Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 44. 2 december 1952 - Typbegränsningens betydelse för samhället, av John Færden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
■1018
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 2.
Produktionens beroende av par ti
storleken vid
montering av viss
radioapparattyp.
dimensioner. Han får tag på en förrådsförman
och frågar honom om alla de här dimensionerna
verkligen kommer till användning. "Joo, men ett
par av de här specialdimensionerna har inte
använts på ett par år", får han till svar.
Vad skulle det betyda, om man i väsentlig grad
inskränkte friheten för konstruktören att välja
material och dimensioner? Kan man i stället för
exempelvis fyra dimensioner köpa en, betyder
detta mindre papper och mindre handläggning
på bl.a. ritkontor, planeringsavdelning,
inköpsavdelning, lagerkartotek och förråd. Priset kan
många gånger bli lägre därför att man kan köpa
en större kvantitet på en gång; man sparar vidare
lagerutrymme och således lagerkostnader; det
finns större säkerhet för att materialet finns till
hands i rätt tid, vilket reducerar kostnaderna för
väntetid och förseningar; slutligen får
konstruktionssidan mindre bekymmer för material och
kan i stället ägna sig åt att konstruera.
Då det är ganska glest mellan dimensionerna
på grövre stångmaterial, kan man fråga sig om
man skall föreskriva närmast grövre
materialdimension, även om det förefaller att vara
materialslöseri? Ja, som regel. Det är nämligen bättre
att svarva bort 20 mm på diametern på 1 m
stångmaterial än att köpa 20 m av en
specialdimension, använda 1 m och lägga 19 m på lager i
åratal. När det gäller en specialdimension är det i
de flesta fall icke möjligt att övertala ett bruk att
framställa så små kvantiteter som det ofta är
fråga om för beställaren.
Vad jag menar åskådliggöres bäst genom ett
exempel. Leverantörerna av kallvalsade stålband
tillämpar i allmänhet på grundpriset för samma
kvalitet och dimension en kvantitetsrabatt, som
för närvarande uppgår till 5 % vid inköp av
500 till 999 kg, för att sedan öka upp till 12 %
vid inköp av 5 t. Vid beställningar under 200 kg
utgår ett tillägg av varierande storlek. Beställes
mindre än 25 kg är tillägget så stort som 100 %.
Järnverken kan ge oss en del av förklaringen
till dessa prisdifferenser. Ämnesvikterna och
posternas storlek är nämligen av avgörande bety-
delse för utbytet. Ju större ämnesvikten är, desto
mindre blir ändskrotet per producerad enhet.
Vid små poster, då endast ett relativt litet antal
ämnen erfordras, föreligger risk att den
procentuella kassationen av hela hetor blir stor. Detta
beror på att det som regel åtgår några
hetor innan man kommer rätt med valsningen, dvs.
kommit inom toleransområdet. Kostnaden för
inställning av valsarna är oberoende av
post-storleken och får därför en ganska stor betydelse
för produktpriset vid små poster. För en viss
valsprodukt har de här angivna faktorerna så
stor inverkan att kostnaden för den utvalsade
produkten stiger från 685 kr/t vid poster om
10 t, till 718 kr/t vid 2,5 t, för att vid 0,5 t
poststorlek utgöra icke mindre än 877 kr/t.
Vår direktör går vidare och kommer in i ett
detalj förråd. En mångfald lådor med brickor av
olika dimensioner tilldrar sig hans
uppmärksamhet. Den här gången frågar han inte, utan
beslutar sig för att låta undersöka saken. L M
Ericsson gjorde för några år sedan en sådan
inventering av antalet varianter av runda metallbrickor
med ett hål, och fann att man hade omkring 800
varianter. Efter genomförande av typbegränsning
var antalet minskat till 210.
Direktören har nu kommit till en
verkstadsavdelning. Han frapperas av det stora antalet
verktygsmaskiner som står stilla.
Verkstadsingenjören ger som förklaring, att flera
maskiner är avsedda för särskilda arbeten, som icke
belastar maskinerna mera än 30—40 % av hela
arbetstiden. Dessa arbeten kan visserligen göras
i andra maskiner, men ingenjören anser icke att
det skulle löna sig att flytta över arbetena, då
det skulle medföra flera dyrbara
verktygsuppsättningar, och många av dessa dåligt belagda
maskiner redan är helt avskrivna. Resonemanget
kan visserligen vara felaktigt, inen vad som bör
stämma direktören till eftertanke är
olägenheterna ined det stora antalet detaljer som bearbetas
på avdelningen. Vad har detta för betydelse för
avdelningen? Bland annat större
maskinkostnader, högre hyra och större verktygskostnader!
Den sista verktygsavdelning som direktören
besöker på sin rundvandring är
monteringsavdelningen, där montering sker vid ett löpande band.
Han tycker inte takten verkar särskilt hög och
frågar verkmästaren om anledningen. "Jo,
arbetarna har hållit på med den nu tillverkade
apparattypen endast ett par dagar och har på grund
av oträning inte alls kommit upp i full
produktion än, och det gör de knappast heller förrän
serien är slut."
Vid Agas radiofabrik stod vi för något år sedan
inför nödvändigheten att öka produktionen. Vi
letade efter flaskhalsar i tillverkningen, och fann
att den värsta låg i monteringen. De små
seriestorlekarna visade sig vara den verkliga orsaken
till den mindre tillfredsställande medelproduktio-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
