Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 38. 21 oktober 1952 - Inverkan av syrgasens renhet på hastighet och gasförbrukning vid gasskärning, av Rudolf Gunnert - Sveriges nya livsmedelsstadga, av SHl - Astronomiska uret i Oslo rådhus - Flygtrafiken i USA 1951
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
870
TÉ3KNISK TIDSKRIFT
De båda kurvorna från mätningarna har
samma karaktär som den tidigare erhållna, fig. 11,
och alla tre kurvorna skär varandra vid den
gemensamma föroreningshalten 0,3 %. Man ser, att
argon (vänstra kurvan) har den största
inverkan på skärhastigheten och kväve (högra
kurvan) åtskilligt mindre. Kurvan för tekniskt rent
syre ligger nära kvävekurvan och längre från
argonkurvan. Man kan härav dra slutsatsen, att
halten kväve i gasen är större än halten argon.
Kurvornas lägen tyder på att ungefär tre gånger
så mycket kväve som argon skulle finnas i det
tekniskt rena syret.
Man ser alltså att en större ursprunglig
koncentration hos skärsyret ökar skärhastigheten, och
verkan är förbluffande stor, så stor att man har
svårt att fatta denna effekt, om man betänker att
i själva verket är skär strålen vid sitt lopp genom
materialet i så hög grad förorenad av smälta
partiklar, oxidationsprodukter och föroreningar
från materialets yta och inre, att en obetydlig
förorening i utgångsgasen borde ha ringa effekt.
Tydligen verkar denna förorening dock på ett
annat sätt eller ock är föroreningen av en helt
annan karaktär.
Med dessa undersökningar har även
konstaterats, att en ökning av syrets renhet till ännu
närmare 100 % skulle öka skärhastigheten med
maximalt säkerligen åtskilliga tiotal procent.
Det här rapporterade undersökningsarbetet
förefaller kanske inte särskilt omfattande eller
komplicerat. Arbetet har detta lill trots pågått
under en lång tidrymd, visserligen med
periodvisa uppehåll av års längd. Undersökningen har
påfordrat en bel del förundersökningar, vilka
betingats av de stora möjligheterna till felkällor,
som alltid gör sig påminta, då en faktor skall i
storleksordning ligga inom mycket snäva gränser
— i detta fall halterna av föroreningar.
Sveriges nya livsmedelsstadga. Efter även för svenska
förhållanden ovanligt långvariga utredningar (de har med
vissa avbrott pågått sedan 1916) har en livsmedelsstadga
godkänts av 1951 års riksdag och trätt i kraft den 1 juli
1952. Den omfattar 122 paragrafer i vilka man först och
främst sammanfört i olika författningar förekommande
bestämmelser om livsmedel. De viktigaste av dessa kommer
från hälsovårdsstadgan och giftstadgan, andra är i
huvudsak en kodifiering av rådande praxis och några är belt
nya.
Bestämmelser om tillsatser är av mycket stor vikt ur
hygienisk synpunkt. Tidigare har man fått försätta
livsmedel med i stort sett alla ämnen som inte är nämnda i
giftstadgan. Denna upptar emellertid inte på långt när alla
giftiga eller skadliga ämnen.
Enligt den nya stadgan är det därför i princip förbjudet
att som tillsatser till livsmedel använda andra ämnen än
dem som Kommerskollegium särskilt godkänt för
ändamålet. Tillstånd fordras dock inte för sådana ämnen som
koksalt, socker, ättika och alkohol vilka sedan gammalt
använts, och inte heller för sådana som utvunnits ur djur
eller växter genom något enkelt förfarande, t.ex. torkning,
värmebehandling, pressning eller urlakning.
Varors märkning har mycket stor praktisk betydelse där-
för att handeln med förpackade livsmedel ständigt ökar i
omfattning. Stadgan innehåller föreskrifter för alla sådana
utom vin, sprit-, malt- och läskedrycker,
butiksförpackningar. förpackningar med mindre innehåll än 100 g och
större än 10 kg samt ett mindre antal varor, t.ex. bröd,
smörgåsar och färska livsmedel förpackade i genomskinligt
material.
