Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 44. 2 december 1952 - Hänt inom tekniken - Tredje Internationella Elvärmekongressen - Konferens om byggande i tropikerna - SEN-normförslag - Nya tidskrifter - TNC: 22. Missbrukade eller felaktiga ord, forts., av JW
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
■1040
TEKNISK TIDSKRIFT
behandlar smältning och värmebehandling av metaller och
metallegeringar, även svetsning, värmebehandling av glas,
keramik och andra icke metalliska material vid högre
temperaturer, och av plaster, livsmedel m.m. vid måttliga
temperaturer. Vidare skall elektrokemiska frågor diskuteras i
den mån de inkluderar termiska problem. Inom en av
sektionerna skall behandlas sådana frågor som elvärmets
inverkan på elverkens belastningskurva, samt krafttillgången
och distributionsförhållandena som förutsättning för
industrins användning av elvärme. Slutligen ämnar man även
beröra terminologi, standardisering, undervisning och
dokumentation inom elvärmetekniken. Samtidigt med
kongressen anordnas en utställning av elvärmeapparater.
Upplysningar om kongressen och utställningen erhålles
genom Fera, Stockholm 3.
Konferens om byggande i tropikerna anordnas av
Unesco och Indiens nationella vetenskapsinstitut den 23—
27 december 1952 i New Delhi. I konferensen kommer att
delta byggexperter samt representanter för regeringarna
och industriella och kommersiella intressen i Sydöstasien.
I samband med konferensen anordnas en utställning av
litteratur från byggnadsteknikens och byggforskningens
område från hela världen.
Upplysningar lämnas av National Institute of Sciences of
India, Mathura Road, New Delhi.
SEN-normförslag. Svenska Elektriska Kommissionen har
utsänt förslag till måttstandard för stödisolatorer, till
normer för keramiska material, till måttstandard för
keramiska installationsdetaljer och till måttstandard för
keramiska elvärmedetaljer. Remisstiden utgår den 1 februari
1953. Intresserade kan rekvirera förslagen från Svenska
Teknologföreningen.
Nya tidskrifter. Arbetsstudietekniska Föreningens
tidskrift "Rapporten" skall hädanefter utkomma under det
mer sägande namnet "Ratio — Tidskrift för
arbetseko-nomi".
International Business Machines Svenska AB:s tidskrift
för IBM-kunder i Norden har fått ett nytt namn
"IBM-nytt" och skall utkomma med fyra häften per år.
Utgivarna av den tyska tidskriften "Sprengtechnik (Tekn.
T. 1952 s. 278) har börjat utge en parallelltidskrift
"Sprengpraxis", som på ett mindre vetenskapligt sätt än
den förstnämnda tidskriften skall behandla frågor inom
sprängningsområdet. Den är närmast avsedd för förmän
och egna företagare på området. Innehållet skall omfatta
bl.a. sprängningsteknik, olycksfall och olycksfallsskydd
vid sprängning, nya sprängämnen och sprängmetoder samt
föreskrifter om sprängämnen. Tidskriften utkommer en
gång i månaden. Utgivare är Verlag Erwin Barth,
Mannheim, L 5, 6. Prenumerationspriset är 12 DM + porto.
TNC
22. Missbrukade eller felaktiga ord, forts.
De personer som besvarat TNC:s rundfråga om
ordmissbruk har i allmänhet tagit fasta på olika ord, men i ett
fall har samma felaktighet påpekats från tre håll. Detta
fall är "evad".
Evad har en ganska ålderdomlig prägel, och man gör
klokt i att undvika det i mera nyttobetonad text, särskilt
som det däri oftast blir fel använt. I riktig användning
kan det dels betyda: vadhelst som, vad (som) än, t.ex. När
var och en sin syssla sköter, så går det väl, evad oss
möter; dels kan kombinationen evad — eller uppträda som
konjunktion med betydelsen: oberoende av huruvida —
eller, t.ex. saken kommer att ha sin gång evad du vill eller
ej. Det missbrukas emellertid i betydelsen i vad. "Jag är
tveksam evad det gäller tilläggets giltighet" måste ändras
till: i vad det gäller, eller: i fråga om. Just i sådana fall,
då "evad" följes av ett verb med innebörden avser, gäller,
rör, måste man se upp, så att man inte hemfaller åt detta
— såsom Wellander säger i Riktig svenska — besynnerliga
och fula fel som på senare år blivit ytterst vanligt i alla
stilarter. "Evad på mig ankommer skall ingenting klicka";
skriv: I vad ...
