- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 82. 1952 /
841

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 37. 14 oktober 1952 - Optisk registrering av skiktade lösningars koncentration, av Harry Svensson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

14. oktober 1952

841

Optisk registrering

av skiktade lösningars koncentration

Docent Harry Svensson, Stockholm

Kontinuerlig registrering av en lösnings
koncentration är ett problem som dyker upp i många
olika sammanhang. Ibland gäller det att mäta
koncentrationer som varierar med tiden, i andra
fall att mäta koncentrationer som ändrar sig med
en eller flera rumskoordinater. Med tiden variabla
koncentrationer behöver registreras exempelvis i
den kemiska industrin för produkter som
framställs i så stor skala att det är möjligt och
lönande att genomföra kontinuerlig drift.

Vid fraktionerad destillation i kolonner eller
med enklare hjälpmedel är det önskvärt med
registrering av destillatets sammansättning.
Samma önskemål föreligger vid den kromatografiska
metoden för uppfraktionering av blandningar.
För i rummet variabla koncentrationer är
behovet av registrering mera begränsat. Det
uppstår mest i vetenskapliga laboratorier, särskilt
sådana där man sysslar med fysikalisk kemi och
biokemi. Exempel är de instrument som
Svedberg och medarbetare utvecklat för mätning av
stora molekylvikter, ultracentrifugerna, vidare
apparater för mätning av diffusionshastighet och
elektroforesapparater enligt Tiselius.

Optiska metoder har länge tillämpats vid
koncentrationsregistrering. De har den stora
fördelen att de inte stör det förlopp som skall
mätas, om man bortser från de reaktioner som
ljuset kan initiera och från den ringa uppvärmning
som äger rum 0111 ljuset absorberas.

Olika optiska kvaliteter kan tas i anspråk för
registreringen, såsom brytningsindex,
Ijusabsorp-tion, optisk vridning. Den sista metoden är ju
begränsad till aktiva ämnen och sålunda föga
generell. Ljusabsorptionsmetoden är mera generell,
men den blir allmänt användbar bara om man
förfogar över synligt, ultraviolett och infrarött
ljus. Den mest generella metoden är användning
av brytningsindex.

Med få undantag påverkas en lösnings
brytningsindex av dess koncentration, och en
ytterligare fördel är att beroendet med mycket stor
exakthet är linjärt. Noggrannheten kan göras
tillfredsställande. Med vissa av de registrerings-

Föredrag i Tekniska Fysikers Förening den 29 april 1952.

535.417 : 532.72.08

metoder som skall beskrivas är det möjligt att
reproducerbar! mäta sjätte decimalen i
brytningsindex. Som en tillväxt av 1 % i en
koncentration i regel påverkar tredje decimalen, kan
man alltså registrera koncentrationer med en
precision av 1 : 100 000.

Derivataregistrerande metoder

Skalmetoden

Skalmetoden, som lanserades av Lamm1-2 1928,
grundar sig på förhållandet att ett förmål
förvrängs när det betraktas eller fotograferas genom
ett optiskt inhomogent medium, på samma sätt
som ett landskap förvrängs genom en fönsterruta
av dålig kvalitet. Vid skalmetoden placeras en
skala strax bakom den cell vars koncentration
skall registreras och skalan fotograferas med
ljus som på vägen till kamerans lins passerar
genom cellen. I denna bryts ljuset när det går
genom den inhomogena lösningen mot det
optiskt tätare mediet, alltså i regel mot lösningen.

På grund av denna riktningsförändring hos
strålarna i cellen blir bilden av skalan förvrängd

Fig. 1. Registrering av brytningsindex enligt skalmetoden;
homogen skala fotograferad, A genom cellen under
ultra-centrifugering, B genom samma cell fylld med samma
lösningsmedel, vid samma tid och samma varvtal; kurvan
änger skalstrecksförskjutningarna som funktion av A-skalans
strecklägen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:36:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1952/0857.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free