På förpackningarna skall innehållets benämning anges;
denna kan vara ett sak- eller fantasinamn. Vidare skall
alltid uppgift om tillverkarens, förpackarens eller säljarens
namn finnas; i sistnämnda fall skall namnet föregås av
"tillverkad för" eller liknande. Innehållets totala vikt (eller
för vätskor volym) vid inpackningen skall anges.
Detaljerade varudeklarationer föreskrivs inte, men i några
fall — främst för barnmat — skall i varan ingående
beståndsdelar anges på etiketten i ordning efter fallande
viktsandel. Om i reklamen uppges att vitaminer eller andra
ämnen som inte bidrar till varans kalorivärde ingår, måste
med några undantag ämnets art och mängd anges. I reklam
får inte uppges att en vara står under kontroll av svensk
offentlig myndighet såvida inte särskilt avtal träffats med
denna, och den utövade kontrollen är strängare än som
i allmänhet förekommer för ifrågavarande livsmedel.
Detaljbestämmelser för olika livsmedel är delvis av
teknisk art, delvis av mera allmänt intresse. Som exempel kan
nämnas att kraven på kontrollerad mjölk skärpts.
Fett-halten hos vanlig grädde skall vara minst 12 °/o och hos
fet grädde minst 40 °/o; för den senare kan dock
Jordbruksnämnden tillåta halter ned till 35 °/o. Ost med belt eller
delvis färgad yta får inte säljas utan särskilt tillstånd. De
gamla beteckningarna, röd rand på helfet och blå på
halvfet ost, har avskaffats. Den förra skall innehålla minst
45 °/o och den senare minst 30 % fett, räknat på
torrsubstansen.
För köttvaror finns föreskrifter bl.a. om högsta tillåtna
vattenhalt i korv, blodpudding och kalvsylta samt
bindemedel i korv. De särskilda bestämmelserna för handeln
med hästkött har utelämnats.
Stadgan innehåller ingående föreskrifter för saft och sylt.
Betecknas sådana varor med ett visst växtnamn, får
råvaran innehålla högst 15 °/o av annat bär- eller fruktslag.
Används annan beteckning på varan, måste i den ingående
bär-, frukt- eller växtslag anges på etiketten i ordning efter
fallande mängd. Ingredienser som ingår med mindre än
10 % får dock inte tas med. Saft eller saftkoncentrat får
inte vara försatt med främmande färg- eller smakämnen,
och för saftkoncentraten skall koncentrationsgraden anges.
Vid försäljning av oberedd eller torkad svamp skall artens
namn finnas på etikett, anslag eller skylt. Förpackningar
med konserverad svamp skall märkas med uppgifter om
ingående svamparter eller, om dessa är mer än fem, med
beteckningen "biandsvamp". I övrigt innehåller stadgan
föreskrifter för fisk, glass, ägg, äggpulver,
spannmålsprodukter, socker, honung, bär, frukt, grönsaker och ättika.
Kontroll av stadgans efterlevande utövas av Statens
Institut för Folkhälsan som centralt organ under medverkan
av länsstyrelser, provinsialläkare, länsveterinärer,
polismyndigheter och hälsovårdsnämnder. Även tjänsteläkare,
tjänsteveterinärer och tullen deltar i livsmedelskontrollen
(E Abram&on i Departement och Nämnder 1952 h. 3). SHl
Astronomiska uret i Oslo rådhus, som tillverkas av en
fransk firma, får 5 m diameter och skall visa borgerlig tid,
lokaltid, stjärntid, sann soltid, tid för solens uppgång och
nedgång, tid för skymningen i lokaltid och soltid, solens
och månens position, månens faser samt mån- och
solförmörkelserna.
Flygtrafiken i USA 1951 klarade en trafikmängd av
17 000 milj. personkilometer, och passerade därmed för
första gången järnvägarnas pullmantrafik — från att 1945
endast ha varit en tiondel av denna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
