Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 41. 11 november 1952 - Böcerk - Rechnen an spanabhebenden Werkzeugmaschinen, bd 1, av H I Warrol - Hänt inom tekniken - STF:s höststämma - Kursen »Planering av industribyggnader»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
■966
TEKNISK TIDSKRIFT
tandkopplingar o.d. Efter ett avsnitt om efterskärning i
svarv avslutas boken med ett antal verkstadstabeller, t.ex.
beräkningstabeller för konor, kuggar och gängor samt
faktortabell för växelhjulsberäkningar.
En framställning där tekniska beskrivningar och
synpunkter blandas med beräkningsförfaranden lämpar sig
naturligtvis bra som lärobok i verkstadsteknik, men är
ofta svårhanterlig i praktiskt bruk. En specialhandbok för
beräkningar är därför att rekommendera som uppslagsbok
för verkstadskontor och planeringsavdelningar.
Förf., som är fackskolelärare, har tydligen ansett att mera
invecklade matematiska utredningar ej bör beredas plats i
en handbok av detta slag. Sålunda har t.ex. en av den
mekaniska teknologins grundläggande ekvationer, Tavlors
ekvation, samt andra teoretiska grundbegrepp ej ens
nämnts, vilket till en del är skada, emedan den praktiska
verkstadstekniken skulle ha nytta av att dessa blir allmänt
kända och tillämpade. Förf:s mycket klara och från
grunden gående framställning i samband med goda
illustrationer och flertaliga genomräknade exempel gör, att hans bok
utan svårighet kan läsas och förstås av envar med någon
praktisk erfarenhet av verkstadsteknik.
Utan tvivel skulle boken förtjäna att översättas till svenska
och på så sätt få en större spridning i vårt land.
H I Warrol
Hänt inom tekniken
STF:s höststämma hölls den 29 oktober 1952. På grund
av den stora tillströmningen av deltagare, ca 450
personer, måste KTH:s aula tas i anspråk som möteslokal.
Vid stämman konfirmerades i andra behandling den
stadgeändring, som möjliggör att föreningens årsavgift
fastställes på höststämman, i stället för som hittills på
vårstämman, då inkomst- och utgiftsstaten redan är
fastslagen. Vid styrelsevalet följde stämman valnämndens
förslag. Presidiet 1953 kommer sålunda att bestå av Hugo
Edström (ordf.), Anders Lindén och Georg Wästlund.
Ledamotsavgifterna fastställdes till desamma som varit
gällande för 1952, dvs. 35 kr. för äldre och 20 kr. för yngre
landsortsmedlemmar samt 65 kr. för äldre och 25 kr. för
yngre medlemmar bosatta inom Stockholms
regionplan-område.
Kvällens tre föredrag behandlade snabba färdmedel enligt
Atterbomcitatet "Upp genom luften, bort över haven, hän
över jorden i stormande färd", som var mottot för stämman.
Om flygning över ljudhastigheten talade Lars Brising,
som berörde de många problem som uppstår vid
över-ljudfart (se Tekn. T. 1952 s. 469). Man fick bl.a. veta att
något flygplan som kunde prestera överljudfart i planflykt
ännu inte fanns i praktisk tjänst. Om ett par år kunde
man vänta sig sådana typer för militära ändamål; det
kommersiella flyget kommer av ekonomiska skäl troligen
aldrig att använda överljudflygplan.
Ungefär liknande tankegångar framförde Curt
Borgenstam i sitt föredrag om snabba fartyg, även om de
hastigheter denne opererade med var av en betydligt lägre
storleksordning: att pressa fram högre hastigheter än de
vanliga mellan 15 och 35 knop är en lek för fartfantaster,
utom då det gäller militära ändamål. Han beskrev olika
konstruktionssätt för att uppnå höga hastigheter (se Tekn.
T. 1945 s. 801) samt visade exempel på utförda typer, bl.a.
"Venturi" (Tekn. T. 1950 s. 140), rekordbåten
"Slo-mo-shun" (Tekn. T. 1951 s. 924) samt några svenskbyggda
bär-planbåtar.
I sitt föredrag om Alweg, det Wenner-Grenska snabbtåget,
framhöll Bo Hoffström, att den mest ekonomiska
hastigheten för detta fortskaffningsmedel torde komma att ligga
omkring 250 km/h. Av föredraget, som i huvudsak
återgav de uppgifter som offentliggjorts i dagspressen,
framgick att många problem ännu återstår att lösa innan den
första Alweg-banan öppnas för trafik.
