Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 38. 21 oktober 1952 - Nya metoder - Innerkylda lindningar ökar generatoreffekten, av F Ö - Borttagande av lukt med klordioxid, av SHl - Böcker - Investeringsavgiften samt begränsningen av rätten till fri lagervärdering, av T Brehmer - Personalrum, av Erik Ahnborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
■886
TEKNISK TIDSKRIFT
behövs mitt på härvsidan, uppstår isolationssvårigheter
som ännu ej fått en tillfredsställande lösning.
Med nu tillgängliga material och konstruktionsmetoder
samt med högsta praktiskt användbara vätgastryck kan en
turbogenerator knappast byggas för högre effekt än
omkring 200 MW. Då större enheter i många fall är
ekonomiskt motiverade synes det nya kylsystemet vara en
lyckad lösning. Verkningsgraden för en generator med
invändigt kylda ledare blir ungefär densamma som för en
generator med vanlig vätgaskylning, emedan den
förstnämndas mindre rotor har så mycket mindre
gasfriktions-och lagerförluster att detta kompenserar de högre
kopparförlusterna. Det högre fläkttrvcket kompenseras även av
den mindre gasmängd, som erfordras vid invändig kylning
av ledarna.
Kurvorna, fig. 1, visar vad som kan vinnas med invändigt
kylda generatorlindningar. De är beräknade för
generatorer med effektfaktorn 0,85, kortslutningsförhållandet 0,8
och kylning med vätgas av 2 at ö. För en 200 MW enhet
med invändigt kylda rotorledare blir storleksfaktorn för
rotorn endast 62 °/o och för invändig ledarkylning i både
stator och rotor endast 50 °/o av storleksfaktorn för en
rotor med vätgaskylning enligt hittills använd metod
(Elec-trical Engineering nov. 1951). F ö
Borttagande av lukt med klordioxid. Ett av de
besvärligaste problemen vid minskning av fabrikers förorening
av atmosfären är avlägsnande av organiska luktämnen som
uppstår t.ex. vid utsmältning eller spjälkning av fett, vid
tillverkning av fiskmjöl och tillvaratagande av animaliska
biprodukter, såsom benmjöl och lim. Man har försökt att
la bort lukten med klor men utan större framgång. Det
påstås emellertid nu att man i USA nått gott resultat genom
att tvätta luften med en vattenlösning av klordioxid och
klor, innehållande 100—500 mg/1 CI02.
De illaluktande gaser som avges vid utsmältning av fett
är ammoniak, metyl- och etvlaminer och svavelväte. Det
första steget vid borttagande av dessa ämnen är att hindra
okontrollerbar luftväxling i den byggnad där de alstras.
Den luft som sugs ut ur lokalerna tvättas i en skrubber
(fig. 1) med klordioxidhaltigt vatten innan den släpps ut i
fria luften. Vattnet pumpas runt, varvid det finfördelas i
sprutmunstycken vid skrubberns topp innan det möter den
nedifrån kommande luften.
För framställning av klordioxid finns två metoder. Vid
den ena använder man utspädd saltsyra och hypoklorit,
vid den andra klorvatten, för att frigöra klordioxid ur en
lösning av natriumklorid Om en kloreringsapparat står till
förfogande, är den senare metoden enklast. Klordioxiden
Fig. 1. Skrubber
för rening av
illaluktande luft.
framställs i ett litet torn av glas fyllt med Raschig-ringar
och leds därifrån ned i skrubberns vatten vars halt av
klordioxid då och då kontrolleras med en kolorimetrisk
analysmetod (E r Wood war d & E G Fienirich i Chemical
Engineering apr. 1952). SHl
Böcker
Investeringsavgiften samt begränsningen av rätten till
fri lagervärdering, av K G A Sandström. Wahlströms,
Stockholm 1952. 96 s. 6 kr.
Under senare år har svenska folket av regering och
riksdag begåvats med ett antal nya skatter, som följt varandra
slag i slag. Efter investeringsskatten, som drabbade 1951 års
inkomst, följer nu investeringsavgiften kompletterad med
vissa regler om begränsning av rätten till fri lagervärdering.
De nya skatteförfattningarna trädde i kraft den 1 januari
1952 och kommer att tillämpas första gången vid 1953 års
taxering. Dessa förordningar blir av betydelse för alla
rörelseidkare och i viss mån även jordbrukare. Också
fastighetsägare kan, i den mån fastigheten ingår i rörelse, bli
tvungna att erlägga investeringsavgift.
Förf. har nu till de skattskyldigas fromma utgivit en
kommentar till dessa författningar. Han har här på nytt visat
sin utomordentliga förmåga att inom ett begränsat
utrymme ge en klar och uttömmande redogörelse för
förordningarnas innehåll och tillämpning. Särskilt noteras med
tacksamhet en tablå över avgiftsbefrielse vid investering samt
en samling konkreta exempel på tillämpningen av reglerna
om begränsning av rätten till fri lagervärdering. Härutöver
finns de kompletta författningstexterna intagna. Som
vanligt i förf:s böcker finnes också ett värdefullt sakregister.
Arbetet kan varmt rekommenderas och torde bli till stor
nytta för alla rörelseidkare och andra, som måste vara
insatta i de nya skattereglerna. T Brehmer
Personalrum, av Börje WehUiN.
Arbetarskyddsnämnden, Stockholm 1952. 143 s., 101 fig. 6 kr.
Denna handbok är resultatet av en utredning om
hygieniska inrättningar på arbetsplatserna, utförd efter ett
riksdagsförslag på initiativ av Svenska Arbetsgivareföreningen
och Landsorganisationen. Handboken är avsedd att vara
till ledning vid tillämpning av arbetarskyddslagstiftningen
då personalrum såsom klädrum, torkrum, tvättrum,
matrum, sjukrum, sanitära anordningar, parkeringsplatser m.fl.
utrymmen skall anordnas.
Det material som framlägges i denna bok består av
allmänna synpunkter på personalrummens inbördes
placering, och fullständiga detaljupplysningar om de olika
personalrummens inredning och utrustning. Handboken har
tillkommit efter studiebesök vid ett stort antal företag med
föredömliga personalanläggningar, tids- och
funktionsstudier samt rådfrågning av sakkunniga inom
personalrumsfrågor. I handboken rekommenderas därför huvudsakligen
sådana anordningar som prövats vid olika företag och av
vilka man haft goda erfarenheter. Ett särskilt avsnitt av
boken har ägnats materialfrågor, och här förekommer en
bra översikt över de olika golvmaterialens egenskaper.
Den väldisponerade framställningen behandlar ämnet på
ett sätt som bör vara lättförståeligt även för dem som har
en begränsad erfarenhet om personalrum. Det är
emellertid ofta svårt att i texten förklara sådana frågor som de
olika personalrummens och inredningsdetaljernas inbördes
placering, och bokens värde hade därför varit ännu större
om fler planritningar över personalrumsanläggningar från
olika slags företag hade medtagits.
Boken illustreras med vältagna fotografier från
personalrum och med marginalfigurer, som visar olika typer av
inredningselement.
Handboken bör intressera företagare och arbetsledare
samt i övrigt alla som sysslar med planläggning och
anläggning av personalrum. Erik Ahnborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
