Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 42. 18 november 1952 - Stabilitetskontroll på skadade örlogsfartyg, av Bernt Wallin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
25 november 1952
975
Stabilitetskontroll på skadade örlogsfartyg
Marindirektör Bernt Wallin, Stockholm
Ett örlogsfartyg konstrueras ej blott för att
kunna tillfoga fienden största möjliga skada utan
även för att självt kunna motstå fientlig
träffverkan. En mycket viktig del av ett
örlogsfartygs stridsmässighet bildar dess flytbarhet och
stabilitet. Det är naturligt att en större
uppmärksamhet ägnas dessa egenskaper redan under
projekt- och konstruktionsstadiet än vad som
hittills varit regel för handelsfartyg av
konventionell typ. Utförda beräkningar innefattar alltid
viktstyngdpunktsbestämning, hydrostatiska
kurvor, fyllningslängdsberäkning,
stabilitetsberäkningar för krängda lägen och för skadat fartyg.
Stabilitetsberäkningar
på projekt- och konstruktionsstadiet
Kravet på hög fart bestämmer den för
örlogsfartyg karakteristiska långsmala formen; det i
långskeppsled långt utsträckta maskineriet,
artilleriets skjutvinklar och utrymme för
ammunitionsförråden bestämmer i stort indelningen i
vattentäta huvudtvärskeppsskott.
En skada som orsakar vattenfyllning vid
fartygets ändar kan medföra en för dess säkerhet
riskabel trimändring men nedsätter icke
tvärskeppsstabiliteten i väsentlig grad. En liknande
skada midskepps däremot förändrar trimmet
obetydligt men kan allvarligt försämra
säkerheten mot kantring.
Man eftersträvar en sådan skottindelning att
fartygets motståndsförmåga i båda dessa
hänseenden blir lika vid en skada av samma
utsträckning i vilken del av fartygets längd som
helst. Som norm anges skadans längd antingen
som procent av fartygslängden eller också
uttryckt i antalet berörda vattentäta avdelningar,
en, två eller tre.
De vattentäta tvärskeppsskotten dras upp till
eller över den högsta vattenlinje som fartyget
intar efter skada. På lätta fartyg undviks
lång-skeppsskott, som kan orsaka osymmetrisk
vattenfyllning. För kryssare och större fartyg
beräknas även inverkan av sådan vattenfyllning.
Vid en fullständig undersökning bör hänsyn tas
till stampning, rullning och sjögång vid
bestämning av den högsta vattenlinjen vid viss skada.
Föredrag i avd. Skeppsbyggnad och Flygteknik den 15 maj 1952.
623.82.073
629.12.073
Beräkningen skulle med fördel kunna
kompletteras med modellstudier. I Amerika sker detta
regelmässigt och anses av stort värde. Man
använder en ca 20’ modell av fartyget med
fullständig vattentät huvudindelning och utförd
skalriktig i viktfördelning och permeabilitet.
Sedan fartyget färdigbyggts utföres
krängningsförsök för kontroll av viktstyngdpunktens läge.
Det upprepas efter större ombyggnad och ofta
efter periodisk större översyn.
Stabilitetsegenskaperna för oskadat fartyg
framställes såsom hävarmskurvor för ett antal
belastningsfall, t.ex. följande: tomt fartyg, dvs. med
tomma bränsle-, vatten-, ammunitions- och
andra förråd; ett utvalt särskilt ogynnsamt fall med
små förråd och vissa tillagda toppvikter, ett fall
med 60 % förråd och slutligen fartyget med fulla
förråd, eventuellt med vissa tillagda toppvikter.
Variationen mellan de olika belastningsfallen
för oskadat fartyg är för ett örlogsfartyg mindre
än för lastfartyget. Möjligheterna att genom
förändrad lastning påverka
sjövärdighetsegenskaperna är därför också mindre.
Ett örlogsfartyg utrustas emellertid med
hjälpmedel för att motverka stabilitetsförsämring i
ogynnsamma belastningsfall eller efter skada.
Ett utvecklat länssystem, transportpumpar för
brännolja med stor kapacitet,
motfyllningsanord-ningar och möjlighet för vattenfyllning av tömda
bränsletankar. De ordinarie systemen
kompletteras av reservmateriel, t.ex. transportabla
länspumpar, nödkraftsystem.
Rutinkontroll ombord
Vad återstår nu att göra för en fartygschef,
sedan konstruktören slutfört sina här antydda
omständliga beräkningar och uppställda normer
blivit fyllda, och fartygets säkerhet ändå sättes i
fara på grund av bristande stabilitet orsakad det
må nu vara av ogynnsamma förhållanden i
fredstid eller efter krigsskador? Ja, såsom i allt
vad tillhör de åtgärder som påfordras vid vad
man i flottan kallar skyddstjänst och till vilken
även hör åtgärder för kontroll av fartygets
flytbarhet och stabilitet kan här tillämpas slagordet
att 90 % utföres före skadan och 10 % därefter.
En nödvändig förutsättning är att den
vattentäta indelningen verkligen upprätthålles. Krigs-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
