Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 42. 18 november 1952 - Nya material - Germanium, av SHl - Syntetisk smörjolja ur terpentin, av SHl - Andras erfarenheter - Den första vattenturbinen, av G L—k - Syrgasskärning av nodulärt järn, av SHl - Lastning av större shelterdäckare av N Lll - Kondensationsslingor, av sah
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
■986
TEKNISK TIDSKRIFT
som katalysator. Rå germaniumtetraklorid erhålles ur
lösningen genom destillation; den fraktioneras för
avlägsnande av arsenik och rektifieras i en kolonn, fylld med
kop-parspån för borttagande av den sista arseniken. Genom
hydrolys av tetrakloriden får man slutligen
germanium-oxid med mindre än 10-5 ®/o arsenik. Metallen fås genom
reduktion av oxiden med väte vid 600—650°C.
I USA rostas först den anrikade zinkmalmen till oxid.
Denna blandas med kol och koksalt och sintras vid hög
temperatur, varvid germanium- och kadmiumoxiderna
övergår till klorider som går bort i ångform.
Kloridång-orna kondenseras och det bildade dammet slås ned i
Cottrell-filter. Den erhållna germaniumtetrakloriden renas
på i princip samma sätt som vid det brittiska förfarandet
(J A 0’Gonnok i Chemical Engineering apr. 1952). SHI
Syntetisk smörjolja ur terpentin. Under många år har
man använt derivat av ricinolja som smörjmedel för vissa
flygplansdelar. Man har nu funnit att en syra, liknande
ricinolsyra, kan framställas ur terpentin. Som råvara har
man härvid använt balsamterpentin men även
sulfatterpen-tin är användbar.
Syntetiska smörjoljor fås genom estrifiering av vissa
syror med högre alkoholer. Utom ricinolsyra har man
hittills använt adipinsyra och en annan syra. Karakteristiskt
för syntetiska smörjoljor är att de är betydligt mindre
flyktiga än petroleumoljor och vegetabiliska oljor med
samma viskositet. De har vidare ovanligt hög flampunkt
och låg stelningspunkt. Den syra som nu framställts ur
terpentin och kallas "pinie acid" uppges ge lika goda
smörjoljor som de tidigare använda (Business Week
21 juni 1952). SHI
Andras erfarenheter
Den första vattenturbinen. Den allmänt godtagna
uppgiften att den första brukbara vattenturbinen uppfanns år
1827 av fransmannen Fourneyron (Tekn. T. 1952 s. 880)
torde icke vara riktig. I själva verket torde det vara
obekant vem äran av vattenturbinens uppfinnande tillkommer.
Så mycket synes emellertid vara känt, att T Överton i
Ulster (Pa.), USA, år 1819 ägde en turbindriven kvarn
jämte sågverk i en biflod till Susquehanna. Genom en
damm erhölls en fallhöjd av 2—4 fot för drivande av
tur-binhjulen, vilka hade 10 fots diameter och var rena
reaktionshjul med inre, radiell vatteninledning.
Hjulen var, med undantag för sammanhållande bultar,
belt av trä, likaså de vertikala axlarna. Höj- och sänkbara
dammluckor reglerade vattentillförseln till turbinhjulen.
Turbinerna arbetade tillfredsställande i flera år och kan
icke betraktas såsom endast ett experiment. I själva verket
skall liknande turbiner ha funnits ännu tidigare längre
uppför floden, varför uppfinningen säkerligen är av ännu
äldre datum än 1819. » G L—k
Syrgasskärning av nodulärt järn. I allmänhet används
inte syrgasskärning på grått gjutjärn, därför att denna
metod är långsam och ger ojämna snittytor och brett
skärspår. Vidare måste skärbrännaren föras på ett särskilt sätt,
varigenom bara handskärning är möjlig. Orsaken härtill är
att järnets fjälliga grafit bildar större sammanhängande
ytor som är relativt inerta mot skärlågan.
Nodulärt järn kan däremot syrgasskäras lika lätt som
mjukt stål tack vare att dess kulformiga grafit inte utgör
något hinder vid skärningen. Detta har visats genom
jämförande prov med grått gjutjärn och nodulärt järn, båda
med perlitisk struktur. Det senare materialet ythärdar vid
skärningen, men man kan göra ytan mjuk igen genom att
flamanlöpa den efter skärningen. Sprickor uppstår
visserligen lätt vid syrgasskärning, men de kan undvikas genom
lämplig förvärmning av arbetsstycket (Metal Treatment &
Drop Forging sept. 1952). SHI
Lastning av större shelterdäckare. Lloyd’s Register har
fäst skeppsredares och sjökapteners uppmärksamhet på
sällskapets erfarenhet av lastfördelningen långskepps i
torrlastfartyg. Det gäller särskilt shelterdäckade fartyg på
ca 9 000—10 000 tdw med 400—130’ längd, försedda med
stora djuptankar midskepps, placerade antingen för om
eller akter om maskinrummet.
