Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 44. 2 december 1952 - Frankrikes vattenkraft, av G Lbg - Stockholms elförbrukning, av WS
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
■1022
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 1. Slussen vid
Ottmars-heim under byggnad.
200 milj. kWh. Dammen är utförd som valvdamm med
extra tunna valv.
Den mest kända anläggningen inom detta område är den
nyligen idrifttagna kraftstationen Bort-les-Orgues vid övre
Dordogne. Den har en gravitationsdamm av 650 000 m3
betong. Genom en 14 km lång tunnel tillföres
Bort-maga-sinet 700 milj. m3 från Rhuc. Efter fullständig utbyggnad
blir energiproduktionen 460 milj. kWh.
Även vid Loires övre lopp pågå arbeten av intresse. Sjön
Issarlès tas i bruk som magasin för tillflöden från skilda
håll. En 13 km lång tunnel skall leda vattnet från sjön i
tunnel genom Cervennerna till underjordiska stationer vid
Montpezat. Anläggningarna beräknas driftklara under 1953
och producera 325 milj. kWh.
I Pyrenéerna är betydande anläggningar under arbete. I
Gavarnie-dalen färdigställes inom kort kraftstationer för
leverans av 550 milj. kWh/år. I östra Pyrenéerna bygges
en 143 milj. kWh-anläggning i Aude vid Nontilla.
Utnyttjandet av Ariège har inneburit en 50 milj. kWh station vid
Pébernat år 1950, en 190 milj. kWh station vid
Aston-sur-Ariège år 1951.
Från Alperna kommer 45 % av Frankrikes vattenkraft.
Snö- och glaciärbildning har fördröjande inverkan på
avrinningen och ger god årsreglering. Områden av Dauphiné
och Savoyen, vilka representerar en tiondel av de franska
alperna, lämnar icke mindre än 90 °/o av energin från
alpområdet. Vid Tignes i Isère på 1 790 m höjd är dammen
160 m hög och 380 m lång vid krönet. Den åstadkommer
ett 230 milj. m3 magasin, som lämnar vatten till
kraftstationerna Brevières och Malgovert samt efter tunnlar till
Mou-tiers och Randons-Aiguebelle. De övre är redan färdiga,
de nedre blir klara under 1952. Denna grupp kommer
sammanlagt att producera 1 500 milj. kWh. Isère-bäckenet
betjänar även de nya kraftstationerna Arly, Arvan och
Aussois om sammanlagt 530 milj. kWh.
I norra Alperna finns en mängd kraftstationer, såsom
Beaufort, Pralognon, Chambon, Peage-de-Vizille,
Pont-Escoffier, Santet, Cordeac, Beaumont-Monteux, Argentière,
Biège och Passy-sur-Arve. Bland anläggningar nu i arbete
i södra Alperna märkes kraftstationer vid Verre-Pon^on i
Durance, som 1958 skall producera 700 milj. kWh/år. Efter
fullständig utbyggnad skall anläggningarna vid nedre
Durance leverera mer än 2 000 milj. kWh/år.
För närvarande finns i franska Alperna utbyggnader för
410 MWA med energiproduktionen 1 536 milj. kWh. Under
utbyggnad är anläggningar för 3 114 milj. kWh. Man
stäl-ner nu i utsikt att alpstationerna redan 1958 skall
producera 16 500 milj. kWh/år, vilket är lika mycket som
Frankrikes hela kraftproduktion 1936.
I Rhöne- och Rhen-området märkes den kända
kraftstationen Genissiat, som 1948 sattes i drift med två 70 MVA
aggregat, och nu har fem aggregat, som med
årsproduktionen 1 600 milj. kWh är den största
vattenkraftanläggningen i västra Europa. Genissiat drives som
toppbelastningsstation och utjämning sker vid den nedströms
liggande anläggningen vid Seyssel, som sedan 1951 med tre
aggregat om sammanlagt 45 MW producerar 188 milj.
kWh/år.
Donzère—Montragon-anläggningen, känd för de enorma
schaktningsarbeten (Tekn. T. 1952 s. 395), skall konsumera
1 500 m8/s och i André Blondel-stationen med sex aggregat
à 50 MVA producera 2 000 milj. kWh/år. Anläggningarna
Vid Ottmarsheim i Rhen (Tekn. T. 1952 s. 773), fig. 1, skall
med fyra aggregat à 48 MVA ge 850 milj. kWh/år.
Ångkraftverken har utvecklats genom ökning av ångtrycket
(85 kp/cm2) och aggregatstorleken. Tvenne 100 MVA aggregat
finns nu i drift i Gennevilliers-kraftstationen. Till varje
aggregat hör endast en panna, som lämnar 450 t/h ånga.
Under åren 1950 och 1951 satte Electricité de France i
drift nya ångkraftanläggningar för en totalproduktion av
564 MW; de statliga kolgruvorna ökade sin produktion
med 468 MW och järnverken med 80 MW. Ångkraftverk
som drivs med kolpulver eller olja finns framför allt i
norra och östra Frankrike samt i Paris-området.
Anläggningar i Vitry, Nantes och Grossbliederstroff har vardera
effekten 200 MW och energiproduktionen 1000 milj.
kWh/år.
Sedan 1946 har man i Frankrike använt 800 000 Mfr. för
vatten- och ångkraftanläggningar (enl. Jacques Houiliey).
G Lbg
Stockholms elförbrukning. Förbrukningen av elenergi
inom Stockholms distributionsområde uppgick under 1951
till 953 milj. kWh mot 870 milj. kWh under 1950, vilket
innebär en ökning med 9,5 "/o. Den högsta
belastningsspetsen uppmättes till 249 000 kW mot 232 000 kW under 1950;
ökningen var 17 000 kW eller 7,1 %>. Gatubelysningens
totala effekt var ca 6 000 kW och förbrukningen för
gatubelysning uppgick till 20 milj. kWh (Stockholms Elverks
årsberättelse 1951). WS
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
