Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 38. 21 oktober 1952 - Böcker - Reine und angewandte Metallkunde in Einzeldarstellungen, bd 11, av Stig Anvill - Der Eigenbedarf mittlerer und grosser Kraftwerke, av Je - Strebausbau in Stahl und Leichtmetall, av E R—s - Achema-Jahrbuch 1951/52, av Op Hagbarth
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
■888
TEKNISK TIDSKRIFT
två teoretiska kapitlen i huvudsak har samma innehåll,
borde de med fördel ha kunnat ersättas av ett gemensamt
inledande kapitel med en fylligare skildring av den
fascinerande moderna domänteorin. I beskrivningen av
materialens egenskaper återkommer förf. ofta till den teoretiska
bakgrunden, och diskuterar på ett givande sätt hur
materialens praktiska egenskaper teoretiskt skall förklaras,
varvid den nya "inneslutningsteorin" flitigt kommer till
användning.
Förf. stöder sin framställning på talrika
litteraturanvisningar. Naturligtvis dominerar här den tyska litteraturen,
men även engelska, amerikanska, japanska och framförallt
ryska uppsatser citeras ofta. Som vanligt i magnetiska
sammanhang saknas fullständigt svenska referenser. Förf. har
fått med i sin framställning praktiskt taget samtliga de
material som har eller kan tänkas få praktisk användning,
men den väl genomförda systematiken och goda stilen gör
ändå framställningen översiktlig och lättläst.
Sidantalets fördelning mellan de olika materialtyperna
kan alltid diskuteras; enligt min åsikt har förf. i för hög
grad lagt tonvikten på de för svagströmstekniska ändamål
använda materialen och försummat kraftteknikens
material. De kisellegerade kvaliteterna ägnas ett fåtal sidor, och
här stöder sig framställningen ofta på för gammalt
källmaterial, varför många lämnade uppgifter ej är helt
korrekta. De för praktikens män så brännande frågorna om
fyllfaktor, bearbetbarhet, format och toleranser är glömda.
Med fördel kunde t.ex. den tjugo sidor långa beskrivningen
av de i praktiken föga viktiga isopermerna ha skurits ned
med 75 "/o, och det frigjorda sidantalet i stället ägnats
kraftteknikens material. I stort sett är dock boken väl värd
att bli det standardverk, som förf. avsett att skapa.
Stig Anvill
Der Eigenbedarf mittlerer und grosser Kraftwerke,
av AlexandiE-R Roggendorf. Springer, Berlin 1952. 222 s.,
143 fig. 31,50 DM.
Förf. har en mångårig personlig erfarenhet inom området
och har även med äkta tysk grundlighet samlat material
från och diskuterat med specialisterna hos de större tyska
industri- och kraftföretagen. Hans bok ger därigenom en
representativ bild av hjälpmaskineri och kontrollutrustning
enligt senaste tyska praxis.
Förf. behandlar hjälputrustningen i stora och medelstora
kraftstationer (ned till 10 MW) inklusive utrustning för
övervakning och reglering. Däremot har huvudnätets
reläskydd, strömbrytare etc. utelämnats. Huvudvikten lägges
vid ångkraftstationer. I den mån speciella förhållanden
råder i vattenkraftstationer behandlas dessa separat.
Uppgifter lämnas rörande egenförbrukningen i stationer
av olika slag; förf. räknar med 5—6 °/o av stationseffekten
i ångkraftstationer, 1—2 *°/o i vattenkraftstationer med upp
till 25 m fallhöjd och 0,25—0,5 ’"/o i sådana med stor
fallhöjd. Teknisk-ekonomisk jämförelse görs mellan olika
former av drivkraft, ångturbin, växelströms- och
likströmsmotor. Spänningsvalet inom det elektriska lokalsystemet
diskuteras och kostnadskalkyler för olika alternativ
framläggs. Kopplingsschemat diskuteras och en mångfald
exempel på praktisk utformning illustreras. Behovet av
reservmatning för olika delar av utrustningen anges och förf.
redogör för tyska försök med automatisk omkoppling
mellan två av varandra oberoende matningskällor.
En ingående beskrivning görs av hjälpmaskineri för olika
anläggningsobjekt och för deras instrumentutrustning,
automatik och signaler.
Förf. behandlar magnetiseringen för huvudgeneratorerna
och jämför därvid bl.a. direkt påbyggda matare och
mag-netiseringsomformare samt deras egenskaper vid
snabbreglering av spänningen. Automatisk belastningsfördelning
mellan samarbetande aggregat har tagits med.