I fullt lastat tillstånd med lasten jämnt fördelad i alla
rum men med tomma djuptankar blir långskepps böjande
momentet i vågbergsläge större än om fartyget har lasten
jämnt fördelad i alla rum liksom i djuptankarna. Enligt
till sällskapet ingångna rapporter föreligger en markerat
stegrad benägenhet för ett fartyg att erhålla skrovskador i
hårt väder i förstnämnda fallet.
Effekten på olika fartyg beror särskilt på konstruktiva
arrangemang, djuptankarnas storlek och eventuellt ökade
materialdimensioner hos skrovet (enligt Lloyds Register).
N Lll
Kondensationsslingor. Det är väl känt att flygplan
under vissa väderleksförhållanden lämnar efter sig vita
molnslingor, som ganska lång tid ligger kvar på himlen. Dessa
slingor har två olägenheter: dels kan de, då ett stort antal
flygplan skall mötas i en viss punkt, allvarligt försämra
sikten för dem; dels är kondensationsslingorna ytterst
ovälkomna i krig, då flygplanen genom dem prisges för
upptäckt av fienden. Denna senare olägenhet är visserligen icke
så markerad sedan radarn har kommit till, men den är
allvarlig nog på grund av kondensslingornas större tydlighet.
En orsak till kondensslingors uppkomst är av
aerodynamisk art, nämligen den plötsliga sänkningen av trycket då
luften passerar förbi flygplanet. Den resulterande
adiabatiska avkylningen kan bli tillräckligt stor för att höja
luftens relativa fuktighet till 100 ®/o eller mera.
Kondensslingor som bildas av denna orsak är emellertid mycket
sällsynta och av kort varaktighet; de kan i regel omedelbart
bringas att upphöra genom en liten ändring av flyghöjden.
Deras praktiska betydelse kan därför anses obetydlig.
Den andra typen av kondensslingor uppstår då avgaserna
från flygplanet, vid blandning med den omgivande luften,
mättar denna med fuktighet. Fuktighetsökningen genom
inblandning av avgasernas vattenånga kompenseras
emellertid av en fuktighetssänkning genom värmetillförseln. För
varje gram bränsle alstras ca 1,4 g vatten och 10 000 cal
värme, praktiskt taget oberoende av det använda bränslet.
Vid reaktionsdrift överförs dessa fukt- och
värinemäng-der praktiskt taget restlöst till avgaserna. Vid
kolvmotordrift överförs endast fuktighetshalten till avgaserna,
medan en stor del, 20—40 °/o, av värmen avledes i kylare eller
genom propellerns mekaniska förluster. Bortfallet av
denna värmemängd medför högre relativ fuktighet i avgaserna,
och ökar sålunda sannolikheten för uppkomsten av
kondensslingor.
Luftutspädningen hos avgaserna ökar kontinuerligt från
ren avgas vid avgasrörets mynning till ren luft på stort
avstånd bakom flygplanet. Någonstans däremellan finns
ett gränsvärde i förhållandet mellan avgas- och luftmängd,
som under vissa förhållanden kan nå ett gynnsamt värde
för bildandet av kondensslingor. Eftersom mängden värme
och fuktighet i avgasen per gram förbränt bränsle i stort
sett är konstant, är detta kritiska värde oberoende av
flygplanets data och uteslutande avhängigt av de
meteorologiska faktorerna.
Det är därför möjligt att konstruera ett diagram, fig. 1,
med vars hjälp man kan bestämma betingelserna för
bildandet av kondensslingor vid olika värden på luftens
temperatur, tryck och relativa fuktighet. Om temperatur och
tryck motsvarar en punkt till höger om 100 °/o fukt-linjen,
är det mycket osannolikt att kondensslingor kommer att
bildas, eftersom atmosfären mycket sällan är övermättad
med vatten. Om punkten ligger till vänster om 0 %-linjen,
kommer kondensslingor att bildas även i helt torr luft.
För mellanliggande punkter kommer slingbildningen att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