Vare sig — eller är ett fullt användbart uttryck i stället
för "evad — eller" i dess rätta betydelse: oberoende av
huruvida — eller, t.ex. maskinen måste dagligen tillses,
vare sig den är i användning eller står stilla. När
meningen är negerad ersätter denna konjunktion varken — eller,
t.ex. det är inte troligt att vare sig A eller B är anträffbar,
som betyder detsamma som: troligen är varken A eller B
anträffbar. Däremot får man inte skriva "troligen är vare
sig A eller B anträffbar". (17:32)
Densamme, detsamma, desamma förekommer i tekniskt
och kommersiellt skriftspråk mycket ofta där man hellre
bort bruka orden den, det, de, denne osv., ibland han, hon.
Talspråk och ledigt skriftspråk står helt främmande för
denna användning av "densamme". I rätt användning har
ordet starkare betoning och följes av ett utskrivet eller
underförstått som, t.ex. den här pojken är inte densamme
som var här i går; burkarna ser olika ut men innehållet
är detsamma (i den ena burken som i den andra). "Inuti
röret och omkring detsamma packas glasull" bör
däremot ändras till: inuti röret och omkring detta... eller:
såväl inuti som omkring röret packas glasull. Likaså bör
"svänghjulet passar ej för vår tillverkning, varför vi
nödgas avstå från att offerera detsamma" ändras till: avstå
från att offerera det, eller: avstå från offert.
Etc., osv., e.d., o.d., m.fl., m.m. användes ibland om
varandra men har en olikhet i betydelsen som borde
respekteras bättre. Etc., et cetera, betyder "det övriga" och bör
alltså strängt taget syfta på en känd, bestämd och
begränsad följd: "Sjungom studentens etc.". Osv. betyder
ungefär: fortsättning i samma stil, t.ex. det fanns porträtt
av honom som spädbarn, koltbarn, småskolepojke osv.
ända fram till porträttet på 90-årsdagen. E.d. och o.d.
syftar på sådant som liknar det anförda: pinnar, nitar, stift
o.d. ( = och andra enkla fästdetaljer av liknande form).
M.fl. och m.m. kan syfta på vad som helst som i
sammanhanget är rimligt: en låda innehållande kläder, konserver,
böcker m.m.
Exempel och uppräkningar inledda med t.ex., bl.a.,
såsom, sådan som, i synnerhet, särskilt... bör inte avslutas
med något av de i föregående stycke nämnda
fortsättningsuttrycken. Genom "t.ex." är ju redan sagt att
uppräkningen är ofullständig, och ett "m.m." i slutet säger detsamma
en gång till.
Som regel är en fullt riktig konstruktion i uttryck av
typen: han liade tagit som regel att inte köpa på kredit,
vilket är detsamma som: han hade tagit (det) som en
regel att. . . Är innebörden däremot uttunnad till: i
allmänhet, i de flesta fall, bör man hellre säga i regel. Förr
hette detta oftare "i regeln", men numera har -n
praktiskt taget belt tappats bort, säkerligen genom påverkan
av den obestämda formen i sådana uttryck som: i
allmänhet, i huvudsak, i genomsnitt. T.ex. ban köpte i regel
inte på kredit; här kan "i regel" inte ersättas med "(det)
som en regel", men väl med "i allmänhet". Användningen
av "som regel" även i sådana fall tycks bli allt vanligare
men är icke önskvärd.
Arets fjärde TNC-spalt handlade om våra ords
"önskvärd-hetsfärgning". Där påpekades det ofta förekommande
missbruket av tack vare, som efter ordalydelsen bör hänsyfta
på grunden till något som man gläder sig åt. "Tack vare
ett missöde med bilen kom brudgummen för sent till
bröllopet" har (förmodligen) fått en missvisande formulering;
de första orden borde i stället varit: på grund av, till
följd av. Det tanklösa bruket av vissa artighetsfraser kan
leda till liknande resultat: "Till svar på Eder påminnelse
hava vi nöjet meddela, att Eder order omöjligt kan
levereras på den tid Ni önskar." JW
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
