Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 41. 11 november 1952 - Nybyggen - Attackflygplanet Saab A 32 »Lansen», av sah - Böcerk - Textilhandboken, av Oskar Åkerman - Golv, av Rg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
■964
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 2. "Lansen"s pilvinkel och dimensioner framgår icke
omedelbart av bilden, men kommer väl så småningom att
mätas ut av experterna runt om i världen. På vänster vinge
är den stabiliserande framkantssloten utfälld.
eller till sjöss och är därför beväpnat med automatkanoner,
bomber och raketer. Det torde även, försett med radar,
kunna användas som allvädersjaktplan.
"Lansen" är betydligt större än Saabs föregående
konstruktion J 29 och avsett för högre hastigheter, över 1 100
km/h. Provflygplanet är försett med en engelsk
reaktions-motor av typ Rolls Royce "Avon".
Som framgår av fig. 1 har "Lansen" en mycket slank och
långsträckt kropp med elliptiskt nosparti. Kroppen är en
skalkonstruktion i lättmetall. Luftintagen till motorn ligger
i kroppssidorna, strax framför vingen. Stjärtpartiet består
av en enkel central fena och en stabilisator, som föraren
kan ställa om även under flygning. Såväl skevroder som
höjdroder är servostvrda.
Vingen, stabilisatorn och fenan har starkare pilform än
på J 29. Vingen är en skalkonstruktion helt i lättmetall.
Den är försedd med stora klaffar, som rör sig bakåt under
utfällningen och därigenom ökar vingarean vid start och
landning. Yttervingens framkant är försedd med
automatiska slöts av liknande typ som på J 29, vilka förbättrar
stabiliteten och manöverförmågan vid överstegring.
Landstället är trehjuligt med nosställ, vilket fälles in
framåt, under det att huvudstället, som är infäst i vingen,
fälles inåt—uppåt och till största delen hamnar i kroppen.
Besättningen består av två man, placerade bakom
varandra i en gemensam tryckkabin. Besättningens
katapultstolar är utskjutbara snett uppåt—bakåt. sah
Fig. 3. Radarnosen med den underliggande
hajfeneanten-nen samt luftintag med gränsskiktbortsugning avslöjas i
denna bild; utbyggnaden kring stabilisatorns infästning
innehåller omställningsmekanismen.
Böcker
Textilhandboken, av Bertil Melin. Nordisk Rotogravyr,
Stockholm 1952. 269 s., ill. 26 kr.
Förf., förutvarande rektor vid Lennings Textiltekniska
Institut i Norrköping och numera chef för Gefle Ängväfveri,
är en mångkunnig textilman, väl lämpad att ge en
översikt över det breda fält textiltekniken omfattar. Innehållet
i boken har grupperats i sex huvudavsnitt: fvra
beskrivande kapitel och två tabellsamlingar.
I kapitlet "Textila råmaterial" är den snabba
utvecklingen av nva helsyntetiska fibrer väl redovisad, om också
förf. starkt favoriserat ullen. Framför allt bomullen har
kanske härigenom blivit något styvmoderligt behandlad. I
anslutning till detta kapitel har från Journal of the Texlile
Institute mars 1948 medtagits värdefulla scheman över
fiberanalyser, som möjliggör för även den i den
textilmate-riella djungeln mindre bevandrade att analysera sina
prover med och utan mikroskop.
De två kapitlen "Garner" och "Vävnader" är väl
planerade och konsekvent genomförda, även om en gammal
trikåman finner trikåtekniken vara alltför summariskt
redovisad. Kapitlen "Beredning" och "Färgning" har fått ett
brett utrymme i handboken, en disposition som synes
riktig och välmotiverad med hänsyn till den stora betydelsen
dessa faser av varornas färdigställande har för produktens
slutliga ändamålsenliga anpassning till konsumtionens
varierande behov. Boken avslutas med "Allmänna översikter
och tabeller" samt "Enheter och omräkningstabeller",
lättfattligt och överskådligt uppställda.
Bildmaterialet är rikligt och väl inpassat i texten. Som
alltid i textila handböcker är maskinerna väl detaljerat
avbildade, ett förhållande som gör det onödigt svårt att
fatta deras principiella arbetssätt.
Uppslagsboken är avsedd för textiltekniker,
textilstuderande, konfektionärer, textilgrossister, manufakturister
m.fl. I sin inledning framhåller förf. att det kan synas
ogenomförbart att i en handbok kunna tillfredsställa så
många intressen. Helt har detta inte heller lyckats, men
det är anmärkningsvärt hur väl förf. boken igenom sökt
göra det digra materialet lättillgängligt för såväl
mång-som fåkunniga textilmän. Oskar Åkerman
Golv, av Ture Velve. Hein i Sverige, Stockholm 1952.
160 s., ill. 14,75 kr.
Boken inleds med ett orienterande kapitel, som ytligt
berör anskaffning, underhåll, rengöring, trivsel och
olycksfallsrisker. Resten är uppdelad i två huvudavsnitt; det
första behandlar lämpliga golvmaterial i skilda typer av
lokaler (bostäder, kontor, butiker, restauranger, hotell,
samlingslokaler, skolor, sjukhus och industrier). För- och
nackdelar hos olika golvtyper diskuteras. I andra avsnittet
redogöres för de olika golvmaterialen, deras egenskaper
och användning, läggning och ytbehandling samt skötsel
och underhåll.
Förf. har velat skriva en handbok om golv, som vänder
sig både till byggnadsfackmannen och konsumenten, t.ex.
husmodern, fastighetsägaren, företagsledaren. Måhända är
detta en svår uppgift, i varje fall är knappast
byggnadsfackmannen särskilt väl tillgodosedd. I sin nit att
tillfredsställa den övriga delen av läsekretsen har förf.
"populariserat" framställningen med en hel del mer eller mindre
ovidkommande prat (exempelvis naturstensgolvets
historik med början hos någon "påhittig stenåldersman").
Bokens största svaghet är att förf. inte gett sig tid att
samla all den kunskap vi har om golv. Ytterligare
synpunkter på exempelvis bärande konstruktion och
underlag, mekanisk och kemisk åverkan, explosionsrisk,
värme-och ljudisolering borde fått plats i framställningen.
Proportionerna mellan kapitlen har inte alltid avvägts på
bästa sätt. Sålunda torde det vara svårt att ur de fyra
sidorna om industri- och verkstadsgolv få ut vad man vill.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
