).
låga skorstenar, men önskemålet att slippa få ned rök och
sot på däcken höga skorstenar, varför en kompromiss
måste göras. För bedömning härav utfördes
vindtunnel-prov med en modell av fartyget hos Nationaal
Luchtvaart-laboratorium i Amsterdam.
En trämodell av skrovet ovan vattenlinjen med
överbyggnader och alla tillbehör över en viss minimistorlek, såsom
livbåtar, master etc. tillverkades i skala 1 : 100 och
placerades på en flat skiva (vattennivån). Den aktra skorstenen
bestod av en träkropp och en överdel av mässing. Den
innehöll tretton kanaler, tio för rök och tre för
ventilationsluft. Röken gjordes synlig genom att talkpuder
tillsattes den luft som lämnade skorstenarna. Sidvindar
erhölls genom att fartygsmodellen vändes i luftströmningen.
Under proven svängdes fartyget från 0° till 30°, 90° och
180° och vindhastigheten uppgick till IIV2, 19 och 26V2
knop. Inflytandet på röken av luftkonditionerings- och
ventilationsavloppen observerades och fotograferades, fig.
1, liksom även inverkan av avgaserna från hjälpmotorer
och ångpannor, av ventilationsintag, samt av vindhastighet
och vindriktning. För att kunna fotografera röken i alla
dess faser var det nödvändigt att använda
exponeringstider på ned till 0,00005 s.
Ur aerodynamisk synpunkt måste resultaten av proven
betecknas som helt tillfredsställande, och man får hoppas
att de gynnsamma vindtunnelresultaten kommer att
bekräftas i det färdiga fartyget (enligt Svenska Amerika
Linien). säll
Böcker
Ny kunskap, redigerad av C E Sjöstëdt & Svien S
Lidman. Natur och Kultur, Stockholm 1952. 456 s., ill. 31 kr.
Boken består av 20 uppsatser i de mest skiftande ämnen
inom vetenskap och teknik. Sålunda skriver G Boalt om
person och grupp, I Bolin om plast, B Collinder om
språk-frändskap, S Comét 0111 matematikmaskiner, I Diiring om
nutida skolväsen, S Eklund 0111 atomenergi och
atomreaktorer, G Ekman 0111 praktisk psykologi, Åke Gustafsson om
idioten och samhället, ü Lindberger om den nya kritiken,
K Marc-Wogau om metafysik, logisk analys och semantik.
Björn Nilsson och H Werthén behandlar television och G
Nylin hjärtsjukdomar, S U Palme skildrar omvälvningen i
svensk historieskrivning, Torsten Pehrson evolutionen. Hans
Pettersson berättar om djuphavsforskning, O H Selling om
pollenanalys, T Streyffert om modern skogsforskning, G
Walin om nordiskt samarbete inom lagstiftningen, N L
Wallin om nya formsträvanden inom musiken och Yngve
öhman om nya rön inom solforskningen.
Innehållet i boken är alltså högst heterogent och
detsamma kan sägas om framställningssätt och stil. Vissa
uppsatser är instruktiva, lättlästa och medryckande, andra
synes ganska svårsmälta för icke fackmannen och några
förmår inte väcka läsarens intresse. Boken gör därför ett
tämligen blandat intryck, men i stort sett är det gott. Det
finns uppsatser i den som är synnerligen njutbara,
fulländat upplagda och briljant skrivna; deras förtjänster
synes mer än väl uppväga de brister som man kan finna
hos de mindre lyckade. Vilka som skall räknas till de förra
och vilka till de senare torde mycket bero på personlig
inriktning och smak. SHl
Statens Naturvetenskapliga Forskningsråds Årsbok
1950/51. Stockholm 1952. 245 s., ill. 7 kr.
Boken inleds med en uppsats av B Edlén i vilken de
viktigaste upptäckterna inom fysiken under de senaste åren
beskrivs och de aktuella problemen och utvecklingslinjerna
inom denna vetenskapsgren skisseras. Därefter följer
uppsatser om jordens ålder och de geologiska
tidsbestämningarna av F E Wickman och om forskningens organisation i
Västeuropas stater av G W Funke. Resten av boken består
av korta redogörelser för undersökningar utförda med stöd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
