Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 41. 11 november 1952 - Flygets driftkostnader, av Juney Dillenbeck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
// november 1952
941
Flygets driftkostnader
Civilekonom Juney Dillenbeck, Stockholm
Det torde icke vara ett alldeles obekant faktum,
att tekniker och ekonomer i stor utsträckning
kommit att arbeta isolerade från varandra inom
svensk industri — och inte minst har denna
tendens förefunnits inom flyget. Ekonomi och
teknik hänger dock intimt samman, och eftersom
praktiskt taget varje ny teknisk förbättring
syftar till höjd effektivitet, bör detta givetvis förr
eller senare i den kommersiella användningen ta
sig uttryck i förbättrad ekonomi.
Jag tror mig ha förmärkt en tendens bland
teknikerna att förenkla de ekonomiska
resonemangen alltför starkt, liksom ekonomerna å sin sida
i alltför hög grad bruka se det tekniska som
någonting invecklat och obegripligt — två
ytterligheter som är föga befordrande för ett givande
samarbete. Hur ofta har inan icke hört
ingenjörer fråga efter kostnaden per tonkilometer eller
vad en flygtimme kostar — och förvänta sig ett
entydigt och exakt svar. Det är det matematiska
formeltänkandet, som härvid gör sig gällande,
och man vill ha ett enda svar, helst angivet på
öret eller kronan när; i praktiken måste
emellertid ekonomen röra sig med en mängd
förutsättningar, alternativberäkningar, bedömanden etc.,
och vågar ändå i många fall blott ånge
storleksordningen av kostnaden.
Bearbetning av föredrag i Flygtekniska Föreningen den 16 april 1952.
657.47 : 656.7
Ifrågavarande yrkesgrupper — jämte
försäljningsfolket och företagsledarna — måste i långt
högre grad än hittills lära känna varandras
arbetsfält. Såsom ett ringa bidrag i dessa
strävanden lämnas här en översikt över de
transportekonomiska principerna, varvid speciellt behandlas
den ekonomiska strukturen hos den moderna
kommersiella luftfarten.
Krigsårens tekniska framåtskridande inom
flyget ägde rum i ett kraftigt uppskruvat tempo,
där varje part syftade att till varje pris nå
militär överlägsenhet — således utan tanke på
kostnaderna. Under fredsförhållanden blir å andra
sidan det kommersiella flygets främsta
ledstjärna ekonomin, i det att varje bedömande, varje
beslut, ja, strängt taget varje handlande måste
(eller åtminstone bör) utföras, och i de flesta
fall avgöras, under hänsynstagande till de
ekonomiska konsekvenserna.
De synpunkter på den moderna flygekonomin,
som framläggs här, baseras på praktiska studier
inom amerikanskt trafikflyg, intryck från ett
antal IATA-kommittémöten samt erfarenheter från
SAS-arbetet; de gäller i första hand situationen
för det internationella trafikflyget i allmänhet,
såsom den gestaltat sig vid ingången till 1952.
Principerna som sådana är dock allmängiltiga
även för annan flygverksamhet — t.ex. frakt-,
charter- och taxiflyg.
Tabell 1. Världslinjeflygets utveckling efter kriget (enl. I AT A)
År Flugen Passa- Passa- Frakt- Post- Passagerare Flyg-
sträcka gerare gerar- mängd mängd per plan avstånd
mängd per
passagerare
milj. km milj. milj. personkm milj. tkm milj. tkm km
1947 ........ 1 155 21,1 19 100 296 131 16,5 910
1948 ........ 1 290 23,6 21 200 458 169 16,4 900
1949 ........ 1 345 26,5 23 300 570 188 17,3 880
1950 ........ 1 430 31,2 27 300 756 209 19,1 875
1951 ........ 1 550 39,0 34 000 900 240 21,9 870
Relativ ökning eller m inskning mellan olika år
1947—48 + 12 «/o + 12 »/o + 11 % + 55 % + 28 % — 0,5 % — 1 %
1948—49 , , , + 4 %> + 12 °/o + 10 % + 24 % + 11 o/o + 6 Vo — 2 o/„
1949—50 , . . . . + 6 % + 18 °/o + 17 % + 33 % + 12 % + 10 o/0 — 0,5 %
1950—51 + 8 «/o + 25 »/o + 25 % + 19 «/o + 15 % + 15 % — 0,5 %
1947—51 , . . + 34 °/o + 85 »/o + 78 % + 203 o/o + 82 % + 33 o/o — 4 o/0
Linjenätets längd för samtliga linjeflygbolag var 1951 ca 1,2 milj. km. Ären 1946—51 levererades av amerikanska trafikflygplan ca 800 fyr-
motoriga och 400 tvåmotoriga. I tabellen är icke medtagen flygtrafiken i USSR för något år, eller i Kina åren 1949—51.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
