Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 37. 14 oktober 1952 - Nya metoder - Elektriska glassmältningsugnar, av SHl - Bestämning av ytprofil med mikroskop, av SHl - Fjädervåg för vägning i vakuum, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
856
TÉ3KNISK TIDSKRIFT
Elströmmen leds in i glassmältan av ganska stora
grafitelektroder (vanligen 150—250 mm i diameter) vilka är
placerade i vannans botten eller sidor och är försedda med
lämpliga kylanordningar. Det har visat sig möjligt att
genom användning av blandad uppvärmning öka
produktionskapaciteten hos en existerande gasupphettad vannugn
med 50 ’Vo eller mer, samtidigt som glasets kvalitet
förbättras. Orsaken härtill är att värmet vid elupphettning
alstras i glassmältan och inte delvis förbrukas för
upphettning av en eldstad eller förloras i rökgaser.
Av större vikt är att eluppvärmningen alstrar
konvek-tionsströmmar i glasmassan, varigenom det kallare glaset
vid vannans botten stiger upp till ytan och vid blandad
uppvärmning direkt utsätts för strålningen från lågorna.
Genom konvektionsströmmarna får glasmassan jämn
temperatur och blir fysikaliskt homogen. Härigenom blir
glasets kvalitet märkbart bättre vid upphettning med elström
än vid den gamla metoden med förbränningsvärme.
Kassationen av färdig produkt har minskats. Det uppges
t.ex. att den vid tillverkning av härdade glasföremål i ett
fall sjönk från 40 till 10 ,0/o. En annan fördel med
eluppvärmning lär vara att inan sparar selen som används till
avfärgning av glaset. Ett franskt glasbruk uppger att
selenförbrukningen i elugn bara blir 57 "/o av den i gaseldad
ugn.
I Storbritannien, där praktiskt taget all elenergi alstras i
ångkraftverk, blir smältning med enbart elenergi för dyr,
men om det gäller att höja en existerande vannugns
produktion, anses det även där billigast att använda blandad
uppvärmning. Detta sätt att öka glasproduktionen sägs
också vara ekonomiskt fördelaktigare än att bygga nya
glasugnar (E Meigh i Times Review of Industri mars
1952). SHl
Bestämning av ytprofil med mikroskop. För studium
av ytstrukturen hos kristaller eller finbearbetade
metallföremål kan man använda ett mikroskop utrustat med
yt-belysning. Glasreflektorn måste kunna ge ett excentriskt
ljusknippe. Över bländaren placeras en fin tråd, en fin
linje ritsad i en glasskiva eller ett gitter i original eller
fotokopia. Den skugga som linjerna ger på den iakttagna
ytan visar då dennas relief (fig. 1).
Denna optiska provningsmetod är icke-förstörande till
skillnad från dem som vanligen används vid undersökning
av ytors finhet. Detta är ofta en betydande fördel, och
kostnaden för ändringen av belysningsanordningen är
obetydlig. Vidare kan man utan svårighet få en bild av ytans
utformning över ett visst område genom att använda gitter,
medan alla hittills använda metoder bara ger en enda
sektion.
Man kan utan svårighet uppnå 2 000 gångers förstoring
och kan gå upp till 4 000 gånger, ehuru förstoringen då
delvis blir "tom", därför att mikroskopets
upplösningsförmåga överskrids. Med ett 2 mm oljeimmersionsobjektiv vi-
Fig. 1. Mikrofotografi av den finbearbetade ytan i ett
50 mm lager av mjuk vitmetall med t.v. enkel skuggprofil,
t.h. flerfaldig skuggprofil; 800 X.
Fig. 1. Fjädervåg för vägning
i vakuum; A spiralfjäder av
volframtråd, B stavar för
ar-retering av fjädern i sträckt
läge, C gummiklämma för
ar-retering, D plant fönster, E
tvärtråd på fjäderns
förlängning, F nollpunktslinje på
glasfönstret.
sade sig djupförstoringen bli nästan densamma som
längdförstoringen. Linjeskuggan ger då med obetydlig distorsion
en bild av ett tvärsnitt genom ytan. Det är inte nödvändigt
att använda oljeimmersionsobjektiv; för grövre ytor är
objektiv med 4 mm eller större brännvidd lämpligare, därför
att svårigheter med djupskärpan annars uppstår.
Man behöver inte ställa stora fordringar på den
skuggande linjens finhet, då skuggan inte nämnvärt förstoras.
Ljusets böjning vid linjens kanter minskar skuggans tjocklek
något. Ljuskällan måste emellertid vara monokromatisk,
därför att stark kromatism uppstår i objektivet när
ljusknippet är excentriskt. En kvicksilverlampa med grönfilter
är en mycket lämplig ljuskälla (S Tolansky i Nature 15
mars 1952). SHl
Fjädervåg för vägning i vakuum. Vid National Bureau
of Standards har man konstruerat en fjädervåg som visat
sig vara lämplig för noggrann vägning av små
materialmängder i vakuum. Den är synnerligen känslig, billig och
lätt att tillverka. Den torde vara särskilt användbar vid
forskning inom sådana områden som textil, där
viktsändringen vid torkning eller absorption av vatten är av
intresse. För närvarande används vågen vid undersökning av
termisk nedbrytning av högpolymera ämnen.
Vågar med spiralfjäder av kvarts har tidigare använts
vid vägning i vakuum, men de har flera olägenheter. På
grund av kvartsens låga inre friktion är dämpningen
mycket liten. Det kan därför ta flera timmar för en kvartsvåg
att komma i jämvikt i vakuum. Vidare är fjädrar av kvarts
mycket bräckliga. Den nya vågen, som har en spiralfjäder
av volframtråd, intar viloläge 10—15 min efter det dess
jämvikt störts.
Fjädern (fig. 1) består av 23 varv av 0,075 mm
volframtråd och har en diameter på 1,1 cm. Den är upphängd i
en glasstav och innesluten i ett rör av Pyrex-glas. Den
sfäriska slipning i vilken glasstaven är fastsatt möjliggör
centrering av fjädern i röret. Det material som skall vägas tas
i en platinadegel vägande 200 mg och hängande i fjäderns
raka förlängning. Vågens känslighet är ca 0,5 mm/mg. En
anordning med vilken 0,001 mm kan avläsas används för
att iaktta rörelsen av tvärtråden E på fjäderns förlängning
i förhållande till nollinjen F på glasfönstret.
Det har visat sig att en ny spiralfjäder töjs kontinuerligt
under konstant belastning på grund av elastisk krypning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
