Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 44. 2 december 1952 - Shannons tidsopdelingssætning og superforstærkning hos antenner, af H Lottrup Knudsen - Andras erfarenheter - Professorer i industrin, av sah - Mätning av mycket små radioaktiviteter, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
■1030
TEKNISK TIDSKRIFT
vil derför kunne forventes at give anledning til
store værdier af strømfordelingen. Men dette er
ensbetydende med, at antennen har et stort Q,
således som Woodward og Lawson fandt.
Vi har hermed under udnyttelse af analogien
til det af Shannon indførte mangedimensionale
signalrum redegjort for den teoretiske mulighed
af at opnå superforstærkning såvel som for de
uheldige forhold, der synes at hindre
superfor-stærkningens praktiske udnyttelse.
Som det turde fremgå af det foregående har
superforstærkningsproblemet voldt
antenneteo-retikerne svare kvaler, inden de deri indeholdte
paradoksale forhold blev klarlagt. Som følge af
den formelle analogi, der eksisterer mellem en
antennes virkemåde og et signal, kunne man
have ventet at træffe på et tilsvarende paradoks
inden for kommunikationsteorien. Et sådant
paradoks har imidlertid ikke rejst sig for
kommu-nikationsteknikerne. Årsagen til denne forskel i
udviklingen af de to i mängt og meget analoge
områder må søges i det forhold, at der i
antenneteorien er et bestemt interval af den variable
s = eos (fi, der indtager en særlig stilling, nemlig
det til reelle vinkler <fi svarende interval — 1 < s
< 1. Ved en overfladisk betragtning" er man i
antenneteorien kun interesseret i forholdene inden
for dette interval; det kan derför synes en
ube-tinget gevinst at opnå en fordel inden for det
nævnte interval på bekostning af forholdene
uden for dette. En nærmere granskning har
imidlertid som nævnt vist, at den fordel, der opnås
med hensyn til gruppekarakteristikken inden for
dette interval, i virkeligheden långt overskygges
af de ulemper, der optræder uden for samme. I
kommunikationsteorien forekommer ikke et til
intervallet — 1 < s < 1 svarende, naturligt
ud-mærket tidsinterval, og derför heller ingen falske
forhåbninger om forbedring af forholdene inden
for et sådant.
Litteratur
1. Shannon, C E: Communication in the presence of noise. Proc.
Inst. Radio Eng. 37 (1949) s. 10.
2. Brown, S G: lmprovements in wireless telegraphy. Eng. Pat.
11449 (1899).
3. Hansen, W W & Woodyard, J R: A ncw principle in
direc-tional anlenna design. Proc. Inst. Radio Eng. 26 (1938) s. 333.
4. Goward, F K: An improvement in end-fire arrays. J. Inst.
electr. Eng. del 3 94 (1947) s. 415.
5. Schelkunoff: A mathematical theory of linear arrays. Bell
Syst. techn. J. 22 (1943) s. 80.
6. dolph, C L: A current distribution for broadside arrays which
optimizes the relationship between béarn width and side-lobe level.
Proc. Inst. Radio Eng. 34 (1946) s. 335.
7. Wolff, I: Determination of the radiating system which will
produce a specified directional characteristic. Proc. Inst. Radio Eng.
25 (1937) s. 630.
8. Ramsay, J F: Fourier transforms in aerial theory. Marcony Rev.
0 (1946) s. 139, 10 (1947) s. 41, 81, 157.
9. Woodward, P M: A method of calculating the field over a plane
aperture required to produce a given polar diagram. J. Inst. electr.
Eng. del 3 A 93 (1946) s. 1554.
10. Whitaker, J M: Interpolatory function theory, i "Cambridge
Träets in Mathematics and Mathematical Physics" nr 33 kap. 4,
Cambridge 1935.
11. Nyquist, H: Certain topics in telegraph transmission theory.
J. Amer. Inst. electr. Eng. 47 (1928) s. 214.
12. Bennett, W R: Time-division multiplex systems. Bell Syst.
techn. J. 20 (1941) s. 109.