Ett stort kapitel ägnas åt likströmsanläggningen. Här
märks framför allt anvisningar för dimensionering av
batterier och omformare med hänsyn till belastningsobjekten
och deras utnyttjningstid. Vidare behandlas telefon-,
högtalare-, personsökare- och blinkljusutrustningar.
Svensk och tysk praxis är att döma av boken mycket
likartade. Förf. har behandlat sitt ämne synnerligen grundligt
och samtidigt överskådligt. Boken kan varmt
rekommenderas till var och en, som arbetar med utformningen av
kontrollanläggningar för kraftstationer. Den lämpar sig
även väl för undervisning inom området. Je
Strebausbau in Ståhl und Leichtmetall, 2:a uppl., av
Fritz Spkuth. Glückauf, Essen 1951. 346 s.,259 fig. 18,60 DM.
Denna volym är den första av de handböcker om
kolbrytning, som förlaget har utgivit. Intresset för detta
arbete framgår av att en ny moderniserad upplaga måste
utges redan 1951 på grund av att den första upplagan av 1948
var utsåld.
I denna bok behandlas inledningsvis på ett koncentrerat
och utomordentligt sätt de bergtrycksproblem, som
uppstår i samband med brytning av kol i de sedimentära
lagren i västra Tyskland. Huvudavdelningen omfattar olika
metoder för stämplingar, som användes för takstöd.
Trä-stämplingar begagnas fortfarande, men på grund av
träbristen måste de utbytas mot metallstämplar. Viktigast är
stålstämplarna med kappor och andra tillbehör. På grund
av stålbristen i Tyskland har även andra metaller, t.ex.
lättmetaller, kommit till användning för stämplingar.
Framställningen kompletteras av register över
illustrationer, över siffertabeller och över den granskade litteraturen.
Måttuppgifter och skisser över alla i Väst-Tyskland i dag
• använda stålstämplar har bifogats i särskild bilaga. För
av bergtryck intresserade personer är boken av värde. I
svensk kolbrytning sysselsatta ingenjörer torde kunna göra
vissa betydelsefulla jämförelser med tysk praxis. E R—s
Achema-Jahrbuch 1951/52, av H Bretschneidier m,fl.
Dechema, Frankfurt M. 1952. 704 s., ill.
Deutsche Gesellschaft fiir chemische Apparatewesen E.V.
(Dechema) anordnar som bekant utställningar av
appa-rativ och maskinell utrustning för kemisk industri med
några års intervall, och för mellanliggande tidsperiod utges
en årsbok. I samband med 1952 års utställning i Frankfurt
aili Main (Tekn. T. 1952 s. 142) har årsboken utkommit
för tionde gången.
I en inledande allmän del uttalar ledande industrimän
och föreningsordförande sin beundran inbördes och för
den arrangerande föreningen, varefter följer några
tendensuppsatser om europeiskt samarbete inom kemisk
forskning och teknik, samt en presentation av 26 en gång
ledande tyska fysiker, kemister och apparattekniker.
Så vidtar den industriella delen, där 77 apparatfirmor
berör några av de nyheter, som visats på utställningen.
Ber-gische Stahl-Industri presenterar där sitt program
hög-legerat stålgjutgods, Paul Bungartz & Co beskriver nya
typer av sina pumpkonstruktioner, Ekato KG lägger fram
sitt fabrikationsprogram av högvarviga omrörare i
bygg-lådesystem, ROCA Apparatebau introducerar den svenska
moderfirmans AB Rosenblads Patenter tillverkningar etc.
Själva katalogavdelningen är tredelad: först
adressförteckning över apparatbyggande firmor i alfabetisk ordning,
därefter en förteckning av apparater och maskiner med
angivande av tänkbara tillverkare, samt till slut en
varumärkesförteckning. Tyvärr är här endast de på
utställningen företrädda firmorna medtagna, och man söker förgäves
efter flera ledande namn. Genom den rådande
högkonjunkturen är ju den tyska industrin starkt belastad, och
många firmor anser det därför lämpligare att bringa reda
i orderanhopningen och arbeta fram redan beställd
apparatur, än att splittra sina krafter på en utställning, där de
ändå till 96 ’°/o möter endast sina gamla kunder.
Självfallet hade årsboken värde för varje mässbesökare,
som även erhållit den utan kostnad, men som
adressunderlag till tyska apparattillverkare är den icke uttömmande.
Op Hagbarth
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