Kursen "Planering av industribyggnader". "Tekniker
från fyra länder ’bygger’ mekanisk storindustri vid Getå.
Amerikansk fläkt över jätteprojekt på kurskonferens" —
den rubriken kunde man läsa pä första sidan i en
östgötatidning då STF:s kurs "Planering av industribyggnader"
avslutades. Kursen hade anordnats i samarbete med SVB
på Getå turisthotell, som fullbelagts av ett fyrtiotal
deltagare, däribland ett tiotal från de andra nordiska
länderna.
Ämnet för kursen presenterades i en delvis ny form för
meddelande av kunskaper, nämligen i ett
projekteringsspel, där hela den omfattande arbetsproceduren kring en
industrianläggnings planering presenterades i scener, med
avbrott här och var för kortare föreläsningar och
diskussioner. Med starkt hopkrympt tidsaxel arbetade de
agerande sig igenom ett projekt som utförts i verkligheten,
nämligen E A Bergs fabriksbygge i Eskilstuna, som för några
år sedan planerades av ödeens Ingenjörsbyrå. Spelets
anknytning till verkligheten säkrades ytterligare i hög grad
genom att både byggherrens och huvudkonsulentens
roller spelades av sina reella motsvarigheter, nämligen E A
Bergs direktör C G Andersson och Sten Albrektsson som
hos Ödeens Ingenjörsbyrå hade utfört större delen av
projekteringsarbetet.
Kursen hade i första hand avsett att informera
konsulterande ingenjörer och byggnadschefer m.fl. om den
arbetsmetodik för projektering av industribyggnader som på sin
tid utarbetades av S Ödeen och T Frendin. Metoden går
i korthet ut på att efter ingående studier av den
industriella driften upprätta förslag till ideella
maskinuppställningar, transportvägar och transportmaskiner samt att lösa
sambandsförhållanden och administrativa spörsmål. Först
sedan detta arbete slutförts vidtar den egentliga
byggnads-projekteringen med avsikten att ge en byggnad, som så
långt som möjligt är helt anpassad efter driftens krav.
Arbetet förutsätter även en prognos över industrins
framtida utveckling för att man genom tillbyggnader etc. skall
kunna tillfredsställa krav på väsentliga
produktionsökningar utan att driftekonomin blir lidande genom
kompromisslösningar.
För närvarande domineras svensk industriplanering i allt
för hög grad av tidsfaktorn. Många gånger skickar man
bokstavligen talat grävmaskinen ut på åkern för
planeringsarbeten samtidigt som projektarbetet tar sin början.
Man begär av nyanläggningen endast så och så många
kvadratmeters golvyta, som man sedan tror sig kunna möblera
med maskiner och transportredskap för en ekonomisk och
rationell drift. Det är uppenbart att ett sådant förfarande,
för t.ex. en skola eller ett sjukhus, aldrig skulle ge ett
gott resultat. Varför skulle man då förvänta sig mera av •
detta lättsinniga tillvägagångssätt när det gäller
industribyggnader?
Där har vi nn-cket alt lära av amerikanarna. De lägger
ned ett långt större arbete på förundersökningar och
projektarbete än vad som även i bästa fall är brukligt hos
oss. 1 USA begär man sålunda att samtliga ritningar —
således även arbets- och detaljritningar — skall föreligga
fullt färdiga innan byggnadsarbetet påbörjas. Ändock kan
väl ingen påstå, att man i USA är mindre medveten om
tidsfaktorns betydelse än hos oss. Förklaringen till att
amerikanarna minutiöst genomför projektarbetet innan
anläggningsarbetet påbörjas kan väl knappast vara någon
annan än att man insett den allt annat överskuggande
betydelsen av att genom ett grundligt förarbete tillförsäkra
sig en så rationell drift som möjligt.
En industribyggnad är jämfört med de flesta andra slag
av byggnader vanligen en ytterst komplicerad apparat.
Projektarbetet kommer därför merendels att ta längre tid
i anspråk än vad som annars är brukligt. De vinster som
ligger inom räckhåll genom att man på detta billiga och
effektiva sätt kan förbereda en rationell drift är å andra
sidan enorma. I vårt land investeras årligen ungefär 4 000
Mkr. i nya industrianläggningar. Hur stor del härav som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