13. Gabor, D: Theory of communication. J. Inst. electr. Eng. del 3
93 (1946) s. 429.
14. Rybner, J: Statistisk kommunikationsteori. Ingeniøren 60 (1951)
s. 501, 516.
15. La Paz & Miller, G A: Optimum current distribution ön
ver-tical antennas. Proc. Inst. Radio Eng. 31 (1943) s. 214.
16. Bouwkamp, C J & de Bruijn, N G: The problem of optimum
antenna current distribution. Philips Res. Rep. 1 (1946) s. 135.
17. Riblet, H J: Note ön the maximum directivity of an antenna.
Proc. Inst. Radio Eng. 36 (1948) s. 620.
18. Bell, D A: The maximum directivity of an antenna. Proc. Inst.
Radio Eng. 36 (1948) s. 1134.
19. Bell, D A: Gain of aerial systems. Wireless Eng. 26 (1949)
s. 306.
20. Knudsen, H L: Superforstærkning hos antenner. Elektrotekn. T.
64 (1951) s. 213, 308.
21. Woodward, P M & Lawson, J D: The theoretical precision
with which an arbitrary radiation-pattern may be obtained from
a source of finite size. J. Inst. elcctr. Eng. del 3 95 (1948) s. 363.
22. Wilmotte, R M: Note ön practical limitations in the directivity
of antennas. Proc. Inst. Radio Eng. 36 (1948) s. 878.
23. Taylor, T T: A discussion of the maximum directivity of an
antenna. Proc. Inst. Radio Eng. 36 (1948) s. 1135.
24. Chu, L J: Physical limitations of omni-directional antennas.
J. appl. Phys. 19 (1948) s. 1163.
Andras erfarenheter
Professorer i industrin. Den amerikanska flygplanfirman
Boeing har sedan några år anställt universitetsprofessorer
hos sig under sommarmånaderna, varvid firmans tanke
var att skaffa vikarier för semestrande forskningspersonal,
och professorernas att skaffa sig extra inkomster.
Professorerna sysselsattes i rätt stor utsträckning i rutinarbete,
utan tanke på utnyttjning av deras speciella kunskaper,
eller på att de själva skulle lära sig något som kunde vara
till nytta i deras undervisning.
Nu har Boeing infört den ändringen att firman redan
under vintern förelägger professorerna ett antal "90-dagars
projekt", omfattande t.ex. praktiska forskningsuppgifter,
litteraturundersökningar, författande av handböcker o.d.
Professorerna inordnas i organisationen så att de icke får
något administrativt ansvar, och deras lön hålles vid
samma nivå som den har vid universitetet.
Härutöver får professorerna numera även sätta sig in i
firmans verksamhet, särskilt dess icke tekniska del, alltså
de kommersiella och administrativa avdelningarna samt
personalavdelningen. Vidare samlas professorerna och
företagets avdelningschefer varje vecka till konferenser,
där de diskuterar undervisningsfrågor,
anställningsförhållanden för nyblivna ingenjörer m.m.
Fördelen med det nya systemet anges vara att
professorerna går tillbaka till sina föreläsningssalar med bättre
kännedom om industrin och om praktisk ingenjörskonst.
Professorerna å andra sidan sänder till Boeing ingenjörer
som inte är fullt så gröna som nykläckta universitets- eller
högskolestuderande i regel är. Vid sidan av dessa två
synpunkter, som anges vara de viktigaste, kan Boeing under
somrarna få uträttat forskningsarbeten, som man annars
inte skulle ha haft folk till; vidare får Boeing kontakter
med lärarna, som är av stort värde vid rekryteringen av
nyutexaminerade ingenjörer (Business Week 13 sept. 1952).
sah
Mätning av mycket små radioaktiviteter. På senare tid
har radioaktivitetsmätningar använts för bestämning av
fossils ålder. Härvid har man utnyttjat strålning från kol
14. Denna isotop bildas i luften genom inverkan av
kosmisk strålning (Tekn. T. 1951 s. 915), som först ger
neutroner vilka sedan reagerar med kväve enligt formeln
"N (n, p) "C. Det bildade kolet oxideras av luftens syre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